Regeringen bör öka inkomstskillnaderna

Skattebetalarnas förening och har sammanställt en rapport som heter ”Öka inkomstspridningen”.

I rapporten har beräkningar gjorts på hur stor inkosmtskillanderna är och hur förvärvsavdraget, som genomförs nu, minskar skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare.

Konsekvensen blir att skillnaderna mellan de som tjänar mycket och lite minskar. För att motverka minskningen borde regeringen samtidigt avskaffa värnskatten, på fem procent för de med höga inkomster.

Nils Bohlin, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening har sammanställt rapporten.

– Genom att avskaffa värnskatten som slår mot folk med höga inkomster så neutraliserar man minskningen så att den blir samma som innan man genomförde förvärvsavdraget.

Skattebetalarnas förening stöder förvisso förvärvsavdraget.

– Men vi menar att det blir en bieffekt; en minskning av inkomstspridningen och det är inte bra. Det måste finnas inkomstskillnader i samhället för dem som utbildar sig. Förvärvsavdraget borde motverkas genom att man tar bort värnskatten, säger Bohlin.

Och detta är för att invånarna skulle anstränga sig mer?

– Ja, det har kommit siffror från OECD som visar att utbildningspremier i Sverige är lägst tillsammans med Danmark och det borde åtgärdas. Ett litet land som Sverige borde satsa på utbildning. Det är ett huvudargument; de med tung utbildning ska få mer pengar över.

Men många med hög utbildning når ju inte upp till 40.000 kronor.

– Jag håller med om att problematiken är störst för de med hög utbildning och låg inkomst. Där är problemet ännu värre. Det här med värnskatten är ett första steg. Man måste ju börja någonstans.

På Moderaternas partistämma sa Reinfeldt att bättre välfärd går före värnskatten – vad säger du om det uttalandet?

– Vi tycker det är feltänkt att ställa det här mot varandra. Värnskatten är en straffskatt på framgång, hårt arbete och ambitioner.

SCB:s senaste siffror säger att inkomstskillnaderna aldrig har varit större än nu.

– Just det. Men de har tagit hänsyn till försörjningsbörda också. Vi menar att det fortfarande inte är jättestora skillnader. De som tillhör de 20 procents bäst betalda har kanske 9.000 kronor mer att röra sig mer än de som är sämst betalda efter skatt.

Hur vet ni att ett lands invånare anstränger sig mer om inkomstskillnaderna ökar?

– Det kan man ju inte veta i förväg. Men det är ju ganska uppenbart att om man ska starta en lång utbildning eller startar ett företag så spelar det roll om man får bra avkastning för det.

Hur vet ni det?

– Ja, det är svårt att bevisa. Det är därför man har den här diskussionen. Det bygger på ett rättviseresonemang. Vi förstår inte att man ska få en extraskatt på ansträngningar när skatten är mycket lägre på en lottovinst.