Lämnar PWC – återvänder till EBM

Konsulter, advokater och revisorer måste bli bättre på att stävja insiderbrott på den egna arbetsplatsen. I den nya boken Insiderinformation tar författarna upp hur organisationer kan förbättra den interna kontrollen för att undvika insiderbrott.

– Det som kan vara rätt obehagligt när det kommer till insiderbrott är att det ofta är en kollega som man känner väl som begått ett övertramp, säger Robert Engstedt som är en av författarna bakom boken.

För fem år sedan började Robert Engstedt på PWC efter många år som åklagare, senast på Ekobrottsmyndigheten, där han sedan en tid återigen är anställd.

Vad har du lärt dig under de här åren?

– Jag fått mycket kunskap kring hur näringslivet ser på riskhantering och hur man styr organisationer och bolag, vad man tänker på när man går in på olika marknader. Det har varit nyttigt att få se en positiv bild av näringslivet eftersom jag bara fått se den negativa sidan tidigare.

Robert Engstedt har varit åklagare sedan 1990. Han har tidigare gjort en avstickare på ett halvår då han skulle utbilda polis och åklagare i Bosniens huvudstad Sarajevo. Men såhär i efterhand var det nog han som lärde sig mest om havererade stater och hur korruptionsrisken ökar när lönerna för myndighetsutövare är för låga.

Var det meningen att du skulle göra ett industrispionage på fem år när du lämnade EBM?

– Nej, jag kom tillbaka nu till EBM eftersom den här möjligheten dök upp. Att vara ekobrottsåklagare är ett mycket intressant och självständigt arbete.

Förutom den rent etiska basen – man inte ska fuska – finns det en långsiktig ekonomisk effekt av när näringslivets kunskap om riskhantering blir för låg vad beträffar insiderinformation och insiderhandel, menar Robert Engstedt.

Han betonar att eftersom Sverige är ett litet, exportberoende land, så är det av största vikt att vi kan attrahera utländskt riskvilligt kapital. Men om Sverige får rykte om sig att ha många organisationer med stora läckage på insidan då betraktas detta som en kostnad som investerare måsta ta med i beräkningen när man tittar på Sverige som alternativ. I förlängningen kan läckage-rykten alltså öka priset på utländskt kapital.

– Det är viktigt att förstärka styrningen från bolagsidan så att man inte begår onödiga misstag. Det är viktigt att företrädare från bolag har kontroll.

Robert Engstedt anser att det finns en poäng med att öka pressen på bolagsledningarna genom att införa böter om man brister i sin riskhantering. I Sverige kan Finansinspektionen dela ut böter till den som inte anmält innehav i ett bolag. Men nere i Europa finns exempel på än mer kraftfulla sanktioner som Engstedt tror skulle vara effektiva instrument samt incitament för näringslivet.

Ett sådant exempel är ett EU-förslag som just nu förbereds som föreslår att företag kan få böta 5 miljoner euro, drygt 40 miljoner kronor, som högsta möjliga sanktion om de brister i sina loggbokskrav.

– De flesta ekobrott upptäcks av en slump. När någon kanske är på semester och har en vikarie vid sitt skrivbord. Det är typiskt sett en farbror, som jag, i 50-års åldern som man faktiskt känner väl, som är trevlig och social. Det måste man vara för att klara av jobbet. Det är inte Björnligan-typer i randiga tröjor som utför insiderbrott.

Därför är det viktigt, menar Engstedt, att bygga system som är svåra att manipulera. Han betonar även att man, på ett allmänt plan, behöver få upp ögonen för när man faktiskt har insiderinformation. Det kan exempelvis gälla vid en upphandlingssituation där en av budgivarna är med i processen eller i en rättegång där man måste tänka på att det rör sig om insiderinformation fram till dess att dom faller.

Sitter du med något spännande mål just nu?

– Det beror på vad man har för krav på spänning. Inte så spännande för media kanske men det rör ett fall om bidrag för etablering på den svenska landsbygden.

Vad har hänt vad gäller insiderbrott under åren du var på PWC?

– Kunskapen om fenomenet har faktiskt ökat. Det är inte längre nattsvart.