Ideell kafékedja på väg till börsen

Det berättar Baristas grundare och vd Björn Almér.

Almi, Alveco och Håkan Roos samt fem mindre investerare, är de nytillkommande aktieägarna i Barista som ställer upp med kapitaltillskottet på 17 miljoner kronor.

Av pengarna har redan 12 miljoner kronor betalats ut, och resterande 5 miljoner kommer att utbetalas i september.

Totalt får Barista ett 20-tal aktieägare efter kapitaltillskottet inklusive de tre grundarna varav vd Björn Almér är en.

Det är Barista som har letat runt efter investerare som kan bidra med kapitaltillskott.

– Ja, vi har sett oss om och tror mycket på vårt affärskoncept, säger Almér.

– För pengarna vill vi finansiera en expansion.

– Vi har visat med våra första kaféer att vi kan bedriva en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet.

– Därför har vi velat hitta rätt investerare som vill komma med så att vi kan fortsätta växa.

– Och nu hittade vi de här nya.

Hittills har Barista 12 kaféer som genererar intäkter på 40 miljoner kronor per år.

Företaget startade år 2006.

– Så vi har funnits nu i fyra år.

– Det första året startade vi i ödmjuk skala med ett kafé.

– Det var som ett pilotprojekt.

– Sedan tre år är vi en kafékedja med flera kaféer.

Är amerikanska jättekafékedjan Starbucks er förebild?

– Ja och nej, säger Almér.

– Starbucks har 16.000 kaféer runt om i världen, och visst håller både vi och dem på med kaffe och kakor och så.

– Men vi på Barista har en annan värdegrund med fokus på ekologiska produkter, ”fair trade”, hållbar utveckling och allt.

– Vi säljer exempelvis inte vårt kaffe i några plastmuggar, utan har särskilda majsmuggar.

– Så vi har ett på det sättet ett helt annat ”tänk” jämfört med Starbucks.

– Varje gång en stamgäst kommer in till oss, skänker vi 2 kronor till FN:s skolmatsprojekt i Etiopien.

– I dagsläget kan vi därför ge pengar till skolmat åt 500 skolbarn om dagen.

– Jag har själv besökt den skola i Etiopien vi ger pengar till.

– Det är med våra nuvarande 12 Barista-kaféer som vi kan bekosta det.

– Och det är inte bara skolmaten, utan barnen går i skolan över huvud taget eftersom de får mat där.

– Starbucks har inte hittills visat några sådana liknande ambitionsnivåer som vi har.

– Men visst är Starbucks storlek en förebild för oss.

– Om vi hade 16.000 kaféer skulle vi kunna bekosta skolmat till alla barn i Afrika idag.

– Det är bara att tänka efter, genom att vi nu kan bekosta det för 500 skolbarn med våra befintliga 12 kaféer.

– Så vår ambition är att Barista ska bli en stor kafékedja, för då kan vi påverka mer.

– Det kallas ”socialt entreprenörskap”; att försöka påverka världen.

– Samtidigt ska vi försöka gå med plus, så därför bedriver vi vår verksamhet i bolagsform.

– Vi vill göra skillnad, och vår slogan är ”Det spelar roll var du väljer att fika”.

– Så det finns stora skillnader mellan olika kafékedjors ambitionsnivåer.

Hur mycket kommer ni att kunna expandera nu med det kapitaltillskott på 17 miljoner kronor ni får in?

– Det är jättesvårt att säga.

– Det beror på vilka kafélokaler man hittar att hyra.

– Det gäller att hitta rätt läge.

– Vårt mål är nu att öppna 5-10 nya kaféer per år beroende på om vi hittar lokaler i rätt läge.

– Så vi hoppas på att öka vår expansionstakt nu med en viss startsträcka innan vi får upp farten.

– Vi har lyckats teckna en del väldigt prestigefyllda hyreskontrakt på nya kafélokaler redan i våras då vi vetat att vi skulle få det nya kapitaltillskottet på 17 miljoner kronor.

– Så det kommer att bli rätt bra tempo.

– Men vi kommer inte att ”tokrusa”.

– Det kommer ändå att ta ett tag innan vi blir lika stora som Starbucks.

