"Marknadskrafterna skiljer agnarna från vetet"

1. Hur påverkas M&A-klimatet på den nordiska marknaden av osäkerheten i Europa?

Elisabet Lundgren:

– Även om den nordiska marknaden som sådan har klarat sig väl under den pågående turbulensen i Europa så är den inte helt opåverkad. Vi har sett att många potentiella köpare är mer avvaktande – de vill ha en stabilare marknad i Europa innan de går vidare med sina förvärvsplaner. Särskilt i mer konjunkturkänsliga branscher.

Christopher Fägerskiöld:

– Det får störst inverkan på vårt samarbete med icke-europeiska köpare. De har generellt sett en lägre kunskapsnivå kring euro-krisens faktiska betydelse. Det sätter heller ingen större tillit till eurons överlevnad. Denna osäkerhet smittar av sig på deras beslutsfäighet.

Richard Åkerman:

– Statistiken talar visserligen sitt tydliga språk, men jag tror att vi klarar oss litet bättre än andra delar av Europa. Samtidigt är de stora transaktionerna försvunna. Det är ju inte så konstigt – tillgången på förvärvsfinansiering är just nu begränsad och folk blir försiktigare i osäkra tider.

Peder Egnell:

– I någon mening påverkar det väl oss alla. Om inte direkt, så i varje fall indirekt. Att det finns en rad helt isolerade nordiska bolag som förblir opåverkade tror jag inte på. Självklart finns det undantag som bekräftar regeln, men rent generellt så tror jag att alla påverkas.

2. Kan vi räkna med några större affärer i Norden i sommar?

EL:

– Det är alltid svårt att sia om när stora affärer ros i hamn men jag tror att vi åtminstone kan få se någon lite större transaktion innan sommaren är slut.

CF:

– Det finns ett behov av att göra transaktioner, att omstrukturera och sälja verksamheter. Det finns även ett stort behov bland företag att växa. Och hur växer man i en ekonomi med nolltillväxt? Exempelvis genom att förvärva andra bolag.

RÅ:

– Ja, det tror jag nog. Små till medelstora transaktioner tycker jag att vi ser hela tiden, om än i lite mindre utsträckning. Däremot är det jättesvårt att förutsäga hur höstens transaktionsmarknad kommer att se ut. Jag tror utvecklingen under hösten till stor del är avhängig de makroekonomiska förutsättningarna. Om bara självförtroendet infinner sig och finansmarknaden stabiliseras så kommer de transaktionerna att äga rum. Ordet ketchupeffekt missbrukas ofta men det känns som att vi kommer att få se en sådan denna gång. Frågan är dock när detta sker.

PE:

– Om man ska säga någonting alls: nej – inga jätteaffärer. Men det finns pågående processer, några ganska stora, som skulle kunna nå avslut under sommaren och det finns även strukturaffärer, likt Billerud – Korsnäs. Rätt vad det är, när man minst anar det brukar det dock dyka upp någon affär.

3. Går det att identifiera några faktorer bakom den låga M&A-aktiviteten just nu?

EL:

– Det som driver transaktionsmarknaden är framförallt att nå nya marknader, öka intäkter eller att komplettera sin produktportfölj. Men eftersom det råder ekonomisk instabilitet på många håll är företagen mer försiktiga i sina kalkyler. Detta innebär att man inväntar besked från marknaden innan man realiserar förvärvsplaner. För private equity är osäkerhet kring finansiering en hämsko.

CF:

– M&A-marknaden är cyklisk och den kommer alltid att vara cyklisk till sin natur. Ytterst drivs organisationer av människor och vi människor drivs i sin tur av förväntan och framtidstro. Känner vi trygghet och tillförsikt inför framtiden och tror att vi kan vänta oss en positiv trendutveckling så blir det lättare för köpare och säljare att komma överens.

