Regeringen tar krafttag för läkemedelsbranschen

Det berättade han under ett framträdande på Life Science-dagen i Stockholm i arrangemang av Stockholm Corporate Finance och Financialhearings.com.

Honeth som är folkpartist, är politiskt tillsatt som statssekreterare åt högskole- och forskningsministern Tobias Krantz som också är folkpartist.

– Jag är som ”viceminister” åt Krantz, sa Honeth till Realtid.se efter presentationen.

Life Science-dagen var huvudsakligen inriktad på presentationer av börsnoterade life science-bolag.

Precis före Honeth var det Midelfart-Sonessons vd Peter Åsberg som presenterade sitt bolag, och avslutade med att han tror på det.

– Och jag fortsätter med att säga med att jag tror på ”mitt bolag” som är Sverige, inledde Honeth sitt framträdande.

– Men det är för få företag som blir framgångsrika här, vilket kräver åtgärder; inte minst i life science-sektorn i vid mening.

Life science-sektorn (hälsovårdsrelaterade bolag) sysselsätter 40-50.000 personer enligt Honeth.

– Det är en bransch som genererar ganska stora årliga intäkter och har stor export, även om det inte är jätteimponerande siffror jämfört med andra stora branscher och utvecklingsgrenar här i landet.

– Ser man den här branschens storlek får man intrycket att ”det väl ser bra ut”, men hur kommer det att bli i framtiden? frågade sig Honeth.

Han underströk att han tror starkt på life science-sektorn.

– Vi på regeringen gör förberedelser för att den här branschen ska kunna spela en mycket större roll i framtiden.

För att det ska förverkligas måste rätt förutsättningar finnas på plats.

– I vår omvärld är det många andra länder både i västvärlden och bland nya ekonomier som ger en mycket hög prioritet åt life science sektorn med olika satsningar.

Honeth pekade på att life science-branschen är förenad med risker.

Exempelvis genomför Astrazeneca personalnedskärningar i Sverige.

– Det är tråkigt.

Regeringen jobbar enligt Honeth nu hårt för att ha nära kontakt med Astrazeneca och få reda på vad bolaget behöver för förutsättningar så att det inte blir ytterligare nedskärningar framöver utan helst nyanställningar.

Som grundförutsättning för att life science-sektorn ska frodas i Sverige, ser Honeth satsningar på forskning generellt.

– Det är en absolut nödvändig bas.

Regeringen gör nu enligt Honeth större satsningar än någonsin på medicinsk forskning.

– Den proposition vi presenterade för ett år sedan innebär ett tillskott på en miljard kronor per år till medicinsk forskning.

– Det är mycket pengar för den här sektorn.

Och det slutar inte där.

– Vi kommer att fortsätta satsningarna.

Det gäller även forskningsanläggningen ESS i Lund och den relaterade ”synkrotronljus-anläggningen” som läkemedelsbolag kan ha nytta av.

Dessa anläggningar kostar 15 miljarder kronor varav Sverige står för 5 miljarder.

I Stockholm görs en miljardsatsning i samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH (Kungliga Tekniska Högskolan), och Stockholms universitet.

– Den satsningen är också viktig långsiktigt.

Honeth slog även ett slag för möjligheterna för forskningen i ett närmare samarbete med sjukvården och det så kallade ”kvalitetsregistret”.

– Kvalitetsregistret är unikt för Sverige, och borde utnyttjas i högre utsträckning för forskningsändamål.

Därför förespråkar Honeth ett närmande mellan forskning, sjukvård och läkemedelsbolag.

Regeringen har tagit initiativ till en särskild ”delegation” för klinisk forskning, som är tänkt som ett forum för diskussion mellan forskningen, sjukvården och bolagen i branschen.

– Det är nödvändigt att vi fortsätter att erbjuda en sådan mötesplats.

Ett annat område som regeringen fokuserar på är att främja nya innovationer och att få fram nya bolag baserat på innovationer.

– Det finns ett flertal sådana bolag, men skulle vilja att det vore många fler.

– Idag består life science-branschen av ett jättebolag som är Astrazeneca, och de skär ner i Sverige.

– Sedan finns det ganska många små bolag i branschen.

– Men vi saknar medelstora bolag.

En nyckelfråga är därför att främja framväxten av nya bolag, och därefter att få dem att fortsätta växa.

– Vad är det som gör att det är så svårt för många nya företag att fortsätta växa? frågade sig Honeth.

– Är det något med ”systemet”? Eller beror det på vårt sätt att se på saker och ting – ”värderingar”?

– Finns det något som från regeringens sida är lätt att rätta till för att få fler bolag som kan växa till sig?

Honeth betonade att han anser det väldigt betydelsefullt med att ha jättebolaget Astrazeneca i Sverige som betyder mycket för många mindre bolag.

– Men vi måste även få till en bättre tillväxt av de mindre bolagen, sa han.

En del är den nya apoteksreformen.

– Det är en viktig förutsättning, som ”släpper loss” marknaden i sektorn.

– Det har varit ett hårt reglerat område, men den nya reformen där konkurrensen mellan apoteksbolag släpps fri, kommer att betala sig på sikt.

Honeth pekade även på att regeringen vidtar ”en lång rad” generella åtgärder för att underlätta för företag.

Det är enligt honom satsningar på 50 miljarder kronor i form av olika insatser för att underlätta företagande, även om det är något som genomförs successivt.

Som ytterligare initiativ nämnde Honeth att regeringen även jobbar med en särskild ”läkemedels-strategi”.

Avsikten med den är att säkra en god försörjning av läkemedel i Sverige, vilket även ska präglas av kostnadseffektivitet.

– Det kommer att leda till en kostnadspress, självklart.

– Det ska vara kostnadseffektivitet, men även en väl fungerande marknad för nya läkemedel.

Skattefrågor är också en viktig aspekt som regeringen jobbar på.

– Vi tittar nu på direktiven till företagsskatteutredningen, säger Honeth.

Tanken är att se på vilka åtgärder som kan underlätta för företagen att investera i forskning.

– Vi har en hel del forskning ute i de svenska företagen, men det sker hos företag som Astrazeneca, Ericsson, ABB och några få till.

Honeth pekade på att det samtidigt är sårbart.

– Som vi såg med Astrazeneca så kan företagen flytta verksamhet utomlands, även om Sverige trots allt ligger bra till internationellt.

– Träffar man folk i Europa och världen, så imponeras de av att man kommer från Sverige som enligt dem ”har så fantastiskt mycket forskning”.

– Men vi är ändå sårbara. Forskningen är koncentrerad till staten och några stora företag.

– I framtiden vill vi se en mycket större mångfald med fler företag som har växtkraft.

– Vi tror att även skattefrågor har stor betydelse för att uppnå det.

Enligt Honeth funderar regeringen väldigt mycket på vilka åtgärder som kan vidtas för att göra life science-branschen framgångsrik.

– Det gjorde vi redan innan Astrazeneca berättade om sina nedskärningar, men visst har Astrazenecas beslut även satt en tydligt ökad press på regeringen.

– Vi vill undvika nya dystra besked. Vi vill se positiva besked och att Sverige utvecklas i positiv riktning.