Kolla inkomst kan ge fängelse

Den första januari träder den nya kreditupplysningslagen i kraft. Då blir det olagligt att ta reda på vad en privatperson tjänar med någon av de många betal- och gratistjänster som finns på internet idag.

Företag kan fortfarande kontrollera risken för att sälja något på kredit så länge kunden själv uttryckt intresse för ”ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning”, som det heter i lagen.

Det finns gränsfall som försäkringsbolag som vill bedöma hela grupper av kunder, men ingen får längre använda tjänsterna för att kolla upp vad någon tjänar så länge det inte handlar om att avgöra risken med att låna pengar till någon som bett om det. Bara då kan det vara okej att kolla upp vd, styrelse och andra näringsidkare.

Journalister får inte använda tjänsterna. Då riskerar den enskilde reportern att dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Lagen gör inte skillnad på skvaller och allmänintresse, journalistik och förtal. Allt är förbjudet.

Journalisterna får istället begära ut uppgifter som är offentlig handling direkt från respektive myndighet. Så var det också innan 2003. Då prövades förbudet bara ett fåtal gånger i domstol.

I juni sa riksdagen ja till ett återinförande. Då hade konstitutionsutskottets rödgröna medlemmar först uttryckt att lagförslaget stred mot grundlagen – en tolkning som också justitiekanslern gjort. Efter att ha gått igenom argumenten valde alliansens majoritet i KU att rekommendera riksdagen att säga ja.

För regeringen och justitieminister Beatrice Ask är den nya lagen en konkret skärpning av skyddet för den personliga integriteten att visa upp samtidigt som torsdagens proposition om hur EU:s datalagringsdirektiv ska bli svensk lag offrar samma värden. Svenskarna blir mer övervakade av staten, men mindre av varandra och media.

Om något av de företag som erbjuder tjänsterna väljer att trotsa den nya lagen så kan det prövas i förvaltningsrätten som kan förkasta lagen.

Hans-Henrik Stjerna är vd och delägare i andra generationen för familjeföretaget Syna i Malmö. Han har engagerat sig emot återinförandet av regler som han hävdar grundar sig på värderingar från 1960-talet, men tänker inte kämpa emot mer.

– De regler riksdagen antagit kommer ändå genomföras. Skulle man vinna en prövning, vilket i och för sig skulle vara skoj, så kommer grundlagen ändras. Då gäller lagen ändå.

– Lagen har ett brett stöd hos allmänheten. Den motsvarar väl hur allmänheten uppfattar att vår bransch ska fungera. Då känns det fånigt att försöka få till en prövning.

– Men om riksdagen tvingas ändra grundlagen, vilket kräver två beslut med val emellan, så skulle man kunna hoppas på att de hinner med en översyn av alla kreditupplysningsregler. Lagen är inte anpassad för internet. En massa regler kunde ändras utan att på något sätt kränka den personliga integriteten.

Också när tjänsterna är lovliga skickas ett brev med posten till den omfrågade för varje fråga. Det kostar minst 4 kronor och 50 öre för varje brev, fasta kostnader oräknade, en kostad som läggs på dagens pris för kunden på en krona per fråga. Ett mejl vore gratis. Ett annat förslag är att den omfrågade skulle kunna informeras av företagaren i till exempel en webbshop för att slippa skicka tomma brev när det inte finns några anmärkningar att rapportera.

Och det finns ett annat sätt att pröva om den nya lagen strider mot grundlagen.

Om någon med eller utan avsikt missbrukar tjänsten genom att klicka på fel knapp kan den omfrågade välja att polisanmäla. Den som åtalas för övertrampet kan välja att liksom JK hävda att lagen strider mot grundlagen. Då måste tingsrätten pröva frågan och kan förkasta lagen.

Hans-Henrik Stjerna väntar sig ingen anstormning av polisanmälningar mot Synas kunder.

– De allra flesta har ju på känn vad som gäller. Jag har aldrig haft känslan att våra kunder missbrukar tjänsterna. Vad som händer ibland är att någon som är anställd på ett företag använder tjänsterna för privata ändamål. Sådant förekommer en eller två gånger om året – att man kollar en granne eller släkting. Det är vi inte så förtjusta i. Det händer att vi stänger av kunder för det.

