Rinkeby in i näringslivet

Årets julklapp. Du ger: några timmar av din arbetstid. Du får: Sveriges framtid.

Så står det en annons i Dagens Industri.

Bakom annonsen ligger nybildade mentorsprogrammet Rinkebyakademien.

– Vi vill fånga så många företag som möjligt till våra mentorsprogram. Vi ser ett sug från företagarnas sida – de vill engagera sig. Vi har inte så mycket tid, så mycket personal eller pengar som krävs att gå runt från företag till företag. Därför annonserar vi där, säger Geronimo Unia som leder projektet.

Detta mentorsprogram skiljer sig från prao eller mer traditionell praktik eftersom det pågår i tre år.

–Har man en person på kontoret två veckor på raken är det lite svårt att veta vad man ska göra av den praktikanten. Sen tar det mycket tid från företaget att ta hand om en människa.

Dessutom är det inte så att man ska lära sig att just arbeta utan det handlar om att få kontakter och lära sig näringslivets sociala koder.

– Det tror vi är en stor skillnad mot att vara ute på golvet eller syssla med service, säger Geronimo Unia.

Annonsen är inne för andra gången. Företag som har hört av sig sysslar främst med strategi, kommunikation och reklam.

Bakom Rinkebyakademien står föreningen Akademiker För Rinkeby, AFR där Geronimo Unia är ordförande. Han är själv uppvuxen i området, är sociolog och har jobbat i åtta år med att få fler ungdomar i stadsdelen att komma in på högskolan.

Han värjer sig starkt mot frågan om högstadieelever inte är för unga för ett mentorprogram i näringslivet.

– Nej. Tvärtom. I andra stadsdelar får de kontakt med näringslivet redan på dagis. Men många av våra barn saknar kontakter.

Det leder i sin tur till ett moment 22: utan kontakter får man får ingen arbetslivserfarenhet och utan den erfarenheten fås inga kontakter eller nytt jobb.

Det är duktiga elever som väljs ut till mentorprogrammet. Just nu är det sammanlagt 90 elever från Rinkebyskolan. Det är tre hela klasser, där två av dem har vunnit KTH:s årliga matematiktävling.

– Vi vill att de ska öppna – och inte stänga dörrar för oss.

I praktiken ska varje elev först få besöka en arbetsplats en dag. Urvalet ska ske efter företagets önskemål.

– Det kan till exempel vara byggbolag som vill ha fler tjejer. Då åker vi ut och är med dem där en dag. Vi förklarar åtaganden för bolagen som de har för det är ju barn som de tar emot.

Om det är en bra match är det tänkt att företaget och eleven ska hålla kontakt med varandra under tre års tid och träffas vid tillfällen då bolaget hittar på något speciellt.

Geronimo Unia säger att han har ”snott idén” från den tid han arbetade i Los Angeles i projektet, Puente* som gick ut på att privata företag och institutioner som den katolska kyrkan under flera år hjälpte elever från fattiga delar av Los Angeles till att komma in på universitetet.

Över huvud taget ligger USA långt före Sverige när det gäller mångfald, anser Unia.

– Men det kommer allt mer.

Förutom att Sverige ligger bakom USA anser han att våra inhemska statliga företag ligger tio år efter näringslivet och ser en ironi över att det är samma arbetsgivare som förespråkar ökad integration på arbetsmarknaden.

Näringslivets försprång beror på att de insett hur de tjänar på mångfald och förstår att det krävs språk- och kulturkunskaper om ett företag ska etablera sig utomlands. Visst handlar det om goodwill men Unia tror att det blir ännu mer centralt i framtiden. Precis som miljö- och jämställdhetsfrågor blir det ett sätt att marknadsföra sitt företag på – både vid rekrytering och inför sina klienter.

– Man måste kunna visa upp sin mångfaldsplan och visa hur det ser ut i styrelserummen. Det här är bara början.