Kan fjolårets vinnarstrategier skapa vinster även 2012? Veckopanelen ger svar.
"Prognosen ser ut som en hängmatta"
Mest läst i kategorin
1. Allt var inte kris och börsnedgång 2011. Vilka var nycklarna till god avkastning förra året?
Daniel Ljungström:
– Den höga volatiliteten gynnade aktiva handelsstrategier och missgynnade traditionellt långsiktigt passivt sparande i exempelvis aktieportföljer. Vi skapade god avkastning i positioner som innebar att vi ”blankade” olja, metaller och exempelvis bomull i fallande marknader. Kunder som hade portföljer med denna typ av innehav eller följde denna typ av okonventionella råd erhöll positiv avkastning under 2011. Således var några av nycklarna till framgång 2011 att vara aktiv och tänka ”utanför ramarna” ett framgångsrikt koncept.
Gabriel Gemmel och Stefan Franzén:
– Vi är övertygade om att grunden till god avkastning på aktiemarknaden över tiden är att orka se förbi den kortsiktiga utvecklingen, att inte följa buffelhjorden, utan i stället konsekvent basera sina placeringsbeslut på djup bolagsanalys med en god bild av världsekonomins utveckling. Även under det trista börsåret 2011 fanns det många enskilda bolag runt om i världen som hade en god utveckling, till exempel Swedish Match, Roche, Dürr AG med flera.
Gunnar Håkansson:
– Att undvika raset i augusti var nog den främsta framgångsfaktorn vilket dock i praktiken var svårt för en Sverigeförvaltare. Vi hade för mycket bank-, verkstads- och råvaruaktier i raset och fick kämpa hårt för att ta tillbaka förlorad mark. När tidningsrubrikerna i oktober dömde ut aktier som placeringsalternativ för evig framtid var det ju dags att börja se möjligheterna i marknaden. Investerarna var så vana vid att alla uppgångar följdes av bakslag att de hade svårt att ta till sig och våga hålla aktier trots positiva nyheter som exempelvis Lundin Petroleums oljefynd i Norge.
2. Finns det några likheter mellan 2011 och 2012 i det avseendet?
Daniel Ljungström:
– Visst finns det likheter. Vår uppfattning är att den höga osäkerheten kring börs och ekonomi kommer att bestå åtminstone inledningsvis under 2012 varför nycklarna för framgång 2011 även bör gälla för en tid framåt, det vill säga aktiva och alternativa strategier. Vartefter osäkerheten i Europa avtar kommer vi sannolikt att se en mer stabil börsutveckling under senare del av 2012, vilket kommer att gynna traditionellt sparande i större utsträckning.
Gabriel Gemmel och Stefan Franzén:
– Absolut, i grunden gäller naturligtvis samma sak för 2012 som för 2011. Den globala skuldkrisen för många stater, för banksektorn generellt och för hushållen i en hel del länder kvarstår. Det finns dock en medvetenhet om dessa problem och samtidigt fortsätter de växande ekonomierna i Asien, Latinamerika och Afrika att integreras med och påverka världsekonomin positivt. Det viktiga är återigen att välja rätt bolag 2012.
Gunnar Håkansson:
– Ja, det gäller nog att lyfta blicken och blicka in i vad som troligen blir en bra placering på ett par års sikt. Den största nettoförsäljningen av aktier borde dock vara gjord med rekordbeloppet på ca 58 miljarder förra året och det kanske mildrar volatiliteten även om oron återvänder med kraft. Om vinstförväntningarna än en gång ställs ned med 18 % (eller mer) återvänder nog kalabaliken i marknaden.
3. De amerikanska börserna gick hyfsat under fjolåret medan den svenska börskurvan mer liknande ett emerging market-index, vad är förklaringen?
Daniel Ljungström:
– Den kanske främsta förklaringen är att turbulensen inom eurozonen, som förmodligen leder till en recession i Europa, medfört att investerare undvikit europeiska aktier. Samtidigt har den amerikanska ekonomin utvecklats betydligt bättre än befarat, vilket dragit till sig kapital. Av bolagsvinsterna på S&P500 genereras 65 procent i USA. Den relativt lilla svenska exportberoende ekonomin, med den svenska kronan, ses ofta i ett globalt investeringssammanhang som en emerging market-liknande ekonomi.
Gabriel Gemmel och Stefan Franzén:
– Säkerligen har amerikanska investerare tagit hem pengar från omvärlden för att undvika vad man ser som “risk”. Sedan är många svenska, såväl som till exempel tyska, verkstadsbolag klart exponerade mot Asien och Latinamerika och har följt med emerging markets-index först uppåt och sedan under förra året nedåt. Men att analysera dessa kortsiktiga fenomen är enormt svårt och egentligen på gränsen till omöjligt.
