Karolinskas fusion: Stordriftsnackdelar

– Tsunami-katastrofen visar att sjukhusen i landstinget kan samarbeta utan att fusionera verksamheterna, säger Stig Nyman.

Sammanslagningen av Huddinge och Karolinska sjukhuset har hela tiden kritiserats av den borgerliga oppositionen i Stockholms läns landsting. Och Stig Nyman, som var ordförande i Hälso- och sjukvårdnämnden 1999–02, när borgarna ledde landstinget, sitter också i landstingets ägarutskott som håller koll på Karolinska universitetssjukhusets verksamhet.

Stig Nyman ser problem när divisionschefer nu har personal både i Huddinge och Solna.

– Flera divisionschefer är ständigt på resa mellan Solna och Huddinge, det är en stordriftsnackdel, säger han. Jag uppskattar att det handlar om 20 till 25 chefer och hälften av de är nog på ständig resa.

Finns de påstådda fördelarna med sjukhusfusionen?

– Nej, med undantag för thorax- och transplantationskirurgin. Inom allmänkirurgi och medicin finns inga stordriftsfördelar, snarare tvärtom.

Stig Nyman var en av de mest aktiva debattörerna på det extra landstingsfullmäktigemöte som hölls den 2 mars 2004, sedan Karolinskas ledning lämnat uppgifter till landstinget att kostnaderna för att slå ihop sjukhusen skulle bli 716 miljoner kronor. Pengar som inte fanns i budgeten eller på annat sätt tidigare redovisats av socialdemokraterna, v och mp, som beslutade att driva igenom fusionen.

Karolinska justerar kostnaderna

Nu har Karolinska universitetssjukhusets ekonomidirektör Claes Lagercrantz gjort en ny bedömning där kostnaderna för integrationen stannar på 550 miljoner kronor. Som Realtid.se tidigare berättat ökar kostnaderna på it-sidan med 50 miljoner kronor till 226 miljoner och managementkonsulterna ADL kostar 15 miljoner istället för 7,5 miljoner. Men två andra kostnader justeras ned.

– Fastighetskostnaderna har visat sig bli betydligt lägre, 79 miljoner kronor mot beräknade 204 miljoner i våras, säger Claes Lagercrantz.

– Likaså blir kostnaderna för personalomställning lägre än vad vi tidigare bedömde. 230 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner lägre än vår bedömning i våras. Och det är på grund av stor naturlig omsättning av personal. Vi hade förväntat oss större övertalighet, säger Claes Lagercrantz.

Dessa siffror har ännu inte presenterats för landstinget.

– Jag känner inte igen någon av de reducerade siffrorna, säger Stig Nyman.

Däremot adderar Stig Nyman två poster på kostnadssidan för sammanslagningen.

·Avbolagiseringen av Huddinge sjukhus kostar 45 miljoner kronor.

·Förstärkt it-säkerhet kostar 15 miljoner kronor.

Med Nymans uppräkning blir integrationskostnaderna 610 miljoner kronor.

Fastighetskostnader var gissningar

På fastighetssidan låter det som att Karolinska stramat upp rejält. Men Karolinskas chef för lokal- och byggplanering, Einar Areklett, ger ett annat svar:

– Vi gissade för högt i våras. Vi var rädd att underskatta kostnaden, erkänner Einar Areklett. Och han tillägger: Det är inte omöjligt att vi ändå kommer upp i den kostnaden totalt för perioden 2004–06.

Men för 2005 är ombyggnadskostnaderna lägre. Tack vare att en del planerade ombyggnationer inte behöver genomföras och även en del rationaliseringar.

Den bilden delas av Juan Copovi-Mena, fastighetschef på Locum.

– Omfattningen på ombyggnationerna kan ha hamnat lägre än vad jag trodde då, säger han

– I budgeten för 2005 har vi en ospecifierad ram på 80 miljoner, varav 50-60 miljoner är kostnader på grund av sammanslagningen, säger Einar Areklett.

Högt på listan över prioriterade åtgärder står den kritiserade sjukhusmaten i Solna.

– Alll matproduktion flyttas till Huddinge och Solna byggs om till ett mottagningskök och där gör vi en besparing, säger Einar Areklett.

Rivningar i Solna

– Nu håller ett hus på att rivas, det är Z6 som rymt mycket forskning. Det är på 5.000 kvadratmeter. Det blev tomt i höstas och från då försvann den hyreskostnaden på cirka 1.000 kronor per kvadratmeter i årshyra.

I minskade lokalkostnader ger Z6 en besparing på 5 miljoner kronor i år.

Ett annat hus som ”tomställs” successivt under 2005 är Administrationshuset i Solna på 6.000 kvadratmeter.

