Qvibergs nya fond flyr Sverige

Orsaken uppges inte vara skatteflykt.

– Den här strukturen har vi valt bara för att utländska investerare enklare ska kunna investera i fonden. Själva fondbolaget ska som utgångspunkt vara svenskt. Det är jättevanligt att man gör så här, säger Öresunds vd Stefan Dahlbo.

– Många banker erbjuder aktiefonder baserade i Luxemburg. Och irländska fonder följer exakt samma mönster. Det är för att utländska investerare lättare ska kunna investera i fonden, säger han.

En särskild aspekt är att Granite kommer att köpa aktier i ett begränsat antal bolag. Då anger Dahlbo att fondreglerna på Irland passar bättre än i Sverige.

– Med en fond registrerad på Irland får vi större flexibilitet både med vilka investeringar vi kan göra, och med vilka investerare som kan investera i fonden, säger han.

– Det har inget med skatter att göra. Snarare är fonder ur skattesynpunkt gynnsamma i Sverige.

Men det är väl i alla fall ett underbetyg åt Sverige om ni lägger er fond på Irland?

– Alltså det här är ingen stor grej, men jag anser inte att det är ett underbetyg. Man kan inte vara bäst på allt. Sverige har ett jättebra system för fonder, säger Dahlbo men anger att Öresunds fond är en ”specialprodukt” och inte en massprodukt. Då passar det bättre att basera fonden på Irland.

– Sverige har i allmänhet en jättebra fondlagstiftning, men för den här typen av specialfond vi ska satsa på nu har länder som Luxemburg och Irland en större flexibilitet.

– Det har inte med skattelagstiftningen att göra, utan det blir enklare att nå ut till stora internationella investerare.

Enligt vad Realtid.se erfar från en annan källa är dock Öresunds beslut ”absolut” att betrakta som en prestigeförlust för Sverige.

Den generella frågan om att svenska fondbolag registrerar fonder utomlands, är till och med uppe på regeringsnivå.

– Det här har varit uppe till diskussion, säger Mia Widell. Hon är pressekreterare åt finansmarknadsminister Mats Odell.

Irland och Luxemburg konkurrerar stenhårt om att få vara hemvist åt fonder. De har inga naturtillgångar som många andra länder, och har istället valt att ha en väldigt förmånlig fondlagstiftning och skattepolitik för fonder. Därmed genereras arbetstillfällen tack vare fonder som etableras där.

Stora investmentbanker som Morgan Stanley och Goldman Sachs sköter om allt det administrativa åt många fonder, och rekommenderar ofta att dessa fonder baseras på Irland helt enkelt för att dessa banker har goda relationer på Irland och kunskap om hur det fungerar där för fonder.

Det finns även en annan typ av fondrelaterade aktörer som kallas ”oberoende administratörer” vars uppgift är att beräkna officiella värdet på fondandelar och annat åt fonder, och på ställen som Dublin kan det byggas upp en hel fondindustri bestående exempelvis av dessa administratörer. De stora investmentbankerna kan ha upparbetade kontakter med sådana aktörer som också kan behövas kring fonder.

Det är alltså för mycket sagt att Öresund lägger fonden på Irland för att smita från svensk skatt. Snarare kan det ha att göra med just att om man vill få internationella investerare att gå in i fonden är det ett krav, för dessa investerare kan ha som regel att de inte får investera i fonder som styrs av svensk lag.

Stora professionella kapitalförvaltare som ska föreslå nya investeringar, lär därför få nej direkt av sin styrelse på förslag att investera i svenska fonder.

Men om det är fonder på välkända och etablerade fondcentra som Irland, Caymanöarna eller Luxemburg, då är det mycket lättare för kapitalförvaltarnas styrelser att bara ”kryssa för i rutan” och göra investeringen.

Man lär alltså inte kunna säga att det generellt är fördelaktigare ur skattesynpunkt att registrera en fond på Irland än i Sverige. Kanske ur vissa aspekter, men inte ur andra. Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna.

Det är helt enkelt bara så att det är mer accepterat för stora internationella investerare, att placera pengar i fonder baserade i exempelvis Irland eller Luxemburg.

Lite otippat har även Finland börjat dyka upp som populär hemvist för fonder internationellt. Det kan handla om enklare och mer gynnsam fondlagstiftning, även om det inte just har att göra med skatteregler.

Samtidigt kan det ur vissa aspekter vara en fördel att ha en fond baserad i Sverige, exempelvis om fonden är avsedd för svenska investerare och man vill att investerarna ska känna sig trygga med att fonden är baserad i hemlandet.

Det låg bakom att hedgefondbolaget Brummer & Partners registrerade en hedgefond i Sverige då hedgefonder fortfarande var ett nytt fenomen på finansmarknaden för cirka 10 år sedan. Att både komma med det då nya begreppet ”hedgefond” och säga att den var registrerad på Caymanöarna, hade gjort att det varit ”tokkört” att få svenska investerare intresserade av att placera pengar i fonden. Där behövdes fonden vara registrerad i Sverige som ”trygghetsfaktor”.

Granite Investment Partners heter alltså investmentbolaget Öresunds nya fond för köp av stora ägarandelar i börsnoterade företag. Öresunds vice ordförande Mats Qviberg ser möjligheter.

– Vi anser det är fascinerande att värderingen av nordiska aktier har fallit väldigt kraftigt sedan toppen förra sommaren, trots att många företag fortsätter att uppvisa bevis på solida affärsfundamenta, säger Qviberg i en kommentar i nyhetsbrevet Alternative Investment News.

Avsikten är att fonden ska ta ägarandelar i 6–10 börsbolag nordiska börsbolag som vart och ett har ett totalt marknadsvärde på börsen kring 10 miljarder kronor och uppåt.

– Vi vill skapa en konstruktion som tillåter institutionella investerare att få hävstång och ta del av värdeskapandet, säger Qviberg till AIN och anger att det är för liten handel i Öresundsaktien, för att investerarna genom att köpa Öresundaktier, skulle kunna göra samma sak via Öresund.

Granite-fonden kommer att fokusera på att köpa ägarandelar i ”industriella konglomerat”, finansiella företag, fastighetsbolag och fritidsrelaterade företag. Industriella konglomerat är stora koncerner som äger flera industriföretag i olika branscher.

Fonden har en ”aktivistisk” strategi som innebär att Granites styrelseledamöter ska sitta i styrelserna för de delägda företagen och aktivt delta i ledningen av företagen.

Granites styrelseledamöter kommer enligt AIN att ”ställa företagsledningen till svars” och ”kontinuerligt jämföra utvecklingen med de bästa bolagen i samma bransch”. Det framgår av en presentation för investerare om Granites strategi enligt AIN.

Om företagsledningen misslyckas med att leverera aktieägarvärde, kommer Granite att öka röststyrkan genom att köpa fler aktier, kräva bolagsstämmor, och ”utmana” styrelsen.

– Ambitionen kommer alltid vara att ha en vänlig och respektfull ansats, och samarbeta med företagsledningen och styrelsen, säger Qviberg till AIN.

– Dock har vi aldrig, och kommer aldrig tveka om att vidta ytterligare åtgärder vid behov, säger han.

Strategin är även att vidta åtgärder för att skydda sig mot exponering mot risker med ointressanta delverksamheter, divisioner och valutor.

Investerare måste sätta in minst nästan 50 miljoner kronor i Granite-fonden för att få vara med.

Avgiften blir 2 procent av fondkapitalet per år plus 20 procent av värdeökningen de år som fonden visar en värdeökning. Det kan bara bli en värdeökningsavgift på den värdeökning som sker över tidigare högsta värdenivån. Det kallas värdeökningsavgift med ett ”högvattenmärke”. Avgiftsstrukturen är den normala för liknande fonder.

Tyska banken Deutsche Bank kommer att vara Granites bankkontakt, och sköta alla bankadministrativa ärenden kring fonden.

Öresund hoppas nu enligt AIN att stora professionella kapitalförvaltare i Europa och USA ska stoppa in pengar i fonden.

