Realtid

Pfizer tvingas böta 16 miljarder kronor

administrator
administrator
Uppdaterad: 03 sep. 2009Publicerad: 03 sep. 2009

UPPDATERAD(2) Den amerikanska läkemedelsjätten betalar böterna för att ha olagligt marknadsfört vissa läkemedel. Pfizer i Sverige ger sin syn på saken för Realtid.se.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det skriver CNN.

Böterna är en del i en förlikning som Pfizer har ingått för att klara upp både brottsrättsliga och civilrättsliga anklagelser.

Amerikanska staten har drivit processen via landets justitie- och hälsodepartement.

Specifikt handlar det om fyra läkemedel som marknadsförts för vissa användningsområden eller i vissa doseringar, som inte var godkända av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:

• Bextra (mot inflammationer)

• Geodon (mot psykoser)

• Zyvox (antibiotika)

• Lyrica (mot epilepsi)

ANNONS

Pfizer upphörde med Bextra år 2005 sedan det upptäckts att den gav upphov till hjärtattacker och stroke.

USA:s justitiedepartement konstaterar att Pfizer marknadsfört Bextra för flera användningsområden och doseringar som FDA specifikt inte godkänt på grund av riskerna.

Det visar sig vara Pfizers från början Sverige-baserade dotterbolag Pharmacia & Upjohn som var boven i dramat med Bextra, och anses ha haft avsikten att ”bedra och missleda”.

Realtid.se får tag på Petra Eurenius som är mediakontakt för Pfizer i Sverige.

– Det här gäller ju saker som har skett i USA, och otillåten marknadsföring av ett par av våra läkemedel som ägde rum för ett antal år sedan, säger hon.

– Det gäller enbart den amerikanska marknaden.

Så det här berör inte Sverige?

– Nej.

ANNONS

Eurenius medger att tidigare Pharmacia ursprungligen var ett aktiebolag med svenska rötter.

– Men allt detta som Pfizer anklagas för – ärendet och böterna, handlar ju om och gäller USA.

Det var dock inte heller så att alla oegentligheter ägde rum inom Pharmacia & Upjohn.

– Nej, ett av de berörda läkemedlen lanserades och kom ut på marknaden under Pfizer-tiden, säger Eurenius.

Det var Lyrica.

Av de fyra berörda läkemedlen säljs i dagsläget två i Sverige.

Det är Zyvox som i Sverige säljs som Zyvoxid som en antibiotika som används i sista hand om andra antiobiotika inte fungerar.

Och det andra är Lyrica som i Sverige säljs mot generell ångest och smärta.

ANNONS

Finns det skäl för folk i Sverige som tar dessa läkemedel att vara oroliga?

– Nej, absolut inte, säger Eurenius.

– Marknadsföringen och informationen kring dessa läkemedel i Sverige, har skett enligt alla regler.

Vad har ni för kommentar till folk som är oroliga över hur läkemedelsbolagen agerar?

– Det är viktigt att det framkommer att anklagelserna och domen gäller Amerika – enbart USA.

– Svenska patienter kan känna sig trygga och fortsätta ta sina läkemedel.

Kan du förstå att folks förtroende för läkemedelsbolag påverkas av sådant här?

– Ja, jag har förståelse för att folk kan uppröras och undra över det här. Absolut har jag förståelse för det.

ANNONS

Eurenius understryker att reglerna för läkemedelsbolagens försäljningsmetoder i Sverige har stramats upp.

– Här i Sverige och Europa har vi väldigt stränga etiska regler, och stor öppenhet.

– Det är stränga regler för hur vi får marknadsföra och informera om läkemedel.

Hur är det med gåvor och lyxresor från läkemedelsbolagen till läkare?

– Det är ett minne blott med presenter och liknande till läkare.

– Det förekommer över huvud taget inte i Sverige, och har inte gjort det på rätt många år.

– Det finns ett väldigt strikt regelverk som reglerar hur läkemedelsbolagen får umgås med läkare, hur man får träffas, i vilka sammanhang, på vilka platser, och med vilka eventuella förtäringar.

Så det finns inga skäl att misstänka att läkare i Sverige är korrumperade?

ANNONS

– Nej, det är därför vi har regelverket, för att man inte ska behöva misstänka det.