– I Administrationshuset finns ingen ventilation, det skulle kosta 8 miljoner kronor att åtgärda, säger Einas Areklett.

Huset kommer att rivas. Det bekräftar Locums fastighetschef Lars Brumér.

– Det är en tidsfråga. Huset rivs inom fem år, säger han

De vårdutrymmen och kontor som Karolinska tomställer motsvarar sammanlagt en hyra på 7 miljoner kronor under 2005 enligt Areklett.

Har ni en guldnyckel, som den Ernst-Hugo Järegård hade som överläkaren Stig Helmer i danska tv-serien Riket av Lars von Trier?

– Nej, vi får inte lägre hyra från Locum när vi stänger enskilda avdelningar, medger Einar Areklett.

Karolinska håller också på att avveckla externa hyresavtal för lokaler på stan, utanför sjukhusområdet, från den tid det var lokalbrist. Till exempel flyttar avdelningen för konstgjord befruktning från Norra Stationsgatan till Huddinge. Handkirurgin flyttar från SöS till Solna, och den högspecialiserade ögonvården till Solna.

Lokalkostnaderna är dock endast en liten del av hela budgeten.

– Några större vinster på att minska lokalerna finns inte, säger Stig Nyman.

Överskott förra året

– 2004 var ekonomiskt sett ingen större utmaning för Karolinska universitetssjukhuset. Sjukvården tillfördes under 2003 sammanlagt 3,8 miljarder kronor extra från landstinget genom skattehöjningen, säger Stig Nyman.

Stockholms läns landsting går med 300–400 miljoner i överskott för 2004, enligt prognosen baserad på 11 månader.

Av sjukhusen visar Södersjukhuset ett överskott på 75 miljoner kronor och Karolinska ett överskott på 50 miljoner kronor.

– Enligt uppgifter som nått mig har ledningen för Södersjukhuset fått besked att de inte får ta med sig överskottet till 2005. Om Karolinska får ta med sig överskottet är inte säkert. Det beslutas när landstingsfullmäktige tar upp bokslutet i mars-april. Min uppfattning är att landstinget måste vara konsekvent, om Södersjukhuset inte får ta med sig överskottet kan inte Karolinska behålla sitt, säger Stig Nyman.

– Den stora utmaningen för Karolinska är i år då man ska ta ner kostnaderna med 470 miljoner kronor. Det är ett kraftfullt åtagande.

Personalnedskärningarna

Besparingarna på personalsidan skulle enligt uppgifter våren 2004 ske genom att minska antalet anställda med 1.300 av Karolinskas sammanlagt 15.000 anställda. Den senaste beräkningen som ligger till grund för årets budget, visar att det räcker det med att minska organisationen med 1.000 årsarbetare.

Under första halvåret 2004 hände inget dramatiskt. Vid tiden för sammanslagningen den 1 januari hade Huddinge sjukhus 6.816 anställda och Karolinska sjukhuset 8.587, sammanlagt 15.403. Ett halvår senare kunde Karolinska presentera en organisation som hade krympt med tio personer.

Jämfört med utfallet 2003 minskade personalkostnaderna med 1 procent för 2004 enligt landstingets prognos.

– Den tidigare siffran på en personalneddragning med 1.300 anställda har vi lyckas sänka, den byggde på en mer teoretiskt beräkning. Förra året minskade vi organisationen med 271 årsarbetare och i år ska vi minska med 725 årsarbetare, och därmed når vi målet, säger Eva Dannert, personalchef på Karolinska universitetssjukhuset.

Enligt Eva Dannert minskade behovet av neddragningar genom att besparingarna på andra områden gjordes effektivare, och hon syftar på upphandlingar, logistik och samordnade verksamheter.

– Under 2004 drog vi ned genom den naturliga omsättningen, pensioneringar och avgångsvederlag utan att behöva förhandla. Vi har en personalomsättning på 7–8 procent.

– 138 personer beviljades särskild ålderspension förra året, varav 81 slutade under 2004. (En möjlighet för 61+:are som varit anställda minst tio år i landstinget.) Vi hade ett maxtak på 145, men vi kan eventuellt få avropa fler om andra sjukhus i länet inte utnyttjar sina kvoter, säger Eva Dannert.

Av sparbetinget 2005 på 470 miljoner kronor, hur mycket av det är på personalsidan?

– Jag uppskattar det till 300 miljoner. 65 till 70 procent av sjukhusets kostnader är personalkostnader.

När på året ska de 725 heltidstjänsterna bort?

– För att vi ska nå målet måste det ske det första kvartalet, säger Eva Dannert.

Men Stig Nyman vågar inte andas ut. Jag frågar honom om han tror att det är rätt folk som slutar.

