Londonsvensk hakar på miljötrenden

Övriga två partners i banken är engelsk-amerikanen Jonathan Navon och engelsmannen Simon Glossop. De är alla är ex-investmentbankers från Merrill Lynch, Deutsche Bank och Goldman Sachs och jobbade förut med ”strukturerad finansiering”.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans & försäkring varje vecka.

– Redan i våra tidigare jobb märkte vi att hela CO2-området var en marknad med många möjligheter och stark tillväxtpotential.

– Vi arbetade på en transaktion för att finansiera ett sydafrikanskt bolag, där det fanns intäktsmöjligheter från att sälja CO2-utsläppsrätter. Vi upptäckte att detta är ett spännande område och det la senare grunden till den framtida verksamheten.

– Och så har vi alla tre varit personligt intresserade av miljön.

Handeln med utsläppsrätter som är en relativt nyfödd marknad, bygger på Kyoto-avtalet – den internationella miljö-överenskommelsen som har skrivits på av 167 länder. Handeln har även sin grund i Europas ”Emission Trading Scheme”, där de medverkande länderna har lovat att minska sina utsläpp med 20 procent till år 2020 jämfört med nivån år 1990.

Den totala minskningen har sedan fördelats ut på varje land, och i sin tur på varje företag. Handeln baseras på att de som reducerar utsläpp erhåller utsläppsrätter som kan säljas till de som ökar sina utsläpp.

Länder handlar utsläppsrätter med varandra som heter AAU:s (Assigned Amount Unit), medan framför allt företag handlar CER:s (Certified Emission Reduction) och EUA:s (European Union Allowance).

De uppdrag CF Partners har för regeringar är att utveckla hedgingstrategier och implementera dessa strategier.

Marknaden för utsläppsrätter i sig liknar enligt Rassmuson råvarumarknaden, exempelvis olja där man kan handla den underliggande råvaran men även derivatinstrument.

Utsläppsrätternas utformning regleras av EU och FN, och även på landnivå och kontrolleras av revisionsbyråer som KPMG, Ernst & Young och DNV.

Kritiker ser CO2-marknaden som en indirekt skatt eller en extra kostnad som minskar företagens lönsamhet och konkurrenskraft, men enligt Rassmuson finns det nya studier som visar ett starkt samband mellan företag som har en långsiktig strategi för miljön, de anställda och chefsutveckling etc – och hur bra det går för företagen. Resonemanget är att ett företag som är mer effektivt med alla dess resurser, kommer att vara mera lönsamt; “sustainability equals profitability”.

– Vill man bevara något så måste det tyvärr finnas ett ekonomiskt värde pris-satt. Är det inte pris-satt så blir det svårt att skydda.

– Nu, i och med pris-sättningen, kan man få intäkter från CO2-rätter – eftersom en levande skog filterar koldioxiden som leder till bevaring av exempelvis skog. Det kan framgångsrikt konkurrera med mer kortsiktiga intäkter från regnskogs-skövling.

– Tidigare har det inte funnits någon prislapp på utsläpp, men nu har vi fått det i och med utsläppsrätterna, vilket gör att man kan göra kalkyler och ta med det när man räknar på investeringar.

– Man kanske planerade att bygga ett kolkraftverk men istället bygger ett vindkraftverk när man nu måste räkna med kostnaden för utsläppen.

– När man köper kol för att elda i kolkraftverk, så måste man också ta med miljökostnaden och köpa utsläppsrätter. Man kan handla relationen mellan kolkostnaden, utsläppsrätter och energipriser, vilket skapar intressanta möjligheter.

– Och hela CO2-handeln har blivit en central marknad mitt emellan råvaror och energi. Ytterligare dimensioner är de makroekonomiska och politiska, vilket gör det mer komplext.

Poängen är att det inte spelar roll om vi i Europa minskar våra utsläpp, om resten av världen fortsätter öka dem hela tiden.

– Det är det svåra. Men i och med Kyoto-avtalet så samordnas hela världen i detta – även energibolag i Sverige.

Frågan är nu vad som kommer att hända efter år 2012, eftersom Kyoto-regelverket efter 2012 inte har blivit slutförhandlat.

– En del anser att hela Kyoto kommer att ta slut, och att systemet innebär mycket krångel, regleringar och risker.

– Men vår uppfattning är att detta befintliga system – även om det har vissa barnsjukdomar, inte bara drivs av reglering och politik, utan av två fundamentala faktorer; jordens begränsade resurser och den ökande befolknings-tillväxten. Därför kommer CO2-handeln även på lång sikt att ha en central roll.

Det skulle alltså tala för att Kyoto kommer att finnas kvar även efter 2012 i någon form.

– Alla länder som är med i att utforma Kyoto-avtalet gör ett fantastiskt jobb även om det finns saker som kan förbättras.

Man kan tro att det är lätt att ”fuska” med utsläppsrätter, men enligt Rassmuson är marknaden väldigt noggrannt kontrollerad.

– Den är mer välreglerad än någon marknad jag känner till.

Det finns även folk som klagar på att det finns avgifter i systemet, och de frågar sig varför det ska finns en del som tjänar pengar på systemet.

– Hela utsläppshandeln är baserad på en reglerad marknadsekonomisk modell med olika mellanhänder, vilket från ett totalt perspektiv har gynnat miljön mer än det skulle under ett kommuniskt, extremkapitaliskt, eller något annat system.

