Pensionsgruppens rapport riskerar att leda till motsatsen till långsiktighet, enligt mannen som ledde AP-fondsutredningen.
Sågar nya förslaget
Mest läst i kategorin
Mats Langensjö, som mellan 2011 och 2012 ledde AP-fondsutredningen och lämnade förslag till ett reformerat buffertfondsystem, är inte helt nöjd med Pensionsgruppens senaste regelverk.
I ett e-postmeddelande till Realtid.se uppger han att han är ”besviken och förvånad över att utredningens slutsatser inte fått något genomslag”.
En anledning till Langensjös kritik är införandet av en så kallad referensportfölj, något han inte är ensam om. Svenskt Näringsliv, TCO och LO skickade förra veckan in ett gemensamt brev till Pensionsgruppen där deras åsikt var att ett sådant tillvägagångssätt skulle leda till passivitet och indexförvaltning.
”Det finns stort behov av modernare styrningsmodell och friare placeringsregler för att ge förutsättningar att bidra till pensionssystemet. Det gör man bäst genom att ge förutsättningar för att en vara verkligt långsiktigt investerare. Förslaget som nu har presenterats riskerar att leda till det motsatta, vilket stöds av internationell forskning, erfarenheter och praktiska exempel”, uppger Langesjö till Realtid.
Langensjö har själv varit tydlig med att antalet fonder bör trimmas, något som ska ske framöver. Sedan tidigare är det känt att Sjätte Ap-fonden läggs ner och slås ihop med AP2 men en till fond ska stängas i Stockholm, vilken är dock fortfarande oklart.
I utredningen som lämnades till regeringen 2012 fanns ett huvudförslag där antalet buffertfonder föreslogs bli tre men ett tillägg fanns, där utredningsgruppen argumenterade för att en enda stor fond är det bästa alternativet. Sju av nio i gruppen ansåg att det var att föredra.
Anledningen till att huvudförslaget stannade med att ta bort två fonder var regeringens mandat för utredningen som tydligt uppgav att fler än två av AP-fonderna inte kunde läggas ner.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.