– Vi får ta ”en kopp i taget”.

Kommer ni bara att öppna nya kaféer i Sverige?

– Ja, än så länge.

– Vår ambition är att bara vara i Sverige den närmaste perioden.

– Vi ska inte få hybris.

– Först ska vi se till att göra ett riktigt bra jobb och bli kända på den svenska marknaden som ”det godare alternativet” både smakmässigt och etikmässigt.

Hur är er lönsamhet?

– Vi går fortfarande med förlust, och det kommer vi att göra ett tag till.

– Det är en del uppstartskostnader när man öppnar nya kaféer, och i vår bokföring skriver vi väldigt snabbt av de investeringar vi gör i de nya kaféerna.

– Och så har vi ett huvudkontor som drar en del kostnader som märks nu när vi ännu har så få kaféer.

– Vi måste kanske komma upp i en 15-20 kaféer innan vi kan börja gå med vinst.

– Men vi är väldigt nära att börja gå med vinst nu.

– Vi har skrivit på hyreskontrakt för nya kafélokaler och så har vi ordnat med kapitaltillskottet.

– Så det ser mycket ljust ut för oss nu.

När kommer ni att gå med vinst?

– Det beror på hur snabbt vi ska växa eftersom det kostar pengar att öppna nya kaféer.

– Växer vi snabbt kan det dröja längre innan vi börjar gå med vinst, än om vi växer långsamt.

– Men det ligger väl ett par år bort innan vi börjar gå med vinst.

– Samtidigt är kassaflödena viktigare än om vi går med bokföringsmässig vinst, och vi har redan nu positiva kassaflöden.

Vore det inte bättre att växa själva för era egna vinster i den takt ni har råd med, än att nu få in ett stort nytt kapitaltillskott och öppna massor av nya kaféer på en gång?

– Vi vill växa av egen kraft och i försiktig takt.

– Så därför är vår plan att växa i måttlig takt genom att öppna 5-10 nya kaféer per år.

– Det är hanterbart.

– Och vi ursprungliga ägare som har grundat Barista, har inga problem med att det tillkommer nya aktieägare.

– Det viktiga för oss är att Barista utvecklas stabilt, och att vi kan göra största möjliga nytta på alla sätt.

– Så därför tar vi in ett visst kapitaltillskott för att växa snabbare.

– Annars om vi bara självfinansierar expansionen med egna kassaflöden, tar det onödigt lång tid för oss att växa.

– Det är bättre att dela med sig av kakan och försöka bli ett bolag som kan spela roll.

Kan ni tänka är att bli börsintroducerade?

– Det är inte omöjligt, säger Almér.

– Jag tror att det finns ett stort intresse för etiska företag.

– Och vi är genomgående ett sådant företag.

– Vi har lagt fast ett antal punkter som gör att vi är unika inklusive FN-samarbetet och inriktningen på ”fair trade”-produkter.

– Vi har aldrig serverat en kaffekopp som inte är baserad på fair trade-produkter.

– Jag tror att många vill vara aktieägare i ett sådant företag som vi.

– Och det finns etiska fonder som vill investera i företag som vi.

– Så börsintroduktion är en möjlighet till oss som finns.

– Men i dagsläget är det ännu för tidigt med en börsintroduktion.

– I så fall måste vi nog komma upp i kanske 50 kaféer innan vi kan börsintroduceras så att vi har en viss ”massa”.

– Till dess har vi en viss resa kvar.

– Men det är roligt att vi nu får in kapitaltillskottet på 17 miljoner kronor och att vi utvecklas stabilt så att vi nu kan fokusera på tillväxt.

Och ni utesluter inte expansion till nya länder utanför Sverige på sikt?

– Inte alls.

– Det finns ingen liknande kafékedja som vi i ”fastlands-Europa”.

– I England finns det ett par liknande kafékedjor, men de har inte riktigt samma stuk som vi med etiska ambitioner.

– Så vi tror att det kan finnas många länder som är intressanta för vår expansion i framtiden.

Har du själv jobbat på ett av era kaféer från början?

– Jag jobbar lite i kaféerna lite av och till.

