Realtid

Sahlins miljardrullning

Olle Blomkvist
Uppdaterad: 18 jan. 2007Publicerad: 18 jan. 2007

Integrationsminister Sabuni sågar Sahlins storstadsprojekt.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

– Den socialdemokratiska regeringen satt vid makten under lång tid. De ekonomiska och sociala klyftorna, om man ser till arbetslöshet, utbildningsresultat, valdeltagande och hälsa, har ökat, säger Integrationsminister Nyamko Sabuni till Realtid.se.

– Men utanförskapet har spridit sig och är inte längre bara ett storstadsproblem.

Storstadssatsningen var den socialdemokratiska regeringens flaggskepp för att komma till rätta med problem i segregerade storstadsområden. Staten och storstadskommunerna bidrog med sammanlagt 4,2 miljarder kronor mellan åren 2000 och 2006.

Huvudansvaret för Storstadssatsningen och avtalen mellan staten och kommunerna föll på före detta statsrådet Mona Sahlins bord. Hon tillsatte även den utredning som hade till uppgift att granska de olika utvärderingarna.

Mona Sahlin var själv mycket engagerad i storstadsfrågorna.

– Vi behöver våra storstäder, där växer de annorlunda idéerna, innovationerna och den nya företagsamheten fram, sa Mona Sahlin tidigare till Storstadsdelegationens magasin.

Baksidan med storstäderna är att där växer lättare utanförskapet, fattigdomen och utslagningen.

– För att ge människor utrymme måste det till pengar, fria pengar som inte är styrda till ett specifikt användningsområde.

ANNONS

– De nya idéerna måste få prövas och man måste också få misslyckas. Även ett misslyckande är en bra erfarenhet, sa hon vidare till delegationens magasin.

I dag vill Mona Sahlin inte uttala sig om Storstadssatsningen. Istället överlåter hennes pressekreterare frågorna till den socialdemokratiska riksdagsledamoten Luciano Astudillo, från Malmö.

Anser du att Storstadssatsningen varit lyckad?

– Ja och nej. Ja, eftersom vi fördelade 2 miljarder kronor under en femårsperiod till områden med stora behov av utveckling och resurser. Exempelvis satsningen på språkförskolor, modersmålsbaserad läxhjälp och olika punktinsatser för att förbättra introduktionen av nyanlända, säger Luciano Astudillo.

Men den socialdemokratiska regeringens Storstadssatsning får hård kritik, inte bara från den nya regeringen, utan även i flera statliga utvärderingar.

”De lokala utvecklingsavtalen (Storstadssatsningen) har inga möjligheter att nå upp till de högt ställda målen. Att bryta den sociala, ekonomiska och diskriminerande segregationen. Målen var orealistiska och överambitiösa”, det slås fast i den slutgiltiga rapporten från SoU – Statens offentliga Utredningar.

– Det stämmer att målen var överambitiösa. Regeringen vill för mycket men hade dåliga styrmekanismer utan långsiktighet. Fem år är för liten period. Samtidigt finns det faktiskt flera åtgärder som går att lösa lokalt: förbättringar i skolan och introduktion av nyanlända. Det som gick trögt var att sprida de goda lokala exemplen så att de fick nationellt genomslag, säger Luciano Astudillo.

Att granska de olika utvärderingarna av Storstadssatsningen var ett digert jobb för SoU. Storstadssatsningen omfattade över 1000 olika projekt och det gjordes över 250 utvärderingar.

ANNONS

”Utvärderingarna var av mycket varierad kvalitet, de beskrivna inslagen har varit gedigna på bekostnad av det värderande”, skriver SoU.

– Ja, det stämmer att kvalitén på utvärderingarna var sämre i början. Många utvärderingar var fyllda av sociologiska exempel från andra länder och hade ett glapp till verkligheten, säger en anonym tjänsteman från Södertälje kommun.

”Även de kommunala årsrapporterna får kritik för att vara lika svåröverskådliga och komplexa som det område de avsåg att beskriva”. Dock, bedömdes den övervägande delen av utvärderingarna vara av god kvalitet, skriver SoU.

Det var inte bara statliga beslut som gick stick i stäv med Storstadssatsningens intentioner, även kommunerna körde över invånarna med nedskärningar i offentlig sektor.

Ett tydligt exempel var när invånarna i den invandrartäta stadsdelen Ronna i Södertälje önskade att deras centrum skulle rustas upp.

Istället valde kommunen att sälja Ronna centrum.

– Försäljningen av Ronna centrum är ett bra exempel på hur lite inflytande invånarna i praktiken hade, säger den anonyme tjänstemannen.

Ronna var en av stadsdelarna i Södertälje som omfattades av Storstadssatsningen. Totalt fick Södertälje 184 miljoner kronor mellan åren 2000 till 2006. Pengarna fördelades till fyra utsatta stadsdelar som hade 9600 invånare av totalt 7. 000 för hela kommunen.

ANNONS

Ett återkommande tema för SoU är svårigheterna att kunna bedöma huruvida Storstadssatsningen var lyckad eller inte. Det beror helt på vilket perspektiv man anammar, skriver SoU utan att själva ta ställning.

”Svårigheterna att mäta de uppsatta målen fanns inbyggt redan från början i otydliga eller mångtydigt formulerade mål. Det fanns ett stort glapp mellan retorik och praktik”, skriver SoU.

Integrationsverket fick också i uppdrag att granska Storstadssatsningens utvärderingar, och deras kritik är samstämmig med SoU.

– Områdesbaserade insatser kan endast i liten utsträckning påverka de processer som styr och upprätthåller den etniska och socioekonomiska segregationen… Det är strukturella problem som Storstadssatsningens verktyg endast ger begränsade möjligheter att påverka.

Den nya regeringen kommer inte att avsätta mer pengar till Storstadssatsningen.

– Det har aldrig varit fråga om ett kontinuerligt ekonomiskt stöd, utan projektmedel och tidsbegränsade satsningar. Dessa avslutas under 2007 och de pengar som tidigare avsatts kommer att användas. Samtidigt kommer regeringen att utforma en ny politik för att bryta den utveckling mot utanförskap som vi ser i flera av de större städernas bostadsområden, säger Nyamko Sabuni.

Är det lättare att komma till rätta med problem som exempelvis utanförskap genom generella åtgärder?

– Det krävs en mobilisering av hela samhället för att förbättra situationen i utsatta områden. Det krävs en övergripande strategi för hela stadsdelens utveckling om insatser ska bidra till att skapa fler jobb, förbättra skolan och minska bidragsberoendet. Generella åtgärder är att föredra framför enskilda projekt som inte är samordnade med övriga insatser, avslutar Nyamko Sabuni.

ANNONS

Katarina Larsson

Peter Karlsson

frilansjournalister

[email protected]

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Olle Blomkvist
Olle Blomkvist
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]