Polisens Targetlista pekar ut Södertälje

Targetlistan innehåller 100 namn på de viktigaste kriminella ledarna i Sverige, de så kallade logistikerna. Mellan 20–30 frilansande yrkeskriminella personer är knutna till varje logistiker.

Targetlistan upprättades 2006 när Rikspolisstyrelsen fick 120 miljoner kronor extra från den förra regeringen för att bekämpa och kartlägga den system hotande brottsligheten i Sverige under tre år. Syftet var att punktmarkera logistikerna och att stoppa deras verksamhet eller sätta dem i fängelse.

– Arbetet har hittills varit lyckat, av de 100 logistiker som var på fri fot i början av 2006 har ett tiotal hittills fått långa fängelsestraff. Tyvärr har det tillkommit nästan lika många logistiker på Targetlistan, säger Thord Modin från Rikskriminalpolisens underrättelsetjänst.

Kampen mot den organiserade brottsligheten leds av Rikskriminalpolisen. Där anser man att den organiserade brottsligheten omsätter mellan 40–120 miljarder kronor varje år. Summan motsvarar flera procent av svensk BNP och gör att den kan kallas systemhotande för samhället, exempelvis när konkurrensen snedvrids. Målet för de kriminella nätverken är enligt polisen övertagande av inkomstbringande näringar genom hot och våld. Den bransch som varit mest utsatt är krogarna som genom sin stora kontant hanteringen gör den till ett effektivt redskap för att tvätta pengar.

– Vi har indikationer på att kriminella nätverk genom våld försöker ta över krogar i Södertälje. Det är svårt att få exakta uppgifter eftersom de inriktar sig på krogar som redan fuskar och inte vågar anmäla, säger Thord Modin.

Modin poängterar att både namnen på Targetlistan och fuskande krogar är hemliga för att inte varna personer och störa polisens spaning.

– Det nya är att öststatsmaffian försöker ta över större svenska företag för att kunna öka penningtvätten, säger Thord Modin.

Att det finns personer från Södertälje på Targetlistan förvånar inte personer som själva ingår i de kriminella nätverken och som Realtid.se talat med.

– Jag vet flera personer som skulle platsa. Men jag säger inte deras namn eftersom de avskyr att bli uthängda i media, vi uppfattar det som smutskastning och det är farligt, säger Anton, medlem i ett av de kriminella nätverken i Södertälje.

Nätverken slår hårt mot både tjallare och personer med skulder, men det är få som vågar anmäla och under rättegångar tar man ofta tillbaka sina vittnesuppgifter. I höstas fick en person halsen avskuren på en pizzeria. Trots att det var fullt med folk var det få som ville berätta för polisen

– De använder sig av passivt tvång och tvingar tjallare att hoppa från balkonger eller träd. Eftersom ingen knuffar ned tjallarna kan personer från de kriminella nätverken gå fria, säger Maria, en polis som vill vara anonym.

– Jag håller inte med polisen om att oskyldiga drabbas, det finns alltid en anledning, säger Anton.

En farlig samhällsutveckling är om de kriminella nätverken kan få sina egna representanter invalda i det politiska systemet. Rikskriminalpolisen undersöker de rykten som säger att detta håller på att ske i exempelvis Södertälje.

– Det finns indikationer på att den organiserade brottsligheten försöker nominera egna kandidater för att påverka exempelvis kommunala upphandlingar och bygglovsärenden, säger Thord Modin.

Den organiserade brottsligheten i Södertälje är uppdelade i 5–6 olika samarbetande nätverk, men till skillnad från exempelvis MC-gängen intar nätverken en betydligt mer anonym, närmast mystisk framtoning.

Den stora andelen syrianer/assyrier i staden har pekats ut som extra brottsbelastad, men det förnekas både av rikspolisen och den lokala polisen.

– Att det finns organiserade kriminella assyrier/ syrianer beror endast på det stora antalet personer i Södertälje inte på etnisk härkomst, säger Thor Modin.

– I Södertälje bor det omkring 14 000 assyrier/syrianer och av dessa ingår 30–40 tal personer i olika kriminella nätverk, det är inte speciellt mycket. I nätverken ingår även svenskar och andra nationaliteter. Det som förvånat oss är att ”vanliga” svenska affärsmän kliver in i nätverken emellanåt, säger Maria.

Nätverken i Södertälje leds av ett mindre kompisgäng på 5–6 personer med assyrisk/syriansk härkomst. De har ofta bildat familj och vissa bor även i villa. Som legal fasad för sin kriminalitet har de ofta en frisörsalong eller restaurang, berättar Anton.

Polisen anser att kriminella nätverk som är organiserade utifrån en enskild etnisk grund är svåra att bekämpa.

– Vi har fått oflyt med nätverken som är svåra att komma åt. Nätverken består av sammanlagt 30–40 personer som kan liknas vid företagsledare. De flesta har assyrisk/syriansk bakgrund. I andra invandrartäta områden med blandade etniska grupper, tjallar man lättare, säger den kvinnliga polisen Maria.

De syrianska/assyriska killarna kritiseras ofta för sin gammaldags kvinnosyn, men det har inte hindrat svenska tjejer från att umgås med dem. Amanda umgicks med både hederliga och skumma syrianska/assyriska killar under många års tid.

– Jag hade inget problem med deras kvinnosyn, men det berodde nog på mitt tuffa sätt. Tjejer får den respekt de förtjänar. Syrianer är inte mer kriminella än andra, snarare tvärtom. Förklaringen till de kriminella nätverken som leds av syrianer består i antalet personer i Södertälje, säger Amanda.

Amanda har genom egen erfarenhet märkt hur opåverkade nätverken är av polisens insatser, men blir genast misstänksam när vi börjar fråga om personer.

– Det är svårt att komma åt nätverken. Det går ju inte att äta julmiddag efter att man tjallat på sin kusin.

– Att Södertäljebor finns med på Targetlistan förvånar mig inte. Däremot vill inte personerna från nätverken bli omskrivna i tidningar eller att skriva om tjallare, säger Amanda.

Peter Karlsson

frilansjournalist

[email protected]

Fotnot: Anton, Maria och Amanda är fingerade namn.