– Och finns det bara en prislapp på regnskog, så kommer den att huggas ned eftersom man vet värdet på virket. Det är bara att läsa av priset på någon råvarubörs.

– Men kan man även mäta det miljömässiga värdet av skogen, och ta med det i kalkylen, så tas ju det i beaktande för att bedöma om finns det ekonomiskt värde i att behålla skogen.

CF Partners har exempelvis just i uppdrag att ”monetarisera” skogsområden i Asien och Sydamerika.

– Vi hjälper energibolag att köpa rätter från skogsbolag.

När energibolag gör CO2-utsläpp så ökar CO2-mängden i världen, och då måste energibolagen köpa utsläppsrätter för att kunna kompensera för det och minska utsläpp någon annanstans.

Det bidrar enligt Rassmuson till ytterligare investeringar i u-länder av västerländska bolag, som transfererar kunskap och kapital för att hjälpa dessa länder att minska utsläppen. Dessa bolag kan då i gengäld reducera sin egen kostnad för utsläpp.

Utvecklingen har enligt Rassmuson lett till att de flesta bolagsledningarna nu börjar inse vidden av exponeringen till CO2 och effekten på resultat- och balansräkningen.

– Nu behöver de även få råd om sin CO2-exponering och hjälp med ”risk management” kring det. Det är sådana frågor som vi ger företagen råd om – inom CF Partners corporate finance advisory.

– Denna CO2 kan ses som en ”asset eller liability” motsvarande en ränte- eller valutaexponering.

CF Partners har även en tradingavdelning som köper och säljer utsläppsrätter, och en kapitalförvaltning som investerar i projekt som minskar CO2 runt i världen.

CF Partners kapitalförvaltning har gjort investeringar i projekt värt motsvarande 600 miljoner kronor runt i världen.

Totalt har CF Partners ett 20-tal anställda med huvudkontor i London och verksamhet i Hong Kong.

Hur är lönsamheten?

– Vi har nöjda kunder och kan expandera i dessa svåra tider.

Äger ni tre grundare en tredjedel var av CF Partners?

– Det offentliggör vi inte. Det är ett partnerskap.

Totalmarknaden för utsläppsrätter har idag ett värde på över 100 miljarder euro och väntas omsätta motsvarande 1.000 miljarder euro år 2020.

Rassmuson kan inte avslöja vilka svenska företag som anlitar CF Partners, men kundföretagen finns inom branscherna energi, skog och stål.

På grund av vår specialistkunskap har vi haft tur att kunna jobba med många av de stora globala industriföretagen.

Om ett företag som svenska stålbolaget SSAB skulle vilja anlita er, vad kan ni då hjälpa dem med?

– Då gör vi först en analys av de utsläppsrisker som de är exponerade för. Vi identifierar exponeringen.

– Sedan utvecklar vi en strategi för hur utsläppen ska reduceras.

– Och i steg tre genomför vi strategin, köper utsläppsrätter i samband med det, och hjälper till med risk management.

Priset för en utsläppsrätt ligger i dagsläget på 14 euro per ton av CO2.

Prisnivån påverkas delvis av det allmänna konjunkturläget, utbud och efterfrågan, och till och med av vädret och temperaturnivåer.

– Under finanskrisen märktes att priserna för aktier, obligationer och fastigheter samvarierade, medan priset på CO2-utsläppsrätter hade litet samband, vilket gör dem intressanta att investera i förutom att det är en tillväxtmarknad.

– På kort sikt tror vi att utsläppsrätternas prisnivå kommer att ligga kring 12-14 euro det kommande halvåret.

– Sedan, då konjunkturen kommer igång igen och många företag kommer att tvingas att hedga sina korta exponeringar, kommer prisnivån att stiga igen och vi kommer tillbaka till över 25 euro inom 18 månader.

En möjlighet för CF Partners är USA där företaget planerar en etablering framöver.

Där väntas intresset kring utsläppsrätter att öka, tack vare nye USA-presidenten Barack Obamas ståndpunkter.

– Hade jag varit student idag hade jag definitivt inriktat mig på det här området – energi och miljö. Det händer väldigt mycket spännade här.

Rassmuson gläds över att CF Partners bidrar till en bättre miljö, utöver att verksamheten skall generera vinst.

Personalen på CF Partners arbetar väldigt internationellt och får även resa mycket.

– Ena dagen ska man förhandla i Afrika, nästa dag i Kina, och därefter i Sydamerika. Det är en global verksamhet.

Fokuserar ni själva nu på tillväxt eller lönsamhet?

– Både och. Det är lätt att dra på sig kostnader när man jobbar på en tillväxtmarknad, men vi är väldigt kostnadsmedvetna.

Hur många timmar jobbar du i veckan?

– Det är långa dagar men jag ser inte det här som ett jobb. Jag tycker att det här är otroligt skoj och det händer saker hela tiden.

Hur är det med dina personliga CO2-utsläpp?

– När vi flyger köper vi utsläppsrätter för att kompensera för resornas CO2-utsläpp.

– Och själv har jag en Toyota Prius, en hybridbil som både har elmotor och bensinmotor.

”CF” i CF Partners står för ”Chelsea Financial”

– Vi inser att vi inte var så kreativa med det. Chelsea kommer från namnet på en stadsdel i London och ett fotbolls-lag!