Huka er börsgôbber, nu laddar de om!

Günther Mårder, vd, och Hans Berggren, chef för intressebevakningsavdelningen, gick till storms mot ofoget att runda stämman genom att bemyndiga bolagsstyrelserna att göra allehanda kapitalmarknadsoperationer: dessa bemyndiganden är enligt Aktiespararna ofta ett sätt att ta ifrån stämman – och därmed småägarna – möjligheten att besluta i avgörande frågor.

– Stämman ska vara det primära forumet för att diskutera strategiska frågor, sade Günther Mårder i sin presentation av kärnfrågorna, som följde på Berggrens presentation av den nya ägarstyrningspolicyn.

Trenden Aktiespararna tycker sig se är att allt bredare och större bemyndiganden görs, ofta för att rådgivare driver på: dels för att sälja in tjänster kopplade till själva bemyndigandet i sig, dels för att lättare kunna sälja in kapitalmarknadstjänster efter att bemyndigandet har gjorts.

Frågan är, menar Aktiespararna, om dessa bemyndiganden egentligen har någon praktisk nytta.

Någon lista på företag som gjort onödiga bemyndiganden avböjde Aktiespararna att lämna när Realtid.se frågade.

Däremot finns en kravlista i ämnet. Förutom att strategiskt viktiga diskussioner alltid ska diskuteras på stämman, ska inga styrelser bemyndigas att emittera nya aktier som orsakar en utspädning på mer än 10 procent – om inte det kravet gör att emissionen blir för liten i kronor och ören.

Och några breda in blanco-bemyndiganden vill inte Aktiespararna se: de ska vara väl specificerade, och ”rimma med bolagets strategi och styrelsens avsikter”.

Utöver kritiken mot bemyndiganden finns tre kärnfrågor för Aktiespararna i år:

• Ersättningar och risker, speciellt inom den finansiella sektorn: tuffare tag

• Valberedningarna: kraven ska höjas, och de ska väljas på stämman – inte inför q3:an, vilket blivit vanligt enligt Aktiespararna – och småaktieägare ska ges mer inflytande

• Emissioner: de behöver oftast inte garanteras, något som nu nästan alltid sker. I stället kan exempelvis ökad information kring subsidiär teckning (att existerande aktieägare kan teckna mer än det som står i företrädesemissionsvillkor att de får teckna) göra att emissionen fulltecknas ändå, vilket sparar uppemot 20 procent i garantikostnader i småbolag

Günther Mårder sade att bolagen hörsammat Aktiespararnas krav från i fjol, men att det hade kunnat vara bättre.

– Särskilt bonusar kom att bli väldigt hett.

En annan fråga var styrelsernas sammansättningar, som Aktiespararna hävdade borde ha högre omsättning. Där sade Aktiespararnas bolagsbevakningschef Åsa Wesshagen att Första AP-fonden hade tagit upp stafettpinnen med en artikel på DN Debatt, något Aktiespararna uppmärksammade i ett pressmeddelande vars webbsida är betitlad ”Detta har vi krävt länge” den 4 mars.

Aktiespararna har haft ägarstyrningspolicies sedan 1993 och tycker sig ha fått bra gehör för sina synpunkter genom åren. Bland annat, sade Günther Mårder, var valberedningar ett krav i det första dokumentet, något som nu alla bolag har.

Inför författandet av årets dokument gjordes några allmänna överväganden, exempelvis om det skulle vara ett för små och ett för stora företag (beslut: ett dokument), och huruvida det skulle ta upp både allmänna frågor och sådana där Aktiespararna skiljer ut sig (beslut: det sistnämnda).

En nyhet i årets dokument är – som Realtid.se rapporterade om tidigare på onsdagen – att rörlig lön anses lämpa sig mindre väl.

Lydelsen i dokumentet:

”Inom vissa sektorer med stor risk, som exempelvis kreditgivning och kapitalförvaltning, kan rörlig lön lämpa sig mindre väl. Detta gäller rent allmänt också för VD och ekonomi- eller finanschef. Dessa befattningar har en sådan övervakande roll vöer anställda och verksamheten att, på motsvarande sätt som för styrelseledamöter, den mer kortsiktiga karaktären av rörlig lön inte är lämplig.”

Günther Mårder påpekade dock under sin presentation att detta inte är en kärnfråga (se ovan för vilka de är) för Aktiespararna i år.