Riksgälden går emot utredningens förslag om finansskatt

"Riksgälden menar att utredningens förslag om en finansiell verksamhetsskatt baserad på företagens lönekostnader inte på ett tillfredsställande sätt löser den problematik som skatten avser att lösa: konsekvenserna av att finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt. Det saknas även en samlad konsekvensanalys av förslaget." Det skriver Riksgälden i sitt remissvar angående skatt på finansiell verksamhet.

Riksgälden anser att utredningens förslag som det är utformat bör därför inte genomföras.

Finansiella tjänster är undantagna mervärdesskatt och kan ses som en skattefördel för konsumenter och producenter av finansiella tjänster och kan leda till att konsumtionen av finansiella tjänster blir större än vad som vore samhällsekonomiskt optimalt.

För att skapa en mer likvärdig beskattning mellan olika varor och tjänster kan det därför enligt utredningen finnas visst utrymme att beskatta finansiella tjänster på annat sätt.  

Förslaget från regeringens utredare är att finansiella tjänster beläggs med en finansiell aktivitetsskatt, kallad finansiell verksamhetsskatt. Skatteunderlaget ska utgöras av företagens lönekostnader och skattesatsen föreslås vara 15 procent. Utredningen beräknar att förslaget skulle öka statens skatteintäkter med 3,7–7,0 miljarder kronor.

Riksgälden anser att en central fråga är om den i tillräckligt hög utsträckning kan anses kompensera för det problem den avser att lösa: konsekvenserna av undantaget från mervärdesskatt för finansiella tjänster eftersom övervältringsprofilen på löneskatter är annorlunda jämfört med mervärdesskatter.

Den annorlunda övervältringen gör att en löneskatt får andra effekter i ekonomin jämfört med en mervärdesskatt. Även om huvuddelen av den finansiella verksamhetsskatten skulle övervältras på priserna finns det också skäl att tro att en del av skatten kommer att övervältras på de anställdas löner och företagens kostnader. Det kan leda till en minskad sysselsättning i produktionen av finansiella tjänster, skriver Riksgälden i remissvaret.

Den högre kostnadsstrukturen ökar även bankernas incitament att flytta produktion utomlands och försämrar bankernas konkurrenskraft gentemot finansiella företag i andra länder.

Den skatteföredel som kan finnas till följd av att finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt gäller enbart omsättning som riktas till slutliga konsumenter eller andra aktörer som saknar avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Därför vore det teoretiskt mer korrekt i förhållande till skattens syfte att begränsa beskattningsunderlaget så att det endast omfattar omsättning till slutliga konsumenter, enligt Riksgälden.

Sammantaget menar Riksgälden att utredningens förslag om en finansiell verksamhetsskatt baserad på företagens lönekostnader inte på ett tillfredsställande sätt löser den problematik som kan finnas till följd av att finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt. Dessutom saknas en samlad konsekvensanalys av förslaget till exempel vad gäller effekterna på den finansiella stabiliteten.

Riksgälden menar därför att utredningens förslag inte bör genomföras.