– Nu under gatufesten i Sundsvall stod jag i diskrummet på vårt kafé till klockan 5 på natten.

– Jag är inte så snabb med kaffe och kassa.

– Det är ute i diskrummet jag gör minst skada.

Grundarna av Barista-kedjan har alla tidigare jobbat i ledningen för Espresso House, som är den största kafékedjan i Sverige.

– Jag var tidigare vd för Espresso House, Nina hos oss var tidigare etableringschef på Espresso House, och Maria hos oss var försäljningschef på Espresso House.

Storleksmässigt pågår en del debatt om Wayne’s Coffee eller Espresso House är största kafékedjan i Sverige, men enligt Almér är Wayne’s Coffe som utgångspunkt tvåa även om Waynés finns i många andra länder utöver Sverige.

Tredje största kafékedjan i Sverige är Coffee House by George.

– Och vi är fyra med Barista.

Vad rekommenderar du för kaffedryck om man går till ett Barista-kafé?

– Jag själv är espresso-drickare och brukar ta en dubbel-espresso.

– Men vår storsäljare är Kaffe Latte.

– Tycker man om mjölk är det Kaffe Latte som gäller.

– Sedan växer capuccino stort.

Var köper ni in ert kaffe?

– Mest från Etiopien.

– Och vi köper bara in ekologiskt och ”fair trade”-klassat kaffe.

– Det är lite det som är charmen med de skolklasser vi stödjer; fair trade och ”trade mot aid”.

– Det handlar om att betala bra även för grejer man köper av råvaruproducenter i fattiga länder, och bidra till att barnen kan gå i skolan.

– Det hänger ihop.

Vad är Barista-kedjan värd?

– Det vågar jag inte spekulera i.

– Jag är bara glad att vi nu har hittat investerare som vill investera långsiktigt i oss.

Kan folk som vill investera i er och bli aktieägare höra av sig till er?

– Det kan man göra, men jag vågar inte sia om när vi kommer att ta in mer kapital.

– Men som exempel
hade vi nu klart med att Almi, Alveco och Håkan Roos skulle investera i oss, och då tog vi med fem småinvesterare också som bidrog till kapitaltillskottet och alltså nu också blir aktieägare i oss.

– Så vi kommer säkert att ta in nytt kapital igen framöver.

– Sedan har vi varit ganska selektiva med vilka som får bli nya aktieägare hos oss.

– Vi är väldigt nöjda med att exempelvis Tetra Paks Skandinavien-chef Johnny Olsson är aktieägare i oss sedan tidigare.

– Sådana som han kan bidra med kompetens.

– Det är många svåra beslut som måste fattas för en liten organisation som vi.

– Då är det bra att ha kompetens man kan rådfråga internt.

Någon kommentar till att statliga Almi investerar i er? Ska staten ägna sig åt att finansiera kaféer?

– Almi får svara på vad det står exakt i deras statuter.

– Men Almi är ett riskkapitalbolag som gör investeringar på marknadsmässiga villkor.

– De satsar pengar i företag som bedöms få god tillväxt.

– Så Almi ägnar sig inte åt någon form av välgörenhet, även om de satsar i företag som syftar att göra gott.

– Och sedan har Alveco och Håkan Roos med sitt bolag Procurator investerat i oss som aktörer på den ordinarie kapitalmarknaden, och Almi matchar dem med en del av kapitaltillskottet till samma villkor.

– Det gör att vi får mer stöd och får en större hävstång finansiellt när vi får in mer pengar.

– Det är väldigt välkommet för oss, samtidigt som Almi får ”följa med” oss genom sin investering.

– Och Almi har ju avkastningskrav på sitt kapital.

– De vill ha en bra kalkyl för sina investeringar som investerare eller riskkapitalbolag med marknadsmässiga villkor.

– Och en orsak till att vi har ansökt om kapital från Almi, är att det finns en stor fördel med dem som statlig organisation.

– De har väldigt mycket intern kompetens.

– Så vi får hjälp av dem i vår styrelse och i vår löpande verksamhet också.

– Det är också bra.

– Vi kan rådfråga Almi om alltifrån juridik till finansiella frågor.