Sågar bankdelning

Om EU-kommissionen får sin vilja igenom och inför en lagstiftning där universalbankernas värdepappersverksamhet och in- och utlåningsverksamhet separeras så innebär det sämre likviditet och mindre investeringar på den europeiska bankmarknaden.

Det hävdar Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker som i egenskap av rapportör lämnar fram ett nytt förslag till kommissionens utkast. Idag presenterade han förslaget som innebär att lagstiftningen bör vara riktad mot systemrisker och att risker i de enskilda bankernas verksamhet ska stå i centrum istället för deras struktur.

EU-kommissionens förslag går ut på att så kallade universalbanker, med insättningsverksamhet och värdepappershandel och med tillgångar på över 30 miljarder euro och trading omfattande över 70 miljarder euro eller mer än 10 procent av totala tillgångarna, ska tvingas separera traditionell insättningsverksamhet från trading. Syftet är att förhindra att stora förluster från handel drabbar andra kunder och skattebetalare.

– Alla de fyra stora svenska bankerna är över den storleken med råge. I Norden har vi sex till sju stora banker som kan klyvas på det här sättet och det finns stora nackdelar med detta. Man försvårar likviditetstillförseln och det leder i grunden till högre räntekostnader eller bristande kapital, det vill säga att bankerna håller inne med utlåningen, vilket de redan tvingats göra när man höjt kapitaltäckningen, säger Gunnar Hökmark i samband med dagens presentation.

Framför allt skulle kommissionens förslag drabba små- och medelstora företag och tillgången till kredit, menar han.

Hökmarks förslag går istället ut på att handel med värdepapper inte är mer riskinriktad än traditionell insättarverksamhet.

Lagstiftningen bör fokusera på risktagning och riskexponering i stället för bankernas struktur och beslut bör baseras på analyser av detta. Det innebär även potentiella separeringar.

– Om det i stora universalbanker finns risker utöver det vi redan hanterat genom kapitaltäckningslagstiftningen och bankkrislagstiftningen, så kan man hantera det, men inte genom att tvinga fram något, utan genom att göra en analys av riskerna. Då kan man göra något åt det som att höja kravet på kapital, eller kräva en reducering av viss verksamhet eller kanske även ställa krav på separation, om den verksamheten nu är så pass riskfylld och oproportionell och skapar problem för tryggheten i insättarverksamheten, säger han.

Det senaste förslaget genomgår förmodligen vissa förändringar men väntat är att en kompromiss nås sent under 2015.

Andra inom bankbranschen har varit kritiska mot EU-kommissionens rapport. Bland annat har Graziano Crema, chef för corporate och investment banking samt lagstiftning i BBVA, och representant för European Banking Federation i ett parlamentsmöte kallat den för ”onödig och obefogad”.