Kolla din skattesänkning här

Han gjorde därför slag i saken och startade den nya internetsajten www.jobbskatteavdrag.se.

Där fyller man i sin egen lön och hemkommun, och får automatiskt framräknat skatteeffekten på sin lön. I många fall blir det mycket mer pengar kvar i plånboken.

Klicka här för att gå till hans sajt och räkna ut hur effekten blir för dig.

Som exempel får man kvar 850 kronor mer i månaden efter skatt år 2009 jämfört med år 2008, om man tjänar 30.000 kronor i månaden och bor i Stockholm.

Vad är bakgrunden till din sajt?

– Jag såg en debattartikel i Dagens Nyheter av Pontus Braunerhjelm, där de presenterade resultat från en opinionsundersökning de gjort.

– Där kom de fram till att halva svenska folket inte känner till jobbskatteavdraget.

Artikeln skrevs av Pontus Braunerhjelm och Camilo von Greiff på Globaliseringsrådet.

– De flesta man pratar med kan väldigt lite om jobbskatteavdraget.

Klomp själv jobbar på lilla högteknologiska företaget Imint.

– Här har vi välutbildade doktorer och civilingenjörer som jobbar, men de har begränsade kunskaper om de nya skatteeffekterna.

Vad är jobbskatteavdraget?

– Det är ju något som regeringen har infört på det tema som de kallar ”arbetslinjen” – att det ska löna sig att arbeta i stället för att leva på bidrag.

– Tanken är därför att särskilt gynna dem som har arbete, med en riktad skattesänkning.

– Därför kallas den här skattelindringen för ”jobbskatteavdraget”, det vill säga en skatteminskning bara relaterad till inkomster på arbete.

Avdraget är utformat så att de som har lägst arbetsinkomster ska tjäna mest procentuellt på förslaget.

– Sommarjobbare kan tjäna nästan dubbelt så mycket i dag jämfört med innan jobbskatteavdraget infördes.

Det kan till och med bli så att de slipper skatten helt. Så kan det bli om man exempelvis ligger på en inkomst av tjänst på 2.500 kronor i månaden före skatt. Då blir det särskilt lönsamt att arbeta, eftersom det blir så mycket mer kvar efter skatt om det nu blir någon skatt alls efter jobbskatteavdraget.

Avdraget är upplagt så att det trappas av lite i olika steg. Tjänar man exempelvis typ 35.000 kronor i månaden får man ut maximalt från systemet.

Jobbskatteavdraget infördes i olika steg. Steg 1 kom med stora sänkningar som infördes 1 januari år 2007.

– Den reformen kostade 30 miljarder kronor, säger Klomp.

Steg 2 kom år 2008, och steg 3 införs nu från 1 januari år 2009.

– Sammanlagt handlar det i dagsläget om nästan 60 miljarder kronor eller ännu mer i sänkt skatt totalt.

– Det är fascinerande att det här är den enskilt största satsningen som regeringen gör, och folk i busken känner inte ens till reformen. Det är en katastrof, och visar på en misslyckad marknadsföring.

– Svenska Dagbladet har även skrivit om detta, och frågat sig hur man kan misslyckas så med att förklara något där det satsats så mycket pengar.

Klomp för sin del anger att hans syfte med sin sajt är att man bara behöver fylla i ett fåtal uppgifter som vilken kommun man bor i och när man är född, och så trycker man för att sajten ska räkna ut effekterna.

– Då får man ut exakt i kronor hur mycket jobbskatteavdrag man har fått, och även i de olika stegen 1, 2 och 3.

Utöver jobbskatteavdraget har regeringen även höjt gränsen för när man behöver börja betala statlig skatt. På Klomps sajt finns även det med i beräkningarna, om man har så hög lön att man betalar statlig skatt.

Grundavdraget har även höjfts på grund av höjt så kallade ”prisbasbelopp”.

– Så sammanlagt handlar det om ganska rejält i skattesänkning.

Klomp vill inte avslöja hur mycket han själv tjänar och hur effekterna blev för honom.

– Men ofta blir utfallet för folk att skatten har minskat med drygt en femtedel jämfört med vad de betalade år 2006.

Är din tanke att göra regeringen en tjänst genom att visa hur stora effekter detta är?

– Min tanke var egentligen att jag var nyfiken själv, så jag gjorde det för min egen skull.

– Eftersom det är så stort så tyckte jag att det var märkligt att det är så okänt. Jag var tvungen att berätta om det här för omvärlden.

Egentligen la Klomp upp sajten mest för att visa för kompisarna och ha det för ”intern bruk”.

