"Lägg ner solskenshistorier"

Under parollen ”Fattigdom är lönsam” hölls Mikrofinansdagen på Östermalm i Stockholm i går.

Under dagen berättade bland annat Wilson Maina från Kenya om sitt liv, en solskenshistoria, om hur han hade lyckats resa sig från slummen och bli affärsman tack vare företaget och mikrofinansorganisationen Jamii Bora.

Wilson Maina hade lyckats bygga upp sin verksamhet med hjälp av mikrolån och i takt med att han betalade av lån, ökade de i omfattning och han kunde investera för att expandera och starta nya verksamheter.

I slutet av Mikrofinansdagen rasade dock en panel, med utvecklingsekonomen Stefan de Vylder i spetsen, mot det Uppsalabaserade Mikrofinanshuset för att de bara lyfte fram goda exempel och inte riskerna med mikrolån.

– Jag är alltid misstänksam till när något presenteras som en universallösning. Mikrolån är bara ett exempel på altt som måste göras, sa han.

– Det finns maskrosbarn överallt, sa Folkpartiets utrikespolitiska talman Birgitta Olsson.

– Det handlar faktiskt om att människor sätts i skuld, sade Lin Lerpold som forskar kring mikrolån på Handelshögskolan i Stockholm.

– Mikrofinans ett viktigt verktyg i fattigdomsbekjempning. Men vi behöver lära oss vad som fungerar, för vem, vad och var. Vi kan inte blunda för mindre lyckade modeller, tillägger hon.

– Vi vet att 15 procent av globala mikrolånkrediter går till inkomstgenerande investeringar. Resten går till vad som kallas ”consumption smoothing” som är mycket av det som vår egen välfärdsstat tar hand om.

När Realtid.se pratade med Wilson Maina i en paus berättade han att han fortsättningsvis skulle spara och låna via Jamii Bora. Det vanliga bankväsendet ville inte ha honom när han var som fattigast, så varför skulle han vilja stödja dem nu?

Stefan de Vylder tog upp det allmänna problemet att vara beroende av den inofficiella finansiella sektorn och menade att man borde slussas in i de officiella finansiella institutionerna.

– Vad har de sparande för garantier om de inofficiella institutionerna brister? Man ska aldrig undervärdera riskerna på någon finansiell marknad, sade han.

Mikrofinanshusets vd, Lars-Olof Hellgren svarade att Jamii Boras verksamhet är under tillsyn av centralbanker, precis som alla andra finansiella institut.

Panelen var i stort sett enig om att fattiga får särbehandlas positivt på finansmarknaderna, eftersom de i dagsläget redan särbehandlas negativt.

– I dag är det dyrt att vara fattig och billigare att vara rik när man lånar, sa Stefan de Vylder och tog upp svenskt exempel med dyra sms-lån för fattiga kontra billigare lån för de som kan pantsätta villan.

Men även om fattiga ska särbehandlas varnade de Vylder för låga subventionerade räntor då dessa lätt kan manipuleras och korrumperas.

– Se bara på subprimelånen i USA. Tanken var ju god från början.

Till slut, efter massiv kritik kring bristande fall av misslyckade mikrolån frågade Lars-Olof Hellgren panelen vilka alternativ som fanns för allmänheten i fattigare länder.

– Vi driver fungerande banksystem. Vi startar banker i Afrika så att allmänheten, vanligt folk, kan spara och låna pengar. Vad finns det för andra alternativ? frågade han panelen som inte besvarade den frågan.