Panaxia-chefer stäms på miljonbelopp

Panaxias konkursbo, under ledning av förvaltaren och Lindahl-advokaten Lars-Henrik Andersson, har lämnat in en stämning mot fyra chefer i Panaxias tidigare ledning, däribland den tidigare styrelseledamoten Carolina Damos och vd:n Thomas Gravius.

Konkursförvaltaren anser att cheferna ska ställas personligt betalningsansvariga för de skulder som uppstod i Panaxia Security då bolaget ”lånade” pengar från sina kunder som senare inte betalades tillbaka.

Panaxias tidigare finanschef Göran Lundmark krävs på det högsta beloppet att betala av konkursboet då han under längst tid varit ansvarig för Panaxia Security. Totalt yrkar konkursförvaltaren att Lundmark ska betala cirka 142 miljoner kronor, varav drygt 134,6 miljoner kronor ska betalas solidariskt med Carolina Damos, Thomas Gravius och Strict-grundaren och den tidigare ordföranden Anders Eklund.

Konkursboet yrkar även att de tidigare cheferna ska betala de kommande rättegångskostnaderna.

Konkursförvaltaren uppger att Damos, Eklund och Lundmark som var styrelseledamöter kände till att det förelåg kritisk kapitalbrist i Panaxia Security men har underlåtit att kontakta revisorn för granskning av kontrollbalansräkningen. Ett annat alternativ hade även varit att de ansökt att bolaget skulle gå i likvidation, vilket inte gjordes. Gravius som då vad vd har heller inte agerat, vilket var försumligt, enligt konkursförvaltaren.

Konkursförvaltaren uppger att under den tid, januari 2011 till maj 2012 (juni 2012 för Lundmark), då cheferna struntat i att agera har skulderna vuxit med cirka 142 miljoner kronor.

Skulderna avser främst de pengar som Panaxia Security ”lånade” från kundmedelskonton för att betala koncernens löpande kostnader.

Vid konkursutbrottet, den 5 september 2012, uppgick bristen i kontanthanteringssystemet totalt till cirka 476 miljoner kronor, varav 400 miljoner kronor var det belopp som Security var skyldig koncernkontot.

Efter att Thomas Gravius och Carolina Damos häktades i april 2012 beslutade styrelsen i moderbolaget att anlita PWC för att genomföra en oberoende granskning av koncernens räkenskaper och därmed även Securitys räkenskaper. PWC identifierade nedskrivningsbehov vid granskningen som senare gjordes av Security till sammanlagt 103,2 miljoner kronor.

Konkursboet uppger dock att en kritisk kapitalbrist förelåg långt tidigare och att en nedskrivning borde ha gjorts redan i januari 2010.

Lars-Henrik Andersson hänvisar till att bolaget lånat ut stora belopp till moderbolaget samt till dotterbolaget Panalarm och att dessa medel var sådana som skulle ha redovisats på kundmedelkonton. På konkursdagen uppgick denna fodran till 140 miljoner kronor.

Konkursförvaltaren uppger att nedskrivningen inte tagit hänsyn till att Security och koncernbolagen kom på obestånd redan under sommaren 2010. Obeståndet i Security blev uppenbart då bolaget inte längre kunde betala tillbaka dagskassorna till kunderna.

Att detta kunnat pågå under så pass lång tid förklaras med att antalet upphämtade dagskassor ökade med åren. Att betala in pengarna på kontot två dagar efter att bolaget hämtat dagskassorna fungerade till sommaren 2010 då återbetalningstiden började bli längre och vid konkurstillfället låg dett kring sex dagar.

Konkursförvaltaren uppger att styrelsens ansvar är att ”kontinuerligt bedöma bolaget bokföring ur ett rimlighetsperspektiv”. Han hänvisar till att redan i slutet av 2010 uppgick underskottet i kontanthanteringsverksamheten till 253,2 miljoner kronor.

Lars-Henrik Andersson menar att styrelsen har en uppföljningsplikt och borde därför ha beaktat detta underskott tillsammans med att koncernbolagen kom på obestånd under sommaren 2010 i samband med upprättandet av årsbokslutet för räkenskapsåret 2010. Om styrelsen hade gjort detta hade man upptäckt att bolagets egna kapital varit förbrukat sedan december 2010.

En kontrollbalansräkning borde därför ha gjorts den 1 januari 2011, enligt konkursboet.

Thomas Gravius och Carolina Damos dömdes i januari till fängelse i ett och ett halvt år respektive ett år och nio månader för trolöshet mot huvudman och bokföringsbrott. de dömdes även att betala Panaxias knkursbo 19,6 miljoner kronor samt PanAlarms konkursbo 5 miljoner kronor. Domen är överklagad till Svea Hovrätt av både åklagare och de tidigare Panaxia-cheferna.