Realtid

Krisrapportering säljer låneskydd

administrator
administrator
Uppdaterad: 09 feb. 2009Publicerad: 09 feb. 2009

Bankernas reklam och medias krisrapportering stressar svenskar med dyra bolån att betala ännu mer för försäkringar. Hur mycket bankerna verkligen ger tillbaka är hemligt.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

”Har du råd att bli sjuk eller arbetslös?”

Det är inte LO utan Swedbank som ställer frågan i ett brev till kunder med bolån.

Det fungerar. Under hösten 2008 sålde Swedbank fyra gånger så många bolåneförsäkringar som under våren och åren innan. För omkring 3.000 kronor om året lovar Swedbank att betala ränta och amorteringar på ett miljonlån om kunden blir uppsagd eller sjukskriven.

– Med det skräckscenario som nu målas upp i tidningarna är det klart att alla ser om sitt hus, säger Jan de Geer, Sverigechef på franska försäkringsjätten Cardif som försäkrar Swedbanks kunder.

Försäkringen gäller inte för den som ”hade anledning att anta att risk för arbetslöshet förelåg”.

– Det är klart att om alla varslats på din arbetsplats så finns det ingen som kan erbjuda dig en försäkring, konstaterar Tobias Ohlsén, Sverigechef på konkurrenten Genworth Financial som försäkrar åt SEB och Nordea.

Ingen bank och inget försäkringsbolag vill avslöja hur mycket pengar kunderna verkligen fått tillbaka som skadeersättning.

Ändå hyllar TT, Dagens Nyheter och andra massmedia bolåneförsäkringarna som någonting odelat positivt samtidigt som de spelar på läsarnas rädsla för att inte kunna betala sina räntor.

ANNONS

– Det är klart att media har varit med och hjälpt till, säger Tobias Ohlsén på Genworth.

Enligt honom tackar var fjärde svensk just nu ja till en bolåneförsäkring i samband med ett nytt bolån. Tobias Ohlsén bekräftar också att bankerna passar på att göra reklam för försäkringarna just nu.

Swedbank skickar med en artikel från redaktionen på Schibsteds nyhetssajt E24 om att bolåneförsäkring lönar sig – som reklamblad.

Är försäkringen verkligen värd pengarna?

– Det är som med alla försäkringar, svarar Tobias Ohlsén.

– Man vet aldrig innan man har pengarna på kontot om försäkringsbolaget värderar ens kostym lika högt som man själv gör.

Den som har råd tjänar på rörlig boränta på sikt. Det rapporterade Realtid.se i förra veckan. Banken tar betalt för att binda räntan – som en försäkringspremie.

Den som har råd tjänar också på att strunta i bolåneförsäkringen. Det är framförallt familjer som köper sitt första hus som känner sig tvungna att betala försäkringspremien. Samtidigt väljer nästan alla rörlig ränta just nu.

ANNONS

Är det fel att välja en försäkring istället för att binda räntan?

– Det är svårt att koppla samman de alternativen. En del väljer att binda sin boränta för att kunna vara säkra på vad man ska betala. Att försäkra sig mot olycksfall är något annat, säger Tobias Ohlsén.

Försäkringen gäller som längst i ett år. Sedan måste man ta tag i sitt liv och skaffa ett jobb eller sälja bostaden.

– Så är det. Det är få som klarar sin ekonomi enbart på låneskydd. Det bygger på att man har sina vänner och sina föräldrar. Det här ger ett tillskott. Det är som med fackets inkomstförsäkring. Det ger 80 procent av lönen i ett år, men de flesta klarar inte sin ekonomi ändå, säger Tobias Ohlsén.

Hos Handelsbanken har försäkringen varit gratis. Bankerna tjänar själva på att kunderna försäkrar sig.

– Banken är förstås angelägen om att kunderna tecknar den här typen av försäkring, säger Jan de Geer på Cardif och får medhåll från Tobias Ohlsén på Genworth.

– Drivkraften för bankerna är att sänka riskerna i sina bolåneportföljer. Om kunden hamnar på obestånd så måste banken ta sin säkerhet – huset. Nu finns det ingen som vill ta över huset, så bankerna vill att kunden ska klara sin ekonomi. Det är det som hela systemet bygger på.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]