Nordea ska betala 30 miljoner till FI

Trots att Finansinspektionen varnade Nordea redan 2010 för brister i sin interna kontroll och styrning enligt gällande EU-sanktioner. Efter en ny genomgång av verksamheten har FI funnit att bristerna kvarstår än idag. Enligt FI har Nordea visar Nordea på allvarliga brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt, och har brustit i hanteringen av EU:s sanktionsförordningar.

På grund av sin bristande kontroll ska Nordea under flera år ha riskerat att svartlistade personer och företag kan ha disponerat tillgångar utan bankens vetskap. Eftersom det har pågått under en längre tid får Nordea både en anmärkning och ska betala en straffavgift till FI på 30 miljoner kronor. Det framgår av ett pressmeddelande.

Utöver det har Nordea även brustit i sin rapportering av transaktioner på frysta konton och endast rapporterat 16 transaktioner av 74.

FI skriver också att Nordea brustit i riskbedömningen av en ”kund från Gibraltar”. Kunden är Takilant, det omstridda bolaget i TeliaSonera-skandalen, uppger Svenska Dagbladet. En nära vän till Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans diktator, Gayane Avakyan står som firmatecknare för Gibraltar-bolaget som öppnade ett konto i Nordea 2011. Bolaget har tagit emot flera miljarder kronor från TeliaSonera för en 3G-licens i Uzbekistan, skriver SvD.

I FI:s beslut står det angående kontot:

”Av dokumentationen framgår vidare att kunden är ett bolag registrerat i Gibraltar och att företrädaren och den verkliga huvudmannen är uzbekisk medborgare. Finansinspektionen kan dessutom konstatera att en summa motsvarande cirka 200 miljoner svenska kronor överfördes till kontot efter att affärsförbindelsen etablerades, genom sex olika transaktioner. Banken har inte kommit in med information eller dokumentation som visar att banken vidtagit några ytterligare åtgärder för kundkännedom efter att affärsförbindelsen med kunden etablerats.

Nordea har till Finansinspektionen uppgett att banken inhämtat grundläggande kundkännedom enligt bankens instruktioner för kunder med normal risk. Banken anger dock att den grundläggande analysen av inhämtad kundkännedom borde, främst på grund av den verkliga huvudmannens anknytning till ett land med högre risk, ha resulterat i en högre riskklassificering och därmed lett till en fördjupad analys. Nordea har framfört att om en sådan högre riskklassificering av kunden hade skett hade banken vidtagit åtgärder för en mer frekvent fortlöpande uppföljning av kundförhållandet, däribland uppföljning av transaktionsbeloppen. Banken har vidare inte utfört någon manuell granskning av transaktioner på kundens konto eftersom kunden inte klassificerats med högre risk.”

I en kommentar till FI:s beslut skriver Nordea att banken delar FI:s syn på att styrning och kontroll över processer och rutiner för implementering av regler mot penningtvätt är viktigt, och ska prioriteras. Nordea skriver att man snarast ska justera sina rutiner. Banken ska till exempel redan ha infört en rutin med daglig screening mot sanktionslistor för att registrera verkliga huvudmän, och stramare rutiner kring rapportering av transaktioner på frysta konton.

Däremot anser banken att straffavgiften är väl hög. Som motiveringen till det skriver Nordea att inga otillåtna transaktioner har gjorts på de frysta konton som FI granskat.

Om kunden i Gibraltar skriver Nordea att man så snart misstankarna mot bolaget uppstod rapporterade kontot till berörda myndigheter.

Anmärkningen och straffet gäller den svenska delen av Nordea.