Nybörjare vill privatisera biblioteken

Utmaningsrätten innebär en chans för vem som helst att ta över kommunal verksamhet. Företaget Svenska Boklån AB har tagit chansen och försöker nu få förtroendet att privatisera biblioteken.

Företagets vd Per Magnus Wicén har aldrig jobbat med bibliotek. Han har heller inte någon anställd som arbetat med böcker. Senast han lånade en bok på biblioteket hemma i Stocksund var för tre år sedan.

Ändå har han analysen klar. Många kommunala biblioteket har ”fastnat i en nedåtgående spiral”.

– Den nationella utlåningen har minskat med 20 procent på tre år. Biblioteksväsendet börjar erodera i grunden. Kulturministern välkomnande initiativ i höstas. Nu har vi tagit ett initiativ.

Per Magnus Wicén berättar att tre hemliga riskkapitalbolag står bakom företaget. Nu har han bråttom att rekrytera någon som jobbat med bibliotek.

Varje gång de kommunala biblioteken lånar ut en bok kostar det skattebetalarna 51 kronor. Enligt Per Magnus Wicén kan privatisering minska kostnaderna med mellan 20 och 40 procent.

Samtidigt ska staten få se folkbildningen öka. Generationsklyftor ska överbryggas. Invandrare ska via litteraturen integreras i samhället. Kommunerna ska få fler bibliotek med längre öppettider. Personalen ska få bättre lön och utvecklande arbetsuppgifter.

Men framför allt ska kunderna komma i fokus.

– Vi ska sträva efter balans mellan tillgång och efterfrågan, säger Per Magnus Wicén.

– Ta till exempel Jan Guillous senaste, Madame Terror. Vill du vänta på den? Nej.

Svenska Boklån AB ska köpa in så många exemplar som behövs för att ingen ska behöva vänta.

Den smalare litteraturen får också plats, men inte i hyllorna.

– Bodil Malmstens senaste diktsamling lånas ut betydligt färre gånger än Jan Guillou. Vi ska låna ut Bodil Malmstens böcker också, men på ett rationellt sätt.

Böcker som hemmabiblioteket saknar vill Svenska Boklån skicka hem till låntagaren på beställning med Citymail, Schenker eller Posten.

– Boken ska synas på portalen, säger Per Magnus Wicén.

– Du har boken i brevlådan inom en vecka. Hos Adlibris är det gratis med ekonomipost.

De kommunala biblioteken erbjuder samma tjänst i dag om boken inte finns i kommunen. Billigt för låntagaren, 700 kronor per bok för skattebetalarna, enligt Statens Kulturråd. Här ser Per Magnus Wicén skalfördelar.

Han har en vision om en portal, ungefär som nätbokhandeln Adlibris hemsida: ”Du vill köpa Madame Terror av Jan Guillou. Kunder som lånat denna bok har även lånat Liza Marklund.” Per Magnus Wicén har varit på besök i Adlibris logistikcentral i Morgongåva.

– Sju anställda packar 200 paket i timmen, 20 000 böcker per dag.

Datorn ska räkna ut vilka utgivna och planerade böcker som behöver köpas in, till spot-pris, just-in-time, on demand. Låntagarna får köpa loss böckerna för 20 kronor så snart efterfrågan minskar, så att biblioteken inte behöver dras med överexemplar.

Bibliotekarierna får ingenting alls att säga till om?

– Nej. Det kallas kundfokus. Det här är den ultimata makten som bibliotekarierna har i dag.

Vad ska bibliotekarierna syssla med?

– De ser en efterfrågan, analogt och digitalt. Kunderna kommer och frågar. ”Har ni den och den av Camilla Läckberg?”

Kan bibliotekarierna få bestämma över utbudet i enstaka kampanjer?

– Visst. Italienska veckan och så.

Vad ska de göra mer?

– De kan vara redaktörer för portalen. Skriva recensioner. Vara moderator till en blogg om litteratur.

I Svenska Boklåns anbud ingår alla kringaktiviteter som kommunerna begärt till upphandlingen. Men bibliotekarierna som ska genomföra aktiviteterna har ingen makt över mediesamlingen – böckerna.

Per Magnus Wicén pratar om en ”tjänsteorienterad arkitektur”. Inom it-världen innebär det att alla bidrar till det gemensamma med det som man själv är bra på genom öppet utbyte. I Svenska Boklåns tappning betyder det, liksom hos it-avdelningen hos ett och annat storföretag, att all planering ska centraliseras.

Sverige har redan sett privata bibliotek. I värmländska Hällefors drivs biblioteket av den lokala bokhandeln. Biblioteket i Linghem utanför Linköping drevs under en period av personalen.

I Nacka har en ekonomisk förening fått tillstånd att driva biblioteket Dieselverkstaden under 2007 och 2008.

