Realtid

Norsk miljard till ESS i Lund uteblev

Olle Blomkvist
Uppdaterad: 28 aug. 2009Publicerad: 28 aug. 2009

Trots att Norge räknar med goda spin-off-effekter från forskningsanläggningen ESS i Lund stannar deras ekonomiska engagemang på en blygsam nivå.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Men forskningsminister Tobias Krantz räknar med att kunna presentera den totala finansieringen från 14 länder i detalj redan om ett par månader.

Sverige vann kampen om ESS, European Spallation Source, för tre månader sedan.

Den gigantiska forskningsanläggningen med spjutspetsteknik och neutronkanon kommer att kosta minst 13 miljarder kronor att bygga.

Senare i höst kommer forskningsminister Tobias Krantz, Lars Leijonborgs efterträdare, och ESS-chefen Colin Carlile kunna presentera hur miljardprojektet finansieras i detalj.

Men den ekonomiska krisen kan göra finansieringen lite krångligare att sy ihop.

Sverige står för 30 procent av kostnaderna, 3,9 miljarder kronor. Danmark har åtagit sig att stå för 12,5 procent, vilket motsvarar drygt 1,6 miljarder kronor.

De nordiska länderna ihop med Baltikum ska enligt regeringen stå för 50 procent av finansieringen.

Alla förväntas ställa upp – utom Finland.

ANNONS

– Finland sa i våras att de stödjer satsningen politiskt men inte är beredd att gå in med några pengar, säger Eva-Marie Byberg, pressekreterare hos forskningsminister Tobias Krantz, till Realtid.se.

Nu meddelar norska regeringen att Norge endast går in med 325 miljoner kronor. Det motsvarar 2,5 procent av kostnaderna.

Det norska forskningsrådets chef Arvid Hallén hade gärna sett att Norge ställt upp med ett större belopp, enligt Teknisk Ukeblad.

– Vi har gått in med ett minimum av det vi måste för att få vara med. Men vi har nu försäkrat oss om att vi får det vi önskar, säger han.

Likaså försvarar den norska forskningsministern Tora Aasland den låga summan:

– Vi har gjort en korrekt avvägning. Och jag är säker på att vi får mycket igen för de pengarna, säger hon till Forskning.no.

Hur mycket hoppades ni att Norge skulle gå in med?

– Det kan jag inte kommentera, säger Eva-Marie Byberg på Utbildningsdepartementet.

ANNONS

Baltikum slickar såren efter de svenska bankernas framfart. Trots det ska de sargade länderna leverera miljoner till ESS i Lund.

För att den svenska regeringens kalkyl ska hålla måste de baltiska länderna tillsammans ställa upp med 5 procent av kostnaderna.

– De är med alla tre. De bedömer att de får vetenskapligt utbyte av ESS.

Hoppas ni att de baltiska länderna går in med högre belopp än Norge?

– Vi återkommer med siffror som ger en helhetsbild, säger Eva-Marie Byberg.

Europeiska Investeringsbanken skickade ut ett preliminärt besked till alla kandidatländer i vintras om att EIB är beredd att ställa upp med lån på drygt 1,4 miljarder kronor, motsvarande 15 procent av totalsumman.

När kan Europeiska Investeringsbanken behandla en slutlig ansökan från Sverige och ESS?

– Vi får se om det blir aktuellt, säger Eva-Marie Byberg.

ANNONS

I första hand hoppas regeringen på en finansiering utan lån från EIB.

Sverige hoppas att Tyskland går in med en del i ESS. Samtidigt kan det vara aktuellt för Sverige att vara med och finansiera den tyska satsningen Petra III.

Har Tyskland vänt sig till svenska regeringen med önskemål om svenska pengar i Petra III?

– Sverige och Tyskland diskuterar ett vetenskapligt samarbete som bland annat innefattar forskningsanläggningar i Sverige och norra Tyskland. Petra III kompletterar Max IV på ett bra sätt och är därför givetvis intressant från svensk synvinkel som en del av det samarbetet.

Är det något land som ni hoppas går in med högre andel än Danmark?

– Grundprincipen när det gäller europeiska forskninganläggningar brukar vara att länder går in med motsvarande BNP-andel. Medan Sverige och Danmark genom sitt värdskap går in med en högre andel.

– Vi ligger i förhandlingar med de här länderna. Och det är en ganska känslig process.

– Vi räknar med att komma fram med slutförhandlingar i höst med alla länder som sagt att de är beredda att vara med och betala, säger Eva-Marie Byberg. (Se faktaruta till höger)

ANNONS

Byggstarten dröjer däremot. Nästa steg är en ”design review”, där man går igenom byggprojektet på nytt och därefter en miljöprövning. Det arbetet påbörjas i höst och kommer att ta sammanlagt 2 år

Byggstart beräknas till 2012–2013. Projektet ska vara färdigbyggt 2018 eller 2019.

Här berättar ESS-chefen Colin Carlile om vad projektet innebär.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Olle Blomkvist
Olle Blomkvist
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]