– Nej, risken är överhängande att det är fel kompetenser som slutar, säger han.

Fusionen har också inneburit att cirka 400 anställda inom Karolinska har bytt arbetsort från Solna till Huddinge eller vice versa.

Akutmottagningar stängs

Ett område där neddragningen är kraftig är akutsjukvården i Solna. 74 vårdplatser ryker när fyra avdelningar stängs i år.

– På Karolinskas akutmottagning i Solna ska besöken minska från 80.000 per år till 50.000. De andra 30.000 måste ta vägen någonstans, det vårdbehovet som de representerar kan bara minskas marginellt. Det blir Danderyd och SöS och i viss mån S:t Göran som får ta emot dem. Då blir inte besparingarna så stora för landstinget, säger Stig Nyman.

Neddragningarna kan göra att fler som kommer akut till Solna blir avvisade. Får beskedet att de ska åka någon annanstans. Störst är risken för de som kommer till akuten utan ambulans.

– Tanken är att Karolinska bara ska ta emot de svårare fallen. Annars får man inte den här besparingen. Så rått är det, säger Stig Nyman.

Yvonne Schelander, lokal fackordförande för Kommunal på Karolinska i Solna, håller inte med.

– Vi kommer att ta emot de patienter som kommer. Vi kan inte säga nej, säger hon.

Hon är rädd att väntetiderna på akuten som i dag ofta är 10 till 15 timmar blir ännu längre.

– Politikerna har i över tio år sagt till de vårdsökande att nu ska ni inte besöka akuten utan gå till vårdcentralen. Men de gör inte som politikerna säger, påpekar Yvonne Schelander.

Så vart ska 30.000 akut sökande ta vägen när Karolinska i Solna skär ned?

Möjligheten att ta emot fler i Danderyd ökar efter den pågående renoveringen som ska vara klar i mars.

Och landstinget förhandlar med S:t Göran om att de ska ta emot fler akutbesök.

Så å ena sidan kan Danderyd och SöS och S:t Göran rädda Karolinskas ekvation med 30.000 färre planerade akutbesök. Och på kuppen få högre ”intäkter” när de tar emot fler. Men för att orka det så behöver de vara fler som jobbar på golvet. Och de pengarna finns inte. Pratar vi landstingsbudget så finns det utrymme för kostnadsökningar på 2 procent. Och inte finns det sjukhusanställda som i dag säger ”vi avstår löneökningar, så vi kan bli fler”.

– Målet är att få ner kostnaderna för landstinget. Ytterligare sex akutsjukhus och primärvården måste också klara sina mål, säger Stig Nyman.

De akutsjukhus som är minst belastade i dag är Södertälje och Norrtälje, de sjukhusen ligger oturligt nog just i Södertälje och Norrtälje.

Så allt det där verkar förutsätta lite friskare medborgare.

Politisk långbänk om kommande nybyggnad

Alldeles oavsett fusionen så diskuteras en satsning på en ny supermodern sjukhusbyggnad på Karolinskas område i Solna.

Visionen är ett bygge för 8–10 miljarder kronor som kan stå färdigt om cirka tio år, och ersätta de gamla slitna lokalerna. En annan del av visionen är att vården på Karolinska blir mer specialiserad och att antalet vårdplatser minskar från 800 till 500.

– Vi frågade oss vad det skulle kosta att lappa och laga i Solna, säger Stig Nyman som var med och initierade utredningen för fyra år sedan när borgarna ledde landstinget.

– Svaret var att det skulle bli dyrare än att bygga nytt: 14–15 miljarder.

Utredningen ska vara färdig i vår så att landstinget kan klubba ett beslut i mars. Men Stig Nyman är inte övertygad om att landstinget kommer till skott.

– Jag blir mer och mer osäker på om den nuvarande majoriteten är förmögen att fatta ett politiskt beslut om ett nybygge. Jag har varit inställd på ett nytt hus – men då ska det vara med inriktningen på specialisering och färre vårdplatser.

– Men det går rykten om att Karolinska tvärtemot planen ska öka antalet vårdplatser för att öka intäkterna. Och dessa rykten uppstår för att det saknas tydlig politisk ledning och visioner.

Stig Nyman är rädd att frågan kan bli försenad.

– I så fall beror det på bristen på politisk handlingskraft.

Vad händer om Karolinska inte klarar målet med kostnadsbesparingar på 470 miljoner kronor i år?

– Då faller hela planen. Det handlar inte om att nå de ekonomiska målen utan att vi väljer en ny inriktning på vården som bygger på att öka kostnadseffektiviteten. Då får man inte missa för mycket, för då får det konsekvenser längre fram, säger Stig Nyman.

Den 21 januari beslutar Karolinska universitetssjukhuset om budgeten för 2005.