Krångliga EU-regler bromsar svenska företag

De många regelverk som styr e-handelsföretag i hela EU måste förenklas och göras mer enhetliga. Det finns en stor frustration över att regelverken skiljer sig mellan länderna. Allt fler regler, om allt från konsumentskydd till momshantering, skapar ett svåröverskådligt lapptäcke. Det håller tillbaka marknadstillväxten och skapar besvikelse bland Europas konsumenter.

Svenska företag är mycket lyckosamma i den digitala utvecklingen. Sverige har en ovanligt lång och framgångsrik historia av innovation och av att hantera snabba förändringar. Arvet från dynamiten, kullagret, kylskåpet, separatorn och alla andra uppfinningar som spridits över världen och grundat det svenska välståndet lever vidare bland dagens entreprenörer. Svenska techbolag och e-handelsföretag är ofta internationellt verksamma från dag ett. Den svenska hemmamarknaden är liten. Det är naturligt för techbolag att verka globalt. 

Därför är svårigheterna att efterleva alla regelverk ett växande problem. Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet. 

Regelverken har goda uppsåt. EU:s medlemsländer vill skapa en reglerad ekonomi som ger skydd och säkerhet åt en halv miljard människor. Bedrägerier och annan brottslighet på nätet måste självklart stävjas. Konsumenterna måste känna sig trygga och lita på systemet. Regler står inte i sig i motsats till utveckling och tillväxt. Det visar Europas stigande välstånd. 

Därför behöver Europas gemensamma digitala marknad också få vara just gemensam. Men det är där det brister. Regler och undantag som spretar mellan olika länder skapar osäkerhet. Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, visar att 42 procent av de tillfrågade beslutsfattarna i europeiska företag anser att spretigheten gör regelefterlevnaden svår. Tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag upplever att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt. Nästan två tredjedelar (64 procent) bedömer att de skulle haft verksamhet i minst tio europeiska länder om reglerna varit mer likartade i hela EU. 

Om hanteringen av regleringar, efterlevnad och moms var enklare och likformig mellan de olika medlemsländerna kunde näthandelsföretagen, menar de själva, öka sina intäkter med hela 30 procent. Enbart EU:s alla onlineföretag inom konsumenthandeln skulle då kunna omsätta ytterligare 100 miljarder euro.  

Att bättre synkronisera regelverken är helt klart en grundläggande förutsättning om Europas onlineekonomi ska fortsätta utvecklas och vara framgångsrik. Den nya Europakommissionen behöver stöd i sitt arbete med att ta fram samordnad lagstiftning och rättsskipning. Det är särskilt angeläget för mindre företag, med under 100 anställda. 

Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter. 

Politiker måste fortsätta arbeta för detta mål. Ett bra exempel på konstruktivt samarbete mellan lagstiftare och teknikföretag är utvecklingen av digital identifiering. Där behövs helt uppenbart både ett samordnat regelverk och teknikverktyg. Ett sådant samlat synsätt borde naturligtvis vara självklart för all digital handel.

Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe