Internationell gastvist i Svea hovrätt

I september 2010 tilldömdes amerikanska Carpatsky Petroleum 145,7 miljoner dollar efter en tvist med olje- och gasjätten Ukrnafta. Nu går tvisten vidare då Ukrnafta försöker få den svenska skiljedomenen blockerad.

Oljebolaget anser att skiljenämnden inte var behörig att pröva tvisten. Målet har nu vandrat upp till Svea hovrätt sedan Carpatsky fått rätt i tingsrätten.

Carpatsky Petroleum påkallade skiljeförfarandet 2007 mot Ukrnafta som till hälften är ägt av den ukrainska staten. Först i december 2008 invände Ukrnafta mot processen genom att hävda att det Carpatsky-bolag som drev tvisten inte längre var samma juridiska person som man slöt det bakomliggande avtalet ”JAA” med år 1995.

Skiljedomen avkunnades trots detta till Carpatskys fördel. Nämnden ansåg att Ukrnafta brutit mot sin del av JAA-affären då man trängt ut Carpatsky från affären.

Ukrnafta klandrade skiljedomen och yrkade att klandermålet tillika miljardutbetalningen ska förklaras vilande, vilket också sker, i väntan på pågående rättsprocess i tingsrätt och hovrätt.

Avtalet, JAA, som slöts mellan Ukrnaftas dotterbolag PNG och Carpatsky I avsåg exploatering av olje- och gasfält i Ukraina.

Ett år senare skedde en fusion i det amerikanska bolaget varpå Carpatsky II uppstod.

Två år senare slöts nytt avtal, Addendum 1998, mellan Ukrnafta och Carpatsky I.

I det första avtalet (JAA) stod det att eventuell tvist ska lösas i Kiev. I det andra avtalet från 1998 pekades Stockholm Handelskammares Skiljedomsinstitut, SCC, ut som platsen för ett eventuellt skiljeförfarande.

Nu menar Ukrnafta att eftersom fusion i det amerikanska bolaget skedde utan Ukrnaftas vetskap är man inte bunden av skiljeavtalet om att lösa alla tvister i Stockholm.

Carpatsky, å sin sida, påpekar att fusionen bara är en teknikalitet, att den helt saknar betydelse för Ukrnafta eftersom bolaget är detsamma som förut. Att en fusion gjordes beror på att bolaget flyttade från Texas till Delaware, och att det är så man enklast flyttar ett amerikanskt bolag mellan delstater som sinsemellan har olika lagar. Då är det lättare att starta ett nytt bolag i en stat, som likt ett skal slukar det gamla bolaget.

Dessutom, menar Carpatsky, kände Ukrnafta visst till fusionen långt innan invändningen togs upp formellt. I vilket fall som helst kom invändningen för sent in i processen, menar det amerikanska bolaget som fick medhåll i tingsrätten.

Enligt tingsrätten kände Ukrnafta till fusionen i slutet av 2002 men invände inte mot skiljeförfarandet förrän 2008. Att bolaget känt till fusionen bevisas bland annat genom ett brev som bolaget sänt till den ukrainska regeringen samt av ett vittnesförhör.

Tingsätten kom fram till att Ukrnafta ska ersätta Carpatskys rättegångskostnader där drygt 800.000 kronor går till ombudet Bo Nilsson på Advokatfirman Lindahl.

På tisdagen denna vecka överklagade Ukrnaftas ombud, Mannheimer Swartlings delägare Kaj Hobér, beslutet till Svea hovrätt.

Han påpekar bland annat att åberopat vittne klargjort att bolaget inte känt till fusionen och vidhåller att Ukrnafta inte visste att man hade att göra med en helt ny juridisk person förrän november 2008.

Dessutom invänder Hobér mot tingsrättens beslut om att fusionen och dess verkningar blivit gällande mot Ukrnafta genom tillämpning av amerikansk rätt. Enligt Hobér borde fusionens verkningar vad gäller skiljeavtalet bedömas enligt svensk rätt.