– Jag hade inte föreställt mig att det skulle skrivas artiklar om min sajt på Svenska Dagbladet, Dagens Industri, och att Expressen skulle skriva en ledare om detta – och så nu ringer du också! Det fanns inte riktigt i min värld, att det skulle vara mitt syfte.

– Och om att hjälpa regeringen – så mycket tror jag inte att jag kan hjälpa regeringen. Men vissa har dragit den slutsatsen att det var därför jag gjorde det. Det får stå för dem.

Klomp säger sig själv vara medlem i Kristdemokraterna som ingår i regeringen.

– Jag har ett litet uppdrag för kd i Uppsala, som ledamot i räddnings- och beredskapsnämnden.

Där först dock inga särskilt animerade debatter.

– Alla brukar rösta likadant. Vi frågar oss om vi vill att en brand ska kunna släckas, och då svarar alla ja.

Internetsajten jobbskatteavdrag.se har blivit en succé bara på de få dagar den varit igång.

– Senast jag kollade under onsdagseftermiddagen har sajten hittills haft 15.000 besökare på bara några dagar.

Klomp har inte själv försökt sprida ordet om sajtens existens.

– Det började med att jag mejlade om att sajten fanns till några jag känner. Jag har inte hört av mig till några tidningar.

Dagens Industri var den första tidningen som skrev om sajten.

– Jag vet inte hur de fick reda på den. Jag satte bara upp sajten så hörde de av sig.

Sedan dess har alltså även Svenska Dagbladet skrivit om den, och ”ett drygt tiotal bloggare”.

Några planer på att lägga upp annonser på sajten och tjäna pengar på det finns inte.

– Det här är helt ideellt. Jag tjänar noll kronor på detta, säger Klomp.

Han jobbar egentligen på Imint Image Intelligence AB, som han varit med och startat.

– Det är en högteknologisk ”spinoff” från Uppsala Universitet, med inriktning på bildanalysprogram.

Klomp är både delägare och grundare i företaget.

Bildanalysprogrammen är avsedda för flygspaningssystem.

Är det till för att användas av militären?

– Det är både för militär och civil användning – ”säkerhetskritiska tillämpningar” som polis, kustbevakning, försvar, flygspaning och foto.

– För de militära ändamålen har vår produkt inget med krut att göra. Det är en rent passiv produkt.

Men man kan väl även koppla er produkt som sikte till ett vapen?

– Det går helt säkert, men man kan ju även koppla kulsprutor på lastbilar.

Bildanalysprogrammet används exempelvis som spaningssystem för svenska försvarets fredsbevarande verksamhet.

– Det är för att skydda svenska trupper i underrättelsesyfte så att de inte råkar ut för tråkigheter.

Rent konkret är det en kamera som sätts på flygplan i riktning ner mot marken.

– Vi har haft ute testsystem hos två kunder, bland annat svenska försvaret under hösten.

– Vi räknar med en första kommersiell bestälning i början av år 2009. Det är planen.

Och som det ser nu ligger företaget enligt Klomp ”lite före planen”.

Hur stor är prislappen för ett system från Imint?

– Ett helt flygspaningssystem kostar miljonbelopp. Vår programvara utgör en mindre, men naturligtvis väldigt viktig, del av ett sådant system.

Han vill inte avslöja vem den andra kunden är.

– Det är en utländsk kund. Mer vill jag inte säga nu, eftersom vi är i ett skede av förhandlingar om priser och så vidare.

Är det en statlig eller privat kund?

– Det är en privat kund.

Ska de använda produkten för egen del?

– Det ska användas för flygspaningsuppdrag.

Imint har fyra anställda.

Hur har ni fått finansiering till verksamheten?

– Det är offentligt delvis via Vinnova, Nutek och Innovationsbron.

– Sedan finns det två privata investerare, dels Uppsala Universitets holdingbolag, och dels ett nätverk av erfarna förmögna privatpersoner i Professionell Ägarstyrning i Sverige AB.

Totalt har Imint försäkrat sig om kapitaltillskott på 5 miljoner kronor från dessa aktörer.

– Pengarna har räckt hittills och väntas räcka en bit in i år 2009.

Kommer ni att behöva mer kapital?

– Det finns olika scenarier. Det beror på vad som händer. Än så länge är vi ett ungt företag, och lever från månad till månad. Men vi känner oss rätt komfortabla.

Klomp själv äger knappt 40 procent av Imint.

Försäljningen av produkten sker genom ”mun-till-mun-marknadsföring”.

– Det är en begränsad marknad för spaningssystem.