"Mindre centralstyrt"

Regeringen med finansmarknadsminister Peter Norman i spetsen tillsatte i fjol en utredning som skulle titta närmare på hur regeringen bör förvalta statligt ägda bolag.

Uppdraget gick till Hans Dalborg, tidigare mångårig Nordea-chef och sedan förra året hedersordförande i banken.

Direktiven var att ta fram förslag till en organisation för förvaltning av statligt ägda bolag. Organisationen ska säkerställa en aktiv och professionell förvaltning. Utredningen ska även ge förslag på hur man kan minska problemen med regeringens dubbla roller samt renodla regeringskansliet.

Vad är det viktigaste ni kommit fram till?

– Det finns en möjlighet att förvalta statens stora portfölj på 600 miljarder kronor bättre. Både på ett mer effektivt sätt så att värdet hos bolagen kan öka men också så att de kan skapa mer samhällsnytta. Utredningen har inte behandlat frågan om staten ska äga bolag utan hur staten ska äga bolagen, säger Hans Dalborg till Realtid.se.

Hur ska staten förvalta bolagen?

– En stor del av bolagen har som övervägande uppdrag att skapa ekonomiskt värde som LKAB eller Sveaskog. Medan andra bolag har i uppdrag att skapa samhällsnytta, som Samhall eller Almi. Vi har formulerat mål om att öka värdeskapandet samt öka samhällsnyttan. Vi vill ha ett tydligt inflytande från riksdag och regering på den strategiska nivån men inte på den operativa. De ska finnas mer stabila förutsättningar för bolagens utveckling.

Hur når ni detta?

– Vi föreslår två förvaltningsbolag med väldigt olika förvaltningslogik där de statliga bolagen indelas. Det ena bolaget ska skapa ekonomiskt värde och det andra samhällsnytta. Det är väldigt lätt sagt men man måste formulera mål för bolag som Samhall. Det gäller inte att de ska tjäna så mycket pengar som möjligt utan se till att så många jobb blir till för funktionshindrade så de kan känna livskvalité och att de gör nytta i samhället. Det kan vara värt miljarder för det svenska samhället.

Hur har ni gått tillväga?

– Vi har gjort en mängd olika kartläggningar och analyser av hur man gör i andra länder, hur man tidigare gjort i staten och hur andra privata ägare gör har vi lagt ett förslag.

Hur mycket mer den nya förvaltningsorganisationen att kosta?

– Kostnaderna ökar från 115 till 195 miljoner kronor. Men vår tro är att man i dag har haft för lite resurser för att sköta portföljen. Vi har studerat Ratos, Investor och Industrivärden och detta är en bråkdel av vad de bolagen lägger ned på ägandeförvaltning i mening av förberedelser, marknadsanalyser, makroekonomiska kalkyler och utmaningsprognoser.

Vad leder regeringens dubbla roller till?

– De är både ägare och reglerare, både spelare och domare på samma plan. Regeringen ska ägna sig åt politik och bolagen ska sköta sin företagsekonomi. Det som orsakar spänning är att det finns en legitim skillnad mellan politisk rationaliet och företagsekonomisk rationalitet. Vi vill upprätta en länk mellan politisk och företagsekonomisk rationalitet.

Hur påverkar detta politikernas beslut?

– Politiker är mer reaktiva och detta är en mer proaktiv åtgärd. Många statliga bolag går väl okej men man måste bli mer tydlig i vad man vill utveckla och satsa pengar på. Det är så Ratos, Investor, Lundbergs, Kinnevik och Industrivärden jobbar.

Hur styr politiker bolagen idag?

– Väldigt vagt. Vi vill att riksdagen ska ta ett större strategiskt ansvar, inte operativt. Istället för att diskutera enskilda operativa frågor ska man bli mer engagerad i varför man äger bolag och vad man ska uträtta med dem. Vad vill staten med portföljerna, hur ska strukturen se ut? Finns det något specifikt område bolagen ska satsa på, exempelvis miljöfrågor. Hur ska bolagen kapitaliseras? Vad gör man med utdelning? De besluten måste få en längre varaktighet än bara något år.

Vilka är fördelarna med er struktur?

– Det blir mindre centralstyrt. Istället för att rapportera till en politiker rapporterar bolagen till en professionell förvaltingsstyrelse och vd. Där erfaret folk från näringslivet kan agera som samtalspartner, tuggmotstånd och bollplank. Vi vill åt ett mer aktivt ägande.

Förslaget ska nu beredas vidare inom departementet. I utredningen anges 1 juli 2013 som ett tänkbart startdatum för den nya förvaltningsorganisationen.