Men Datainspektionen vill nu ta reda på hur företagen bakom tjänsterna informerar sina kunder om att de riskerar att hamna i fängelse.

Få journalister har klart för sig vilka konsekvenser deras dagliga arbetsmetoder kan få. Till skillnad från alla beslut om publicering är det inte ansvarig utgivare utan den enskilda människan som ansvarar inför kreditupplysningslagen.

Syna tänker inte hindra någon från att omedvetet eller medvetet bryta mot lagen. Det är var och ens ansvar att hålla sig informerad om gällande lagar.

– Vi kan inte kontrollera dig, men informerar om vad som gäller, säger vd Hans-Henrik Stjerna.

Syna fortsätter som förut men varnar nu första gången använder tjänster som kan vara straffbara.

– Vi har i alla tider haft inskrivet i avtalen med kund en förpliktelse att hålla sig underrättad. Det står också i avtalen att kunden är skyldig att hålla reda på användaruppgifterna.

I det brev som varje omfrågad får framgår vilken av Synas kunder som frågat – företagsnamnet så som kunden vill ha det. Det räcker gott för att den omfrågade ska förstå att det handlar om ett kylskåp köpt på avbetalning, men räcker inte för att ta reda på om man varit utsatt för en nyfiken reporter som gått över gränsen.

Syna kommer att lämna ut användarnamnet för enskilda användare till polisen om tjänsten missbrukas.

– Inte bara för att de ringer. Vi kommer ha krav på en konkret misstanke. Antagligen kommer vi först prata med vår kund och den omfrågade och själva bilda oss en uppfattning, säger Hans-Henrik Stjerna.

Men en domstol kan inte vara säker på vilken person som använt vilket användarkonto eller ens vilken dator – samma problem gäller fildelare och fortkörare.

Hos mediaföretag som Stampen, Schibsted och Bonnier innebär det att hundratals journalister kan ha ställt den fråga som anmälts till polisen.

Syna kommer inte kasta ut mediaföretag och inte heller redaktioner. Däremot kan Syna spärra de känsliga delarna av tjänsten om kunden begär det.

Därmed tror Hans-Henrik Stjerna att han klarar den förestående granskningen från Datainspektionen.

Ratos- och Bonnierägda Bisnodes tjänst Affärsdata slutar koppla inkomstuppgifter till styrelsemedlemmar. Det vore olagligt att fortsätta. Affärsdatas kunder gör inte kreditbedömningar.

– De upplysningarna finns inte tillgängliga hos oss från den 1 januari, så det går inte att göra fel, säger tjänstens vd Joakim Arnborger.

Kreditgivare går som tidigare genom det större systerbolaget Soliditet och genom Dun & Bradstreet som Bisnode driver på franchise från ägarna på New York-börsen.

Storbanksägda kreditupplysningsföretaget UC köper nu sajten allabolag.se av Schibsteds arkivbolag Retriever.

Hur har nya kreditupplysningslagen påverkat förvärvet?

– Det har inte påverkat över huvud taget, säger marknadschefen Roland Sigbladh.

– Vi förvärvar sajten för att den har ett välkänt varumärke, många besökare och riktar sig till små och medelstora bolag. UC:s målgrupp är traditionellt banker, finansbolag och stora bolag. Nu har vi breddat fokus.

Köparen UC hävdar att man vill åt företagskunderna. Säljaren Retriever hävdar i samma pressrelease att man först när man nu blir av med sajten kan koncentrera sig på just företagskunder.

En stor del av de 200.000 unika besökarna på allabolag.se är inte kreditgivare. De är inte i närheten av legitima skäl enligt nya kreditupplysningslagen.

Men UC är inte oroliga för att kunderna kommer att bryta mot lagen.

– Allabolag.se berörs inte alls. Sajten har ingen information om privatpersoner, säger Roland Sigbladh.

Däremot går det att klicka sig vidare till betaltjänster med inloggning hos UC, precis som hos konkurrenterna.

– Vi utgår från att kunden har legitima skäl.

Var och en måste själv hålla reda på vad som är lagligt när man klickar sig fram till UC genom Allabolag.se.

– Ja, så är det. Men vi har inte haft problem med det. Vi har seriösa användare. Och vi kommer att skriva tydligare vad som gäller innan man klickar på beställningen.