Gunnar Håkansson:
– USA:s ekonomi överraskade positivt under hösten. Arbetslösheten minskade och huspriserna visade tecken på att bottna i vissa regioner. Den svenska aktiemarknaden har högt beroende av utvecklingen i Europa och direkt och inte minst indirekt av efterfrågan i emerging markets (Atlas, Sandvik, SKF, Lumi, Boliden med flera) där tillväxtförväntningarna skruvades ned rejält.
4. Inför 2012 hörs många positiva röster om den svenska aktiemarknadens möjligheter. Vilka signaler pekar på att vi har nått botten?
Daniel Ljungström:
– En bättre global ekonomisk tillväxt bör ge stöd till en mer positiv syn. Dels har den amerikanska ekonomin klarat sig bättre än befarat under hösten. Såväl sysselsättning som industriproduktion har varit över förväntan. Dels kan lägre inflation och tillväxtförväntningar i Kina möjliggöra ett avslutande av de åtstramningar som pågått i två år och istället lämna utrymme för nya stimulanser. Ett första litet steg tog de kinesiska myndigheterna innan årsskiftet när de sänkte kapitalkraven för sina banker med 0,5 procent till 21 procent, den första sänkningen sedan 2008. Samtidigt har allt fler centralbanker åter börjat stimulera sina ekonomier genom att sänka räntor. Sammantaget nio stycken centralbanker har under de senaste två månaderna sänkt sina räntor, exempelvis ECB, Brasilien och Australien. Detta bör i förlängningen vara positivt och accelerera den globala tillväxten.
Gabriel Gemmel och Stefan Franzén:
– Det är alltid svårt att uttala sig om breda aktiemarknaders utveckling och det gäller även den svenska börsen. De svenska bolagen är generellt verksamma i en global miljö och på lång sikt är det världsekonomins utveckling som avgör möjligheterna för svenska bolag såväl som andra. Vi är övertygade om att man inte ska knyta sina förhoppningar till en generell börsuppgång 2012, utan i stället hitta intressanta möjligheter i enskilda bolag världen runt.
Gunnar Håkansson:
– USA brukar leda utvecklingen för Europa som dock fördröjs denna gång på grund av krisen i Sydeuropa. Det är nog därför det är ganska enkelt att vara försiktigt optimistisk på helåret för den svenska marknaden. Den relativt kortsiktiga tekniska analysen pekar också upp. Problemet är att makrot i Europa ser ut att försämras drastiskt under våren. Prognosen ser därför ut som en hängmatta.
5. I veckan var Peter Norman åter ute och kritiserade fondbolag och rådgivare för att ta ut för höga avgifter. Hur ska branschen ta betalt av kunderna i framtiden?
Daniel Ljungström:
– En ökad transparens samt ett homogent regelverk gällande hur avkastning, risk och avgifter skall redovisas är positivt. Det gör det lättare för kunden att jämföra olika placeringsalternativ. Vår avsikt är att vara fullt transparenta och utgångspunkten är att vi tar betalt i form av arvode för vår oberoende rådgivning och kapitalförvaltning. Kunderna kan välja mellan ett fast arvode och en kombination av en låg fast avgift och en prestationsbaserad del. Underliggande fonder eller andra produkter användes endast då vi bedömer att det har stora möjligheter att skapa mervärde för kund. Viktigt att poängtera är att dessa underliggande fonder och produkter väljs ut i en helt öppen arkitektur. I övrigt använder vi i stor utsträckning börshandlade fonder och liknande instrument där underliggande avgift är lägre. Vi kan omöjligen skapa en trovärdig och långsiktig affär om vi väljer dyra underliggande produkter utan mervärde för våra kunder.
Gabriel Gemmel och Stefan Franzén:
– Vi tycker att Peter Norman och Anders Borg verkar vara på rätt spår. Branschen måste anpassa sig och inse att avgiftsuttaget i de allra flesta fall är för högt. Det gäller att se allt ur kundens perspektiv. Avgifterna ska vara låga och pressade generellt. Det är bara om kunden verkligen får ett på alla sätt gott resultat – som dessutom är begripligt – som kunden ska vara beredd att betala lite mer.
Gunnar Håkansson:
– Vi har alltid förespråkat att om det går bra för kunden skall det gå bra för oss. Vi vill ha överensstämmelse mellan kundens intresse och våra intressen. Rörliga avgifter är därför bra men svåra att genomföra i praktiken.
6. Vilken var veckans viktigaste nyhet?
Daniel Ljungström:
–Vi tycker att det var positivt att NFIB (amerikansk småbolagsbarometer) visade en fortsatt uppgång. De amerikanska småbolagen är väldigt viktiga för den amerikanska ekonomin och framförallt för sysselsättningen i landet vilket i sin tur kan vara en nyckelfaktor för att kunna möta en svag europeisk tillväxt.
Gabriel Gemmel och Stefan Franzén:
– Marcus Hellners bragdklättring i Val di Fiemme!
Gunnar Håkansson:
– Att refinansieringen för Italien och Spanien gick relativt bra.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.