"Öppna samfundet för affärsjurister"

Byråjuristen Walter Sköldstam anser att de som har studerat vid det affärsjuridiska programmet i Linköping borde kunna bli advokater. Att de inte kan bli medlemmar i Advokatsamfundet är såväl felaktigt som föråldrat, säger Sköldstam i en intervju med den fackliga tidningen.

Hans uttalanden har väckt starka känslor i juristbranschen. I en efterföljande debatt i tidningen Dagens Juridik har ett hundratal kommentarer fällts under den refererande artikeln. Walter är själv förvånad över alla kommentarer som trillat in.

– Min poäng är att utbildningen spelar mindre roll när man väl börjar arbeta. Då spelar det ingen roll vilka kurser man har läst. Jag tror att samfundet vinner på att flytta fokus. Det har man gjort lite när det gäller advokatetiken, säger Walter Sköldstam till Realtid.se.

Han är utbildad affärsjurist och gymnasielärare vid Linköpings universitet. Han har även tagit ut en traditionell jur kand examen från Stockholms universitet och 2006 grundade han Juristpartner. Byråns klienter består av såväl små som stora företag, samt privatpersoner.

Kan inte affärsjurister starta ett eget samfund?

– Det har varit uppe i debatt, även i samfundet. Jag tror att Sverige är för litet för ett delat samfund men därför är det viktigt att Advokatsamfundet kan organisera sig så att man blir ett attraktivt samfund för alla typer av jurister.

Det en del affärsjuridiska byråer som slår upp dörrarna utan samfundet. Varför är det viktigt för dig att vara med?

– Samfundet driver ett bra advoketetiskt arbete som vi följer. Men det handlar även om klienterna. De som är missnöjda kan vända sig till samfundet vilket har ett bra regelverk. Dessutom fungerar Advokatsamfundet som en bra remissinstans, opinionsbildare och branschorganisation. Vi vill ha möjligheten att vara med även om det fungerar utmärkt att driva en juridisk byrå utanför samfundet.

Hur tror du att det kommer att bli i framtiden?

– Då kommer det spela större roll var man har jobbat och vad man har gjort. Klienterna är främst intresserade av kompetens. De är vana vid att jobba med olika typer av jurister, allt ifrån affärsjurister till bolagsjurister, utländska jurister och så vidare. Därför kommer titlar att spela mindre roll.

Får medhåll

Andreas Norlén är moderat riksdagledamot som har motionerat om möjligheterna att bli advokat.

– Min konkreta synpunkt är att Advokatsamfundets inträdesregler borde ändras så att man ger en beskrivning av vilken utbildning man ska ha snarare än att koppla behörighetskraven till en specifik namngivning utbildning eller specifik examen. Då skulle man komma runt vad man ska kalla för examen, säger han till Realtid.se.

Andreas Norlén, som även är jur doktor, anser att samfundet bör bejaka det faktum att det växer fram utbildningar som ser annorlunda ut i takt med att samhället blir mer komplext och juridiken allt mer specialiserad vilket i sin tur ger ett behov av olika typer av utbildningar.

– Jag skulle inte anlita Leif Silbersky om jag skulle ingå ett omfattande affärsavtal, exemplifierar han.

Norlén har själv arbetat vid Linköping universitet som han disputerade vid för snart tio år sedan. Han påpekar även att jurkand-programmen numera ser ganska olika ut till sitt innehåll vid olika lärosäten och att man avlägger ett prov för att få inträde i Advokatsamfundet. Båda dessa faktorer gör att det blivit mindre relevant att koppla inträdeskraven till en viss examensbenämning.

Hur tror du att det kommer att bli i framtiden?

– Utvecklingen går mot att allt blir mer specialiserat och då är det viktigt att utbildningssystemet hänger med. Jag tycker därför att man ska ha respekt för olika utbildningsprofiler.

Skillnaden mellan den femåriga affärsjuridiska utbildningen och utbildningen till juristexamen är att den förra är mer fokuserad på vissa rättsområden, typiskt sett de civilrättsliga och dessutom överbryggar gränsen mot företagsekonomi, ibland även främmande språk, medan den senare ger en större bredd i de juridiska ämneskunskaperna.

”En bättre utbildning”

Ingrid Arnesdotter är professor i affärsrätt. Hon har en dubbelexamen som civilekonom och jur kand och sedan en juris doktorsexamen i civilrätt. Efter att ha arbetat i drygt sex år som chefsjurist i näringslivet fick hon inspirationen till att starta en ämnesöverskridande affärsjuridisk utbildning vid Linköping universitet. Hon betonar en skillnad i förhållningssättet till kunskaperna:

– I den traditionella juristutbildningen utbildas man för att reaktivt bedöma handlingar som någon annan gjort och avgöra vilka konsekvenser dessa ska medföra. I de affärsjuridiska utbildningarna tränas man att för sin uppdragsgivares räkning konstruera framtiden tillsammans med andra specialister inom till exempel ekonomi och teknik. Det innebär, i förhållande till advokaternas arbetsmarknad, att affärsjuristerna täcker den växande andel som avser rådgivning inför beslut om framtiden och att affärsjuristutbildningen ger, för verksamhet inom detta fält, en bättre utbildning.

Hon framhåller även att de som antas till programmen i Linköping har höga antagningspoäng, fullt i nivå eller ibland högre än för den traditionella juristutbildningen.

– Att vi förbereder för den mer attraktiva delen av arbetsmarknaden återspeglas av svårigheterna som rapporterades nu om att rekrytera domare. Trots att den överväldigande delen av studenterna på juridiskt inriktade utbildningar går på juristlinjen, som explicit förbereder för domaryrket, så söker sig de utexaminerade till andra delar av arbetsmarknaden, inte minst just den affärsrättsliga.

Hur verkar byråerna tänka när de ska anställa, har ni märkt någon skillnad de senaste åren?

– Vi har skäl att tro att våra studenters kunskaper står högt i kurs, men vetskapen om att en affärsjurist från oss inte kan vinna inträde i Advokatsamfundet verkar antagligen avhållande på både byråerna och på våra utexaminerades intresse att söka anställningar. Vi syftar ju snarast till att utbilda bolagsjurister i vid mening och kan notera bland annat att banksektorn har sett med stort intresse på våra alumner, som hävdat sig väl i konkurrensen med traditionella jurister.

Om framtiden säger Ingrid Arnesdotter att målet är att få till stånd en särskild yrkesexamen, affärsjuristexamen.

– När vi lyckats med detta och utbildningen ifråga får spridning till övriga större lärosäten så ökar förutsättningarna för en ny syn på advokatyrket. Det som fattas är politiska beslut och om sådana är det svårt att sia, avslutar hon.

I Jusek-tidningens artikel påpekar Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg att det saknas straff- och processrätt i den affärsjuridiska utbildningen, något som även affärsjurister bör ha läst. Men Walter Sköldstam, påpekar att han har läst civilprocess inom ramen för sin affärsjuristutbildning.

Realtid.se har sökt Anne Ramberg för fler kommentarer om hur hon ser på affärsjuristerna i Advokatsamfundet.