RÅ:

– Den rådande osäkerheten medför svårigheter i att värdera tilltänkta förvärvsobjekt. Och då är köparen inte beredd att lägga upp de pengar som krävs av säljaren, som kanske har en mer positiv syn på framtida vinster. Vi har klarat oss konjunkturmässigt ganska väl i Sverige, med ett näringsliv som allmänt sett har visat goda resultat, och konsumenter och inköpschefer som gång på gång uttalat en positiv tro på framtiden. Men det finns ju tendenser till att det nu har börjat svikta.

PE:

– Det är inte nödvändigtvis så att det inte finns tillgång till kapital vare sig på skuld- eller eget kapitalsidan. Det gör det – folk är sugna på att göra affärer. Det handlar om avvaktan under denna osäkra period: åt vilket håll går konjunkturen? Har du inte ett absolut säljbehov kan du lika gärna vänta sex till 12 månader. Du kommer högst sannolikt inte bli anklagad för att ha väntat.

4. Hur klarar sig rådgivarsektorn den här perioden?

EL:

– Jag tror att vi inom rådgivarsektorn har blivit bättre på att långsiktigt planera verksamheten och inte bygga upp stora transaktionsavdelningar baserat på tillfälliga konjunkturtoppar. Realistisk försiktig optimism kan man kalla det. En annan faktor som har varit bra för oss rådgivare är att många transaktioner har blivit mer komplexa, ur ett legalt-tekniskt perspektiv, när finansiering inte är lika lättillgänglig. Många gånger finns det nu tillräckligt med tid för att verkligen tänka igenom och strukturera transaktionen på ett bra sätt.

CF:

– Marknadskrafterna skiljer agnarna från vetet. Både köpare och säljare kräver mer kvalificerad rådgivning. De som är duktiga och de som har goda kundrelationer kommer att överleva och klara den här tiden väl. De som inte har det kommer att få det något tuffare.

RÅ:

– Det går väl ingen direkt nöd på oss. Vi har helt säkert generellt mindre att göra nu. Men det har funnits och finns fortfarande kvar mindre till mellanstora förvärv. Dessa är förvisso mindre lönsamma. Dessutom kännetecknas vår sektor idag av hårdare konkurrens och avstannad tillväxt.

PE:

– De som klarar sig bäst är stora aktörer med fullservicekoncept och stark balansräkning och mer nischade, oberoende aktörer med fokus på rådgivning. De som ligger i mittfåran riskerar att dra på sig för stora kostnader utan att få utdelning på sin infrastruktur i den hårdnande konkurrensen.

5. Finns det någon särskild typ av marknadsaktör som har en extra viktig roll just nu?

EL:

– Det beror helt på vilken typ av bransch och transaktion det är fråga om. Och om extern finansiering behövs eller ej.

CF:

– Finansinspektionen. Jag tror att FI:s uttolkning av de nya regelverken för banker och försäkringsbolag kommer att ha en enorm inverkan på möjligheten att finansiera förvärv. Det har skickats signaler som är ganska skrämmande ur ett finansieringsperspektiv. Stor osäkerhet är aldrig bra för likviditeten i banksystemet.

RÅ:

– De som sitter på nycklarna är ju bankerna. Våra nordiska banker verkar klara sig hyggligt. De är bra kapitaliserade och ställer ofta upp inför förvärvsfinansiering. De många utländska banker som vi för några år sedan stötte på i transaktioner ser vi inte längre något av.

PE:

– Det är viktigt att de lokala aktörerna finns kvar. Det är de som kommer att fortsätta göra affärer på den svenska marknaden. Med det sagt har vi sett ett enormt ökat, utländskt köpintresse den senaste tiden. Både från industriella och finansiella köpare som söker sig till Norden på grund av det gynnsamma makroläget och för att vi klarat de senaste åren så pass väl. De nordiska ekonomierna står sig extremt väl ur ett globalt perspektiv så det är klart att mer ögon riktas hitåt.