Kommunala bibliotek lånar varje bok en gång om året. Dieselverkstaden lånar ut varje bok, eller varje media, fem gånger om året. 20.000 böcker lånades till andra bibliotek i Nacka under 2007.

– För att de andra inte lagt sina pengar på att tillgodose efterfrågan, säger Per Magnus Wicén.

– För att vi får köpa vilka media som helst från vem som helst, säger föreningens ordförande, bibliotekarien Margareta Svanelid.

Enligt henne ligger personalen, inte marknadskrafterna, bakom framgången.

– Om man tror att det är enkelt, som att driva vilket företag som helst, då gör man ett misstag, säger hon.

Så vad krävs?

– För det första måste man ha en idé. Säger jag själ så låter det flummigt, men när man lyckas är det oftast mötet mellan dem som besöker biblioteket och dem som jobbar där som fungerat. Tillika behövs det en jättebra mediesamling.

Personalen har utövat sin ultimata makt över utbudet.

– Vi har bestämt oss för vad det är som vi vill erbjuda. Vi har skaffat den kompetens som vi tycker är nödvändig. Kompetensen syns på det här biblioteket.

På Dieselverkstaden finns bara ett exemplar av Madame Terror. Det är inte utlånat. Biblioteket har valt att specialisera sig på musik, film, serier och tv-spel. Bibliotekarierna är experter på sitt område och bestämmer själva vad som köps in. Hyllorna är fulla av tips från personalen.

– Alla bibliotek har ett normalbestånd. Vi har lagt till någonting mer – och vi visar det, säger Margareta Svanelid.

Dieselverkstaden köper fler böcker och skivor än andra bibliotek. Enligt Margareta Svanelid är det just personalens decentraliserade makt över inköpen som gör att biblioteket har råd.

– Vi har ingen administrativ överbyggnad. Kommunens skattepengar går efter lön och hyra oavkortat till ny media, öppettimmar, tillgänglighet och ny teknik. Istället för att processa fram saker med konsulter och hierarkiska nivåer kan vi göra saker snabbt.

Dieselverkstaden har inga skalfördelar, men gör ändå en bra affär.

– Vi har kortare beslutsvägar. Vi förhandlar fram bättre priser eftersom vi inte behöver följa Lagen om offentlig upphandling. Vi kan köpa från vem som helst som är intressant. Ofta gör vi det i samarbete med andra aktörer. En win-win-situation.

Personalen får inte sälja hela företaget till Akademibokhandeln. Det står i avtalet med kommunen. Men de får ta emot provision för att låta bokhandeln sälja Jan Guillous Madame Terror för 59 kronor i biblioteket.

Biblioteket tar betalt av bokhandeln. Ändå tycker Margareta Svanelid att biblioteket är väsensskilt från bokhandeln.

– De är ju kommersiella i alla delar. De måste sälja. Så länge biblioteket har fria lån är utlåningen inte en drivkraft. Vi tänker aldrig att gud vad bra, nu lånade vi ut den här boken.

Dieselverkstaden får en tia av kommunen för varje utlånad bok. Varje besök är värt flera tior. Dessutom får biblioteket pengar för att ha långa öppettider. Men Margareta Svanelid vill inte gå med på att aldrig så motiverade säljare hos Akademibokhandeln skulle kunna göra samma nytta som hennes bibliotekarier.

– Om det skulle vara så enkelt att man kunde driva ett bibliotek bara genom att kartlägga vilka böcker som efterfrågas, då skulle vi mera motsvara en bokhandel, säger Margareta Svanelid. På hennes bibliotek är det inte ekonomin som styr.

– Det handlar inte om driftsformen. Det må vara att en annan driftsform ger andra möjligheter, men kanske kan man ändå göra det i kommunal regi.

Dieselverkstadens koncept heter ”Idea Store” och kommer från Storbritannien. Svenska Boklån vill använda samma koncept, men med skillnaden att idéerna ska komma från låntagarna. Hos Dieselverkstaden kommer idéerna från personalen.

Margareta Svanelid är inte imponerad av Svenska Boklån.

– När jag tittar på bibliotekens drift och uppdrag, så blir det uppenbart att det måste hända någonting. Men jag kan också se en fara om man släpper in aktörer som inte kan branschen.

I kommuner som infört utmaningsrätt har alla företag rätt att vara med och tävla i en upphandling om att ta över kommunal verksamhet, om kommunen antar utmaningen. Billigast vinner, enligt Lagen om offentlig upphandling.

Ett tiotal kommuner börjat anta utmaningar. Skola, vård och omsorg kan utmanas. I Nacka är bara räddningstjänsten undantagen.

I februari utmanade Svenska Boklån AB de kommunala biblioteken i Sollentuna, Solna, Uppsala och Enköping. Ingen har sagt ja.

– Uppsala och Sollentuna vågar inte. Jag börjar förstå varför. Det finns ett hårt tryck att privata alternativ inte ska få finnas, säger Per Magnus Wicén.