Mannen med guldbyxorna

Botnia Exploration är börsnoterat på Aktietorget, där aktiekursen i skrivande stund ligger på 16 öre.

Det gör att hela bolaget värderas till 70 miljoner kronor (16 öre gånger 540 miljoner aktier).

Bara sedan beskedet om Botnias senaste fyndighet Forsheden, steg aktien från 12 öre.

Realtid.se
får tag på Ljung själv mellan hans förhandlingar med ett australiensiskt gruvbolag och samtal från andra journalister.

Och han tror att det finns mer potential för värdeökning.

– Jag har jämfört värdet på Botnia med andra börsnoterade gruvbolag, säger Ljung.

– Utifrån det skulle jag inte bli förvånad om man kom fram till att Botnia är värt tre gånger så mycket som 70 miljoner.

– Man är dum om man inte köper vår aktie på de här kursnivåerna.

Ljung själv äger i dagsläget 8-10 procent av Botnia Exploration.

Det var han som startade bolaget för tre år sedan.

Bland Ljungs första åtgärder var att gratis ge lika mycket Botnia-aktier som han själv har (43 miljoner aktier), till var och en av tre av Sveriges absolut bästa geologer som vet hur man hittar värdefulla gruvfyndigheter.

Det var geologerna Göran Pettersson, Torbjörn Gran och Ingemar Åslund, som än idag är aktiva i Botnia och alltså äger 8-10 procent var av bolaget.

I övrigt är ägandet spritt på över 6.000 aktieägare.

Verksamheten i Botnia inleddes med att få olika undersöknings-tillstånd för att få tillstånd att leta gruvfyndigheter på olika håll i Sverige.

När det utvecklats en tid beslöts 2008 om att ta in 2 miljoner kronor i nytt kapital från några utomstående investerare.

Inför det kapitaltillskottet skulle Botnia värderas.

– Då sa vi: ”Ok, vad har vi för värde?” berättar Ljung.

– Vi jämförde oss med börsnoterade gruvbolag som Lappland Goldminers som var värt en halv miljard kronor, och Viking Minerals som var värt 200 miljoner.

– Då sa vi att med de tillstånd vi hade då, så tyckte vi nog att vi borde sätta upp ett finger i luften och värdera Botnia till 25 miljoner kronor.

Intresset från de utomstående investerarna blev stort, så att Botnia i slutändan fick in 2,2 miljoner kronor i kapitaltillskott fast bolaget bara begärt in 2 miljoner.

– Sedan var det många runtom som sa: ”Men varför fick inte vi vara med och köpa aktier i Botnia i samband med kapitaltillskottet?”

– Så då tog vi ånyo in nytt kapital i början av 2009.

Den gången begärde Botnia in 2,5 miljoner kronor men fick i slutändan in 2,65 miljoner.

Därmed hamnade bolagets värde kring 30 miljoner kronor (25 miljoner för verksamheten plus kapitaltillskotten).

Fyndighetsletningen fortsatte med nya borrningar och fynd, och senare under 2009 ansågs tiden vara mogen för att börsnotera Botnia på Aktietorget.

– Med den utveckling av bolaget som varit ansåg vi då i november att bolagets värde ökat till 40 miljoner kronor.

Och det blev den värderingsnivån som Botnia börsnoterades på med dåvarande 289 miljoner aktier och introduktionskursen 14 öre. Aktien började noteras på Aktietorget i december.

I samband med börsintroduktionen i tog Botnia in 10 miljoner kronor i nytt kapitaltillskott i november.

– Och nu kommer vi att be aktieägarna om ytterligare kapitaltillskott snart, säger Ljung.

Det väntas bli 30 miljoner kronor.

Pengarna ska gå till provbrytning för en kostnad på 10-11 miljoner kronor vid en av bolagets gruvfyndigheter.

Provbrytningen väntas bli så lönsam att den kommer att ge 20 miljoner kronor tillbaka redan 2011.

Utöver det ska de 30 miljoner kronorna i det nya kapitaltillskottet gå till att finansiera Botnias fortsatta fyndighets-letning som kostar 8-10 miljoner kronor per år.

– Efter det här kapitaltillskottet på 30 miljoner, så tror vi inte att Botnia kommer att behöva mer kapitaltillskott, säger Ljung.

– Vi utvecklas lite från att vara en ”junior” nästa år då vi får intäkter från provbrytningen.

