Realtid

Industrivärden tar in nya miljarder

administrator
administrator
Uppdaterad: 11 jan. 2011Publicerad: 11 jan. 2011

Men vill inte berätta vad pengarna ska gå till.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

För ett år sedan tog Industrivärden in 5 miljarder kronor genom utförsäljning av konvertibler till investerare .

Och nu tar bolaget in 5 miljarder kronor till på samma sätt.

Realtid.se får tag på Industrivärdens informationschef Sverker Sivall som berättar att det är ett belopp på 500 miljoner euro som bolaget tar in nu.

– Och sedan finns det en möjlighet för den banken som är huvudbank i upplägget, att ställa ut ytterligare konvertibler för upp till 50 miljoner euro.

Totalt kan det alltså bli upp till 550 miljoner euro.

Industrivärden har anlitat amerikanska investmentbanken Morgan Stanley som huvudbank och ”sole book runner” i processen med att ta in kapitalet.

Handelsbanken (där Industrivärden är storägare) finns också med och hjälper till.

– Vi har samma upplägg nu som i fjol, säger Sivall.

ANNONS

Enligt honom handlar det här kapitaltillskottet inte om att bara återbetala gamla lån.

– Det här är ett ytterligare lån.

Precis som i fjol har investerarna som köper konvertiblerna möjlighet att byta konvertiblerna till Industrivärden-aktier.

Att Industrivärden i fjol tog in 5 miljarder kronor i nya lån på det här sättet, och nu tar in ytterligare 5 miljarder kronor, kan jämföras med att Industrivärden vid årsskiftet hade en räntebärande nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 13,5 miljarder kronor.

I de 13,5 miljarder kronorna ingår 4,2 miljarder kronor som ”låne-delen” från fjolårets konvertibler, och därutöver finns ”options-delen” i konvertiblerna som värderas löpande.

I fjol då Industrivärden tog in 5 miljarder kronor genom den första konvertibeln, berättade Industrivärdens vd Anders Nyrén för Realtid.se att de pengarna skulle användas för något visst syfte utan att han ville gå in på vad .

Nu när det har gått ett år. Vad har ni använt de första 5 miljarderna till?

– Det är rätt så enkelt att svara på, säger Sivall.

ANNONS

– Ungefär hälften har hittills använts till att omsätta gamla lån till en betydligt lägre ränta.

– Och den andra hälften har använts till att investera i våra existerande aktieinnehav.

– Då kan man bara konstatera – vilket vi har skrivit i våra rapporter under 2010 – att vi har haft en bra värdeutveckling på de ”tilläggs-investeringarna”.

Vad ska ni använda de här nya 5 miljarder kronorna som ni tar in nu?

– Ja, det är den stora frågan.

– Ingen investerare kan ju gå ut innan man har gjort , utan vad vi säger är bara att vi ytterligare har ökat flexibiliteten att genomföra framtida affärer.

– Och vi tycker väl att vi med vår historik har bevisat att vi är duktiga på att förvalta kapitalet.

Ni kanske vet redan nu vad ni ska göra med pengarna även om det inte är officiellt?

ANNONS

– Nej, precis. Det kommer vi att informera aktiemarknaden om löpande.

Så man ska tolka det som att ni vet själva vad ni ska göra med pengarna?

– Det finns massor med idéer, och så finns det olika dimensioner.

– Det finns ”vad du vill investera i” och sedan ”när du vill göra det”.

En finess med Industrivärden-konvertiblerna är att investerare som köper konvertiblerna kan konvertera konvertiblerna till Industrivärden-aktier, där antalet aktier man får bestäms av en lösenkurs som motsvarar i runda tal Industrivärdens nuvarande substansvärde (aktieportföljens marknadsvärde minus Industrivärdens nettoskuld).

Upplägget möjliggör för Industrivärden att få in nytt kapital.

– Det gör att man kan genomföra transaktioner.

– Om Industrivärdens aktiekurs går bra, så kan man göra som med vår första konvertibel som nu är ”in the money”.

ANNONS

– Då har konvertibel-ägarna möjlighet att konvertera till Industrivärdens aktier.

– Och för oss innebär ju det att det blir mer handel i Industrivärdens aktier, vilket gynnar Industrivärden.

Genom att ge ut
konvertibler kan Industrivärden alltså komma runt problemet med att Industrivärdens egen aktiekurs handlas med rabatt jämfört med Industrivärdens substansvärde per aktie.

Den rabatten gör det svårt för Industrivärden att få in kapitaltillskott genom att direkt sälja ut Industrivärden-aktier genom en vanlig nyemission.

– Det här upplägget med konvertiblerna är faktiskt ett sätt att lösa det, för rabatten gör det svårt att göra en regelrätt, vanlig nyemission, säger Sivall.

– Med konvertiblerna så blir det som en nyemission till det substansvärde som var vid emissionstillfället för konvertiblerna.

Kommentar till Industrivärdens substansrabatt (att Industrivärdens aktiekurs handlas lägre än substansvärdet per aktie)?

– Vi kommenterar inte vår rabatt och om den är hög eller låg.

ANNONS

– Det beror på vem du frågar – om den är hög eller låg. Man får relatera det till något.

– Det vi kan göra är att göra vårt bästa för att öka substansvärdet; det som vi förvaltar.

– Och det är det som vi fokuserar på.

– Är man duktig på det över tiden, så borde det även avspegla sig i rabatter och annat .

Vid årsskiftet låg Industrivärden-aktien kring 120 kronor samtidigt som substansvärdet låg kring 150 kronor, vilket innebär en substansrabatt på knappt 20 procent.

Har ni nämnt några åtgärder ni vidtar för att minska rabatten?

– Som jag sa så fokuserar vi på att göra det vi kan; nämligen att öka substansvärdet.

– Rabatten är ju ett resultat av vad aktiemarknaden värderar Industrivärden-aktien till, men vi måste fokusera på det som vi kan påverka .

ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]