Regeringen låter Ice.net strunta i PTS krav

– Nej, vi har inga erbjudanden för telefoni. Det har vi aldrig haft.

Det svaret får alla som frågar kundtjänsten hos bredbandsoperatören Ice.net.

De skulle kunna lägga till att det aldrig varit avsikten – trots att det är villkoret för att bolaget ska få använda nätet.

Nyhetsbrev om Teknik, Media och Telekom varje tisdag.

Ice.net ser till att kringgå villkoret i det tillstånd som är grunden för hela verksamheten.

– Vi har ingen aktiv försäljning, säger vd Per Borgklint.

Säljer Ice.net mobiltelefoni?

– Javisst. Men vi fokuserar inte på det.

Varför?

– Jag ska förklara. Det finns en hög mobiltelefonipenetration i Sverige. Det är väldigt penetrerade priser. Vår usp är täckning i områden där det bor få människor.

– Människor har inte betalningsvilja som överstiger den rådande prisnivån. Att marknadsföra en produkt som inte är konkurrensmässigt stark finns det ingen anledning att göra.

Varför behåller ni då produkten?

– På grund av licensvillkoren. Men licensvillkoren säger inget om försäljningen, säger Per Borgklint.

Är det så här det ska vara eller är det ett kryphål?

– Det är svårt för en myndighet att tvinga någon att sluta avtal, säger Jonas Wessel på tillsynsmyndigheten PTS.

– Jag ser inget drama. Jag utgår från att de följer tillståndsvillkoren. Om de inte gör det så har vi en hel katalog över saker vi kan göra.

– Men det här är en av de grejer som vi självklart kikar på. Vi gör tillsyn på eget bevåg när vi känner för det.

– Vi har inte tittat närmare på det på sistone, men vi har en dialog med dem.

Bryter Ice.net mot villkoren i tillståndet?

– Nej, vårt tillståndskrav säger egentligen inte att de ska sälja. Vi har inga krav på hur tjänsten ska se ut och hur den ska vara förpackad.

– Den slutsats vi gjort är att de har en telefonitjänst.

– Om vi har anledning att tro att de inte uppfyller kraven så kommer vi att göra en tillsyn på det.

Ser du någon anledning att göra tillsyn idag?

– Det kan vara en fråga som kommer upp i samband med det teknikskifte som kommer nu.

När amerikansk-ryska Access Industries köpte Ice.net i mars 2009 gjorde Jörg Mohaupt, idag ordförande i Ice.net, ingen hemlighet av att det var ”bredband utanför storstäderna” som var affärsidén.

Han sa inget om mobiltelefoni.

Ändå lovade Access Industries i ett brev till PTS att uppfylla villkoren i tillståndet.

Ett av villkoren i tillståndet var just att ”se till att det tillhandahålls allmänt tillgänglig” mobiltelefoni.

Löftet gick hem. Ice.net fick ärva tillståndet. Det meddelade myndigheten för ett år sedan, den 12 mars 2009.

”PTS ser mycket positivt på att 450 MHz-nätet drivs vidare bl.a. eftersom nätet ger möjligheter till telefoni- och bredbandstjänster även i glesbygd” skrev Åsa Möller på spektrummarknadsavdelningen.

Myndighetens uppgift är ju att på regeringens uppdrag se till att svenskarna har tillgång till både bredband och telefoni – också i glesbygden.

Annars skulle det inte behövas någon tillsyn och inga tillstånd.

Men någon telefoni lär det inte bli. När Ericsson nu kastar ut utrustningen från de kinesiska konkurrenterna Huawei och ZTE i basstationerna kan Ice.net samtidigt passa på att konfigurera den nya utrustningen så att någon mobiltelefoni inte blir möjlig.

Teknikskiftet ska vara klart till sommaren.

Hade Access Industries klarat att själva vinna budgivningen om tillstånd i en auktion mot etablerade lokala operatörer? Det skulle kostat många år och många miljoner kronor.

Istället passade amerikanerna på att köpa konkursade och akut blödande Ice.net, tidigare Nordisk Mobiltelefon – helt utan konkurrens.

Nordisk Mobiltelefon vann sitt tillstånd 2005 efter att ha bjudit tre gånger så mycket som tvåan i en auktion hos PTS. Sammanlagt fem bolag bjöd, däribland Tele2.

– När tillståndet har tilldelats finns alla förutsättningar på plats för att konsumenter och företag i hela landet ska ha tillgång till modern mobiltelefoni efter NMT 450, sa PTS dåvarande generaldirektör Marianne Treschow.

När så amerikanerna köpte Ice.net innebar det en genväg till en framtidsmarknad för riskkapitalisterna.

Det innebar också att hoppet släcktes för alla människor i Norrlands inland som är beroende av att kunna prata i mobiltelefon utanför de stora operatöernas täckningsområden.

”Hela landet, såväl städer som landsbygd, är beroende av moderna och väl fungerande elektroniska kommunikationer”, skrev infrastrukturminister Åsa Torstensson i ett svar till en riksdagsledamot den 30 januari 2008.

Hon pekade ut just Nordisk Mobiltelefon som arvtagare till NMT-nätet. Sedan den planen sprack har hon inte gjort fler utfästelser.

I dag har hon inte tid, men hennes politiskt sakkunnige Henrik Hansson känner till att nya ägare tagit över Ice.net.

– Erbjuder de bara mobilt bredband eller? Då har de förmodligen gjort någon slags avvägning.

– Det är inte uppenbart att det hade gynnat Sverige som it-nation om Ice.net tvingats allokera frekvensutrymme till vanliga mobilsamtal.

– Vi har ingen anledning att gå in och störa deras affärskoncept.

Väljarna kanske vill att regeringen ser till att det går att prata i mobilen?

– Det har jag full förståelse för. Men vi har inte möjlighet att… Eller nu ska vi se, det kanske PTS har.

– Vi får kolla tillståndet. Det skulle förvåna mig väldigt mycket om det fanns villkorat att telefonin skulle vara förenad med mobilitet.

Efter att ha kollat villkoren hittar Henrik Hansson ett nytt kryphål åt Ice.net.

– En mobil telefonitjänst går att upprätthålla genom mobil ip-telefoni.

Påstår du att det finns fungerande mobil ip-telefoni i Norrlands inland?

– Jag har inte provat. Regeringens syn är att alla ska ha tillgång till telefoni. Har man inte det får man vända sig till PTS.

– Regeringen tycker att politiker ska lägga sig i så lite som möjligt. Vi tror att företagen är bättre lämpade att avgöra hur man bäst kan använda spektrumet.

”Digitaliseringen av NMT 450 är en viktig pusselbit” sa Åsa Torstensson. Har hon ändrat sig nu?

– Inte på något sätt.

Varför väljer regeringen att spela med och låta Ice.net kringgå villkoren?

– Vi vill ha teknik- och tjänsteneutrala tillstånd.

Varför har ni inte det då?

– Det här tillståndet kom 2005. Då satt inte den nuvarande regering vid makten.

Utan krav på teknik och tjänster – vad finns det då för anledning att ha en myndighet?

– PTS ser till att Ice.net täcker 80 procent av landytan i respektive län.