Men du menar att det inte var så förut?

– Det har skett en uppstramning. Det har kommit till under åtminstone de senaste fem åren.

– Nu är det betydligt stramare regler för hur läkemedelsindustrin agerar.

– Och vi själva är väldigt glada för att det finns tydliga riktlinjer. Det är bara positivt, och gör vårt arbete enklare, så att vi vet vad som gäller.

– Men som sagt är det viktigt att det här med böterna endast gäller USA. Det är viktigt att det framkommer.

– Samtidigt kan jag ha förståelse för att folk upprörs och undrar.

En läsare hör av sig via e-post:

ANNONS

”Hej Ian,

Bra artikel om Pfizer och tunga frågor till mediachefen.

Men hennes påståenden om ’bara USA, inte Sverige’ är naturligtvis struntprat.

Korruptionen tar sig andra former i Sverige än i USA.

För att citera Eva Joly, norskan som arbetade som stridbar korruptionsåklagare i Frankrike:

’Jag kan inte urskilja någon ondskans hydra, någon fruktansvärd och mångskiftande brottslighet som angriper våra belägrade fästningar, utan en högst respektabel och etablerad makt som införlivat den stora korruptionen som en naturlig del av sin verksamhet.’ (Sanningens ögonblick, 2003)

Om du får chansen att fråga henne igen så fråga gärna hur det är med Pfizers så kallade samhällsråd, i vilket Anders Milton fortfarande är ordförande (om han inte precis avgått) och där en massa höga herrar och damer med magnifikt samhällsinflytande finns.

Möten fyra gånger om året, 10 000 i arvode för var och en, för varje möte, för de runt tio medlemmarna.

ANNONS

Varför tjafsa med varje enskild läkare när man har direktförbindelse med beslutsfattande politiker och tjänstemän.

Janne Larsson”

Läsaren hör senare av sig igen och hänvisar till skriverierna när det avslöjades att Sörmlands landstingsdirektör satt i Pfizers ”samhällsråd” (läs här, och här).

”Tycker att det är mäkta intressant att belysa att Milton är ordförande i detta råd, samtidigt som han är delägare i en lobbyistfirma och på något sätt fortfarande presenteras i pressen som ’psykiatrisamordnaren’.

För mig själv så är det så att jag jobbat på att avslöja det som jag tycker är en vedervärdig situation med läkemedelsbolag och (främst) psykofarmaka.”

Realtid.se får tag på Pfizers Petra Eurenius igen:

– Vår tidigare Sverige-vd Niklas Prager som slutade i april, hade det som vi kallade för ”samhällsrådet”.

Det var enligt Eurenius en rådsgrupp, ”advisory board”, med personer på olika positioner i samhället.

ANNONS

– Det är så väldigt många företag och företagsledningar jobbar, för att få ökad kunskap och dialog med olika aktörer i samhället.

– Så att det skulle vara korruption, känns som en väldigt drastisk slutsats.

Pfizers svenska samhällsråd finns inte heller längre.

– Det var en rådsgrupp som den förra vd:n samlade.

– Det var en idé han hade enligt modell från väldigt många branscher.

– Det var som en slags advisory board man har ”runt sig” som vd eller chef, för att få in synpunkter och input, och diskutera och ventilera viktiga frågor för oss.

– Och sedan – att ledamöterna fick en ersättning för att de avsatte X antal timmar för att sitta med, och kanske förbereda sig och läsa in saker – det är ingen konstighet.

– Det var ett arvode för den tid de la ner för att komma och träffa vår tidigare vd.

ANNONS

Varför har ni inte kvar samhällsrådet?

– Det beror på att vi har en helt annan organisation idag, och samhällsrådet var personbundet till den tidigare Sverige-vd:n.

– Det var hans egen idé, och som han tyckte ett bra sätt att få in kunskap och synpunkter från personer på olika positioner och tjänster och erfarenheter.

– Man kan tänka sig att vi återskapar samhällsrådet, men det är inte aktuellt med vår nuvarande Sverige-vd.

– Rådet lades ned i samband med den tidigare vd:n. Det var bundet till honom, och mig veterligt finns det ingen avsikt att ta upp det igen.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]