Realtid

Så mycket debiterade Vinge staten per timme

Martin Lindgren
Uppdaterad: 30 dec. 2010Publicerad: 30 dec. 2010

Realtid.se har läst Vinges fakturor till Riksgälden angående arbetet med garantier av Saabs och Volvos EIB-lån.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Igår onsdag rapporterade Realtid.se hur advokatbyrån Vinges största myndighetskund 2009, Riksgälden, åberopade sekretess beträffande hur mycket Vinge debiterade dem i samband med att myndigheten utfärdade statliga garantier inför Volvo Personvagnars låneansökan hos EIB inför bygge av mer miljövänliga bilar.

Sekretessen inskränkte sig dock till Riksgäldens ramavtal med Vinge, Mannheimer Swartling och Linklaters, samt till vissa detaljer i Vinges fakturor.

Strax efter Realtid.se:s artikel mailade Riksgälden över 28 sidor med delvis maskerade fakturor, ur vilka det framgår hur mycket Vingedelägaren Maria-Pia Hope och hennes medarbetare debiterat.

Den ur timdebiteringsperspektiv tydligaste av fakturorna är rubricerad ”Ang statlig kreditgaranti för Volvo Personvagnar (VCC)”, är daterad i juli 2009, och avser juridiskt biträde under tiden 29/1 – 30/6 2009.

Sammanlagt har Vinge lagt ned 402 timmar, och debiterar för detta 1.364.733 kronor plus moms, vilket gör att det genomsnittliga timpriset blir 3.395 kronor.

De 402 timmarna fördelar sig enligt följande:

• 25 timmar (ca): genomgång av Regeringskansliets instruktioner till Riksgälden om VCC-garantierna samt framtagande av första utkast till ”term sheet”

• 300 timmar (ca): förberedelser och förhandlingar om, samt uppdateringar av, detta term sheet under januari till juni 2009, inklusive ”förhandlingsmöten och telefonkonferenser; mail och telefonkontakter” med bland annat Riksgälden och VCC

ANNONS

• 50 timmar (ca): framtagande av avtalsdokumentation, inklusive en motförbindelse samt utkast på säkerhetsavtal

• 2 timmar (ca): kontakter med EIB

• 25 timmar (ca): ”förberedelser inför samt deltagande vid ett antal möten hos regeringskansliet under februari – maj 2009 i syfte att tillsammans med Riskgälden avrapportera status på förhandlingarna till Näringsdepartementet och Finansdepartementet.”

Som jämförelse med Vinges timpris för detta, 3395 kronor, kan nämnas att Mannheimer Swartlings styrelseordförande Björn Riese debiterade Försvarsmakten 3200 kronor per timme när han några månader senare, i oktober 2009, under fem timmar bistod med råd inför ett IT-avtal.

Timtaxan 3000-3500 kronor tycks därmed vara den som gäller från de stora byråerna gentemot staten, och kan antas vara den som det fram till september 2011 sekretessbelagda ramavtalet stipulerar.

Och om det är som den tjänsteman på Riksgälden som Realtid.se talade med under onsdagen antog, att fakturorna skickas vidare till bilföretagen i fråga, kommer timpriserna att i det avseendet även gälla den privata sektorn.

Förutom ovannämnda fakturor har Vinge skickat två till som avser garantierna av Volvos EIB-lån. Dessa är på sammanlagt drygt 250.000 kronor.

Den största av de fakturor Realtid.se har tagit del av från Vinge till Riksgälden gäller dock Saab, närmare bestämt Vinges granskning i januari och februari 2010 av diverse avtal i samband med Spykers köp av Saab. För bland annat posten ”granskning av finansieringsavtal ingångna av Victor Mullers bolag” debiterade Vinge 2,937 miljoner kronor plus moms.

ANNONS

Riksgäldens andra ramavtalsbyråer debiterade enligt sökmotorn 121.nu myndigheten 14,86 miljoner (Mannheimer Swartling) respektive noll kronor (Linklaters) under 2009. Vinge kom upp i 15,52 miljoner kronor, vilket alltså vidarefaktureras från Riksgälden till Saab Automobile AB.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Martin Lindgren
Martin Lindgren
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]