– De kalkyler vi har visar att vi klarar oss ganska länge på 30 miljoner kronor.

I dagsläget har Botnia ett 40-tal olika gruvprojekt med huvudinriktning på guldfyndigheter.

Ett tillskott till projektportföljen kom i våras då Botnia köpte den svenska delen av svenska bolaget Hansa Resources som är börsnoterat på Toronto-börsen.

Gången för ett gruvprojekt kan sammanfattas med följande steg när en fyndighet har hittats:

1) att få bearbetningstillstånd

2) att få miljötillstånd från Länsstyrelsen efter att man lämnar in en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

3) provbrytning

4) provanrikning (att rensa ut ren metall från bergsmalmen)

5) gruva

Ett av de projekt som har kommit längst för Botnia är Vargbäcken där en provbrytning väntas ske i november.

Brytningstillstånd är redan klart och nu ligger fokus på miljökonsekvensbeskrivningen som enligt plan ska lämnas in den 1 augusti.

Med ett guldpris på 1.100 dollar per uns och en dollarkurs på 7 kronor, har Ljung räknat ut att det i Vargbäcken-fyndigheten finns guld för 900 miljoner kronor. Från det ska kostnaderna för att utvinna guldet dras.

Provbrytningen som ska äga rum senare i år, avser 50.000 ton malm som ska brytas och ur vilket rent guld ska sållas ut.

Guldhalten i malmen är inte säkerställd men vid goda omständigheter rör det sig om några gram guld per ton malm.

Det handlar inte om nivåer som 10 gram guld per ton.

– Nej, sådana nivåer rör det sig inte om, säger Ljung.

– En guldhalt på 10 gram per ton vore oerhört hög.

En annan stor guldfyndighet som Botnia hittat är Forsheden.

Av 26 gjorda borrprover i Forsheden visade sig alla ha förekomst av guld, och i fem av proverna var guldhalten över 5 gram per ton malm.

– Och i ett av de stenblocken vi undersökte i samband med de borrproverna, var guldhalten 19,9 gram per ton, säger Ljung.

Som jämförelse är First North-noterade gruvbolaget Lappland Goldminers på gång att starta ett gruvprojekt med 50 miljoner ton malm.

– Lappland Goldminers är på gång att investera stora belopp i det gruvprojektet trots att guldhalten bara är 1-2 gram per ton.

Både Vargbäcken och Forsheden finns i det större området Vindelgransele som ligger längs med Vindelälven 15-16 mil nordväst om Skellefteå.

Botnia valde ut området för att det i tidigare geologiska undersökningar sett intressant ut.

– Sverige har en oerhört fin geologisk ”kartering” i Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), så det fanns mycket gjort sedan tidigare.

Det intressanta med Vindelgransele är att området har många ”anomalier”.

– Det personer som jag har tagit med som huvuddelägare i Botnia, är ”gräddan” av Sveriges bästa blockletare och geologer, säger Ljung.

– De är dökända.

Enligt Ljung var det exempelvis redan känt för nästan 40 år sedan att det fanns fyndigheter i Forsheden med en guldhalt uppåt 15 gram per ton malm.

Varför har ingen brytt sig om det förrän nu?

– Det är först nu som det har blivit tillgångligt.

– Nu har vi fått tillstånd för att utvinna guldet där, så ingen annan kan göra det.

Annars är gruvbranschen ingen högteknologi enligt Ljung.

– Det enda som krävs är blod, svett och tårar.

– Det är hårt jobb som räknas, och våra geologer är världsmästare som blockletare vilket annars är ett utdöende skrå.

Block avser alltså här stora stenblock som förhoppningsvis innehåller värdefulla fyndigheter.

Under istiden drog inlandsisen med sig blocken från nordväst till sydost.

– Medan exempelvis Brunkebergsåsen består av rullsten som rullat lång väg, så är andra stenblock desto kantigare när de inte har rullat mycket.

– Och de kantiga blocken ligger då närmare det fasta berg de kom ifrån.

– De kan då ligga 0,5-2 kilometer från där de kom, men har rullat med isen som gick fram som en ”vägskrapa”.

Den aktuella marken består ofta först av ett moränlager på upp till tio meter.

Det består av jord, sand och grus.

Under själva istiden för 10.000 år sedan fanns det inget moränlager, utan det fasta berget och stenblocken låg helt öppet.

