Ingen amnesti för Persbrandt

Skärgårdskommunen Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner. Men få bor lika vackert som Mikael Persbrandt ute på Ingarö, 200 meter från Ingaröfjärden. En lyxbostad på 110 kvadratmeter som blev rikskänd när Värmdös miljö- och byggnämnd avlöjade att det är ett svartbygge.

Mikael Persbrandt och hans dåvarande kvinna, skådespelerskan Maria Bonnevie, lät bygga sitt drömställe 2004. Avskilt i slutet av Johannesdalsvägen ute på Ingarö.

I ett inte alltför exploaterat fritidshusområde, där byggrätten är begränsad till 60 plus 40 kvadratmeter. Och sjönära läge gör att man tillåter endast installation av mulltoa istället för wc.

– I dag har vi ett antal människor som bygger svart för att de tror att de får nej om de söker bygglov. Och för många är det billigare att bygga svart och bara betala om det kommer fram, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Nilsson, till Realtid.se.

Hårdare byggregler från mtten av 80-talet har levt kvar och moderaten Jonas Nilsson, som leder kommunen sedan årskiftet, menar att det har lett till en oacceptabel trångboddhet när småbarnsfamiljer flyttar ut till fritidshus.

– Vi leder statistiken i landet över trångboddhet.

I slutet av förra året fick Persbrandt det femte negativa beskedet i hans långa kamp mot Värmdö kommun.

Istället för att anlita en advokat som ombud har Persbrandt anlitat grannen, arkitekten Lars Derk som ombud.

Lars Derk försökte övertyga Länsrätten i slutet av förra året om att tillbyggnaden på 10 kvadratmeter som sammanlänkar de två huskropparna består av ett skärmtak och ett plank, något som man enligt detaljplanen har rätt att bygga.

”Utförda väggar som utgör vindskydd är åtminstone vad gäller en av väggarna att anse som ett plank och kräver i detta fall inget bygglov enligt PBL. Den andra delen av planket kan betraktas som en mindre avvikelse.” För denna argumentation fick Lars Derk ett rungande nej av Länsrätten.

Tvärtom hade Länsrätten före sitt beslut varit ute hos Persbrandt på Johannesdalsvägen. Då kunde man se hur svartbygget såg ut i verkligheten. Man bedömde att svartbygget sammansmälte väl med de båda övriga byggnaderna. Svartbygget har glasväggar och man kunde också konstatera att taket på tillbyggnaden används som terrass.

Länsrätten ändrade inga för Persbrandt negativa beslut utom ett. Om och när svartbyggsdomen vinner laga kraft, så får Persbrandt sex månader istället för två på sig att riva den otillåtna tillbyggnaden.

Har han inte rivit efter sex månader skulle han ursprungligen tvingas böta 50.000 kronor per månad. Vitesbeloppet sattes nu istället till 25.000 kronor per månad.

Realtid.se frågar Värmdömoderaternas starke man Jonas Nilsson, som tagit över sedan koalitionen s, mp, och c förlorade makten i senaste valet:

Vill ni att de som bor trångt, som Persbrandt, där detaljplanen endast medger att man bygger två separata hus, 60 plus 40 kvadratmeter, ska få bygga större?

–Ja, det vill vi. Och det innebär att vi snabbt måste hitta formerna för ett hundratal detaljplaner. I många fall handlar det om att återställa byggrätterna till det fastigheterna hade i de ursprungliga detaljplanerna. Sen gjordes en reduktion i detaljplanerna 1986 till 60 plus 40 kvadratmeter. Nu tittar vi på möjligheterna att göra det tillåtet att bygga ut till 150 kvadratmeter.

Skulle du vilja ge Mikael Persbrandt amnesti i det här gamla ärendet som du fått ärva?

– Nej, en amnesti utfärdar man inte i en kommun.

Men finns det någon öppning att Värmdös största kändis ska slippa den här långbänken?

– Det är om vi har haft en annan politisk bedömning i hans fall än den dåvarande majoriteten som vi skulle kunna tänka oss att ändra oss. Men det har vi inte i en del liknande fall där man faktiskt brutit mot byggreglerna – även om vi vill ändra reglerna. Vi kan inte ha ett laglöst samhälle, säger Jonas Nilsson.

Så gamla regler måste ändå följas?

–Jag tycker att det är olyckligt från början att vi inte haft sådana regler att folk kan få göra såna här mindre åtgärder, för jag tycker det handlar om mindre åtgärder.

Persbrandt ombud har hävdat att svartbygget är ett tillåtet plank och ett lika tillåtet skärmtak. Vad tycker du?

–Skillnaden mellan vad som är ett plank och inte ett plank är ibland hårfin. Vad som är ett enklare skärmtak jämfört med ett som kräver bygglov är inte heller så lätt att avgöra, samtidigt kan jag tillägga att många också mycket väl kan bygga alldeles galet.

Men lagen…

– Lagstiftningen är ibland oklar. Ett enklare skärmtak får vara 12 kvadratmeter. Men lagstiftningen medger att du bygger ett skärmtak på 12 kvadratmeter på varje husvägg.

Jonas Nilsson tar ytterligare ett exempel och beskriver att det inte går att bygga ett två meter högt plank mot grannen om denne har ställt upp skrotbilar på sin tomt. Men att bygga en friggebod går bra, och så förklarar han att en friggebod får vara högst tio kvadrameter, men att den kan vara tjugo meter lång, en halv meter djup och tre och en halv meter hög och användas som mattförråd. Och då behövs inget bygglov.

Men hans poäng är att moderaterna i koalition med sina allianspartier prioriterar att genomföra förenklingar.

–Vi har redan börjat med arbetet. Vi vill utöka byggrätterna så fort som möjligt men det hänger på juridiken hur vi kan ändra på planerna. Vi kan utforma reglerna så de blir vettiga för de enskilda och jag tycker det är bra om fritidshus kan byggas ut och användas till bra boende för en ny eller befintlig familj, säger Jonas Nilsson.

Och tillägger:

– Men det kommer att ta minst tio år innan vi är helt färdiga. Vi har totalt 1500 detaljplaner i Värmdö kommun.

Realtid.se når Persbrandts ombud Lars Derk på fredagen någon timme efter att överklagandet kommit till Kammarrätten i Stockholm.

I överklagandet hävdar Persbrandt via sitt ombud att det inte finns något i plan- och bygglagen, PBL, som reglerar kvalitet, konstruktion eller material för skämtak och plank.

Hur reagerade Mikael när han fick nej i Länsrätten?

– Jag svarar inte på något som gäller mina kunder, säger Lars Derk till Realtid.se.

Är du rädd att ni inte får prövningstillstånd i Kammarrätten?

– Det uttalar jag mig inte om.

Är ni beredd att driva det här till sista instans, regeringsrätten?

– Det får du se, säger Lars Derk kort.

I överklagandet ber Lars Derk om ytterligare tid för kompletteringar. Kanske dags att anlita advokat?