Regeringen får den positiva rubriken. Men det är branschen som betalar när FI ska få mer resurser.
Märkte du finten från Norman och Borg?
Mest läst i kategorin
Att Finansinspektionen ska få ökade resurser kan knappast ha undgått någon.
Finansminister Anders Borg gav beskedet i en intervju med Dagens Industri i början av juli. Därefter följde han och ministerkollegan Peter Norman, samt finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra, upp med en artikel på DN Debatt i mitten av augusti.
I förra veckan kom det konkreta beskedet att Finansinspektionen ska få 103 miljoner kronor i ökade anslag fram till 2014.
– Våra skyddsvallar för att stå emot finansiell oro måste kontinuerligt ses över och stärkas. Ökade resurser till Finansinspektionen är ett viktigt led i detta arbete, förklarade finansmarknadsminister Peter Norman i ett pressmeddelande.
Allt andas samma M-stämplade ansvarstagande för det finansiella systemet som vi sett sedan Lehman-krisen 2008.
Den senaste ökningen innebär 30 procent mer pengar till Finansinspektionen jämfört med dagens nivå, meddelar regeringen.
”I jämförelse med när regeringen tillträdde 2006 kommer anslaget till Finansinspektionen då ha mer än fördubblats”, heter det i pressmeddelandet.
Men Peter Norman och Anders Borg glömmer att berätta vem det är som tar notan.
Finansinspektionens verksamheten betalas nämligen nästan uteslutande av avgifter som betalas av de bolag som står under FI:s tillsyn.
För 2010 beräknades FI:s budgetutrymme till drygt 280 miljoner kronor, samtidigt tog myndigheten in 270 miljoner kronor i avgifter.
”Avgifterna som tas ut med stöd av Förordning (2002:1042) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras med avgifterna”, skriver FI i senaste årsredovisningen.
Lite förenklat kan man säga att FI skickar in en påse pengar till statskassan varje år och därefter får tillbaka ungefär lika mycket.
”Därigenom uppnås en situation där myndighetens verksamhet ur ett statsfinansiellt perspektiv inte belastar statsbudgeten”, skriver FI.
När regeringen höjer anslagen med 103 miljoner kronor måste FI i sin tur kräva pengarna från branschen i form av högre avgifter.
Men den vinkeln är givetvis inte lika välsmakande för en Borg och en Norman i färd med att plocka pr-poäng på den kommande höstbudgeten.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.