Hela Öresund är värt knappt 8 miljarder kronor på Stockholmsbörsen. Ordförande Sven Hagströmer ägde 18 procent av bolaget vid årsskiftet, vilket i dagsläget är värt cirka 1,4 miljarder kronor. Qviberg ägde 13 procent, vilket är värt ganska exakt 1 miljard.

Öresund äger 60 procent av fondbolaget som ska förvalta fonden. Granites ledning med Jonas Wahlström och Granites vd Stefan Charette är delägare i resterande ägarandel. Wahlströms roll är att bli ordförande i Granites ”investeringsråd”. Granite kommer även att ha 9-12 heltidsanställda analytiker som också väntas bli delägare.

Dessutom kommer Granites övriga styrelseledamöter med Hagströmer, Qviberg och Dahlbo bli direkta delägare i Granite.

– Det har godkänts av Öresunds bolagsstämma, insisterar Dahlbo och menar att det inte är något kontroversiellt med det.

Öresund uppges enligt AIN förvalta ett kapital på totalt 120 miljarder kronor i dagsläget.

– Det är så vi brukar presentera oss utomlands, säger Dahlbo.

Vid en närmare granskning är det svårt att komma upp i de beloppen.

Siffror per sista april visar att Öresund förvaltar ett kapital på under 8 miljarder kronor.

Med lite god vilja kan man lägga till de 70-75 miljarder kronor som HQ Bank förvaltar åt sina kunder enligt siffror per sista mars. Öresund är störste ägare i HQ Bank med en ägarandel på cirka 22 procent.

I AIN beskrivs Öresund som ”Öresund Investment Group”, en Stockholmsbaserad ”private bank”. Det indikerar att Öresund i beskrivningen slås ihop med HQ Bank som brukar betecknas som en ”private bank”, det vill säga en bank för rika privatpersoner.

Dahlbo hör av sig i efterhand och anger att man kan räkna med internetbaserade aktiemäklarfirman Avanza också. Öresund är största aktieägare i Avanza med en ägarandel på cirka 22 procent.

Då blir det enligt Dahlbo 75 miljarder kronor som är kundernas kapital i HQ Bank, 35-40 miljarder kronor som är kundernas kapital i Avanza, och 9 miljarder kronor som är Öresunds förvaltade kapital; summa drygt 120 miljarder kronor.

Fast han medger att det är mest korrekt att för Öresunds del bara beakta Öresunds förvaltade kapital.

– För det kapitalet som ligger hos Avanza eller HQ Bank kan vara placerat i exempelvis amerikanska aktiefonden Fidelity, säger han.

Granite-fonden kommer enligt AIN att inledningsvis ha ett kapital på nästan 2 miljarder kronor, men förhoppningen är att det kommer att öka till nästan 10 miljarder ”inom några månader”. Man kan anta att största delen av ökningen under den korta tidsperioden ska komma från att investerare sätter in mer pengar, och inte värdeökning i sig.

– De här siffrorna är lite missförstånd mellan Mats och AIN, säger Dahlbo och anger att det som gäller är att Öresund kommer att sätta in max 2 miljarder kronor i Granite-fonden – dock max 30 procent av fondens totalt insatta kapital. Om fondens insatta kapital exempelvis blir 5 miljarder kronor kommer alltså Öresund stå för 1,5 miljarder.

Öresund kan alltså tjäna pengar dels på sin ägarandel i fondbolaget som tjänar pengar på fondavgifterna, dels på värdeökning av Öresunds investering i fonden. Och Hagströmer och Qviberg kan tjäna pengar både på sina ägarandelar i Öresund och sina direkta ägarandelar i fondbolaget som tjänar på avgifterna.

Öresunds kapital har utvecklats sämre än jämförelseindex både under hela 2007 och under 2008 års fyra första månader.

Under 2007 var värdeförändringen -4,2 procent för Öresunds kapital samtidigt som förändringen för jämförbart index var -2,6 procent. Under perioden januari till april i år var förändringen -8,2 procent för Öresund jämfört med -6,4 procent för index.

År 2006 gick det bättre. Då ökade Öresunds kapital med 35,8 procent, samtidigt som index ökade 28,1 procent.

Ian Hammar

[email protected]

08-545 87 151