Nu ligger alltså blocken under moränlagret.

I Forsheden bedöms fyndigheten vara 1,5 kilometer lång och hundratals meter bred.

– En av våra blockletare som även är huvuddelägare, är född 1951 och har jobbat med att leta fyndigheter sedan han var 20.

– Han sa: ”Tänk att få vara med om en sådan här grej en gång i sitt liv.”

– Det tycker jag var ett ganska starkt uttalande.

Bengt Ljung själv har hunnit bli nästan 70 år.

Han var tidigare vice vd på Atlas Copco med ansvarig för verksamheten med gruvmaskiner.

Han har även varit vd för bolaget Stal-Laval i Finspång som senare blev ABB Stal.

Bland sina övriga uppdrag är han ordförande i branschorganisationen SMTG (The Swedish Mining and Tunnelling Group) för de svenska bolag som exporterar gruvrelaterade produkter.

Bolag som Atlas Copco, Sandvik, ABB och Flygt är medlemmar där.

Han sitter i styrelsen för bolaget Bergteamet AB som håller på med att vattenpumpa för ortrening och tillrening i gruvor som Dannemora.

Och han är ordförande för NCA som har kontroll över sprängningar och vibrationer i samband med byggandet av Citybanan.

Ljung har även varit i USA och därvarit vd för japanska Komatsus verksamhet.

– Då blev jag 1996 utnämnd där av Ernst & Young till Entrepreneur of the year i klassen ”turn around management”.

Hur hinner du med allt?

– Vadå? Jag är ju pensionär.

Är det bra köpläge i Botnia-aktien nu?

– Många som investerade i oss tidigt, är glada nu.

– Handeln i vår aktie har varit stor på sistone.

– Jag tycker man är dum om man inte köper Botnia-aktier nu.

Insiderreglerna gör att Ljungs egna aktieinköp begränsas.

– Jag får bara köpa våra aktier 30 dagar efter att vi kommit med ett pressmeddelande.

En potential för Botnia är att Ljung anser det ser bra ut för bolaget även vid sämre metallpriser.

– Guldpriset ligger i dagsläget kring 1240 dollar per uns.

– Vi räknar inte med de prisnivåerna i våra kalkyler.

– Vi utgår ifrån klart lägre nivåer.

Därutöver finns goda möjligheter att hitta nya fyndigheter anser Ljung.

– Sverige är så underprospekterat så att du inte kan tro det.

– Jag förhandlade just med en kille från ett stort australiensiskt gruvbolag.

– De fattar inte i Australien hur mycket av värde som finns i Sverige.

Ljung pekar även på Botnias starka styrelse med ledamöter som Maria Lilja och Hans Bure.

– Det var Bure som startade börsnoterade elektronikföretaget Micronic.

Det har väl inte gått så bra för Micronic?

– Nej, men det var efter hans tid.

– Han hoppade av i tid, och ligger bakom Micronic teknologi.

– Han är gammal geofysiker från början, och har utvecklat instrument för flygprospektering.

Namnet ”Botnia” indikerar att bolaget har ambitioner för verksamhet runt Östersjön.

– Vi kommer ju inte söka oss ner till exempelvis Afrika och ha verksamhet där.

– Framför allt fokuserar vi på Sverige.

– Inte Norge, för där är det inte kul att jobba som gruvbolag.

– Där har de andra gruvlagar.

Ryssland är inte heller aktuellt.

– Utan det är i första hand Sverige och Skandinavien, men framför allt Sverige just nu som gäller för oss.

Och Ljung har lyckats trumma upp ett stort mediaintresse för Botnia Exploration.

Tidningen Bergsteamet har nyligen gjort en intervju med honom, och han har i dagarna varit på tv i nyhetsmorgon med Annika Hagström, samt Dagens Industri och Svenska Dagbladet.

Kommer du att bli miljardär på Botnia Exploration?

– Nej, vad fan. Inte alls.

– Det här gör jag för att försöka göra något bra av bolaget.

– Och de cirka 40 aktieägare vi har fått med från början är ett riktigt järngäng som står vid vår sida i ur och skur.

– De ser värdena i bolaget.

– Geologen Ingemar Åslund har fått se värdet på sitt aktieinnehav stiga till 6-7 miljoner kronor.

– Jag frågade honom om han sagt till sin fru: ”Hur är det att älska med en miljonär?”

– Det hade han inte ens tänkt på.