Hedgefonder profiterar när Grekland kraschar

Flera hedgefonder har systematiskt utnyttjat sin insyn i Greklands svaga statsfinanser för att tjäna pengar på de Europeiska bankernas alltför stora utlåning och en förestående krasch.

– Det finns en grupp av fonder, kanske tre eller fyra, som spelat ut det här stort och gjort sig en massa pengar på det, säger en analytiker på en av Londons största hedgefonder till Financial Times.

– Det fanns en massa smarta killar som såg det här komma. Du behövde bara titta på mängden statliga räntepapper som ECB tvingade på Europeiska banker, säger en anonym chef för makroanalys på en hedgefond i London som Financial Times talat med.

– Det syntes att risken inte var inräknad.

Vilka som inte hängt med i svängarna står klart. 95 procent av den grekiska statens skulder är upplånade inom euro-zonen, det mesta från europeiska storbanker. Det framgår av en sammanställning från den brittiska banken Barclays.

Den tyska motsvarigheten till Finansinspektionen, Bundesanstalt für Finanzdienstleistungsaufsicht, undersöker nu vilka som istället såg krisen komma.

Vad som nu kommer fram kan bli avgörande för om Tyskland ska ställa upp med krislån till Grekland – storpolitiskt ett mycket känsligt ämne.

Om Grekland får hjälp så gynnas ju de som lovat betala ersättning den dag Grekland ställer in betalningarna.

– Det vore illa om det skulle visa sig efter en räddningsinsats att pengarna hamnat i fickorna på dem som spekulerat, säger den källa nyhetsbyrån Reuters talat med.

Handeln sker utan insyn direkt mellan parterna, over-the-counter istället för öppet på börsen.

Flera personer i branschen pekar ut fonden Paulson & Co med 32 miljarder dollar att förvalta, hävdar Financial Times. Firmans företrädare dementerar.

Istället för att låna Grekland pengar genom att köpa statsobligationer såg dessa hedgefonder till att köpa på sig försäkringar mot att landet skulle bli tvunget att ställa in betalningarna.

Dessa försäkringar kan de nu sälja vidare, dyrt.

Instumenten kallas credit default swaps, CDS. På svenska blir det närmast kredit- (eller kanske krasch-) swappar – ej att förväxla med de valutaswappar som investmentbanken Goldman Sachs hjälpte den förra grekiska regeringen att dölja det skenande budgetunderskottet med.

Här handlar det istället om att blanka, motverka risken, i företag eller stater.

Att försäkra sig mot risken i de grekiska statsobligationerna kostade i oktober 125 baspunkter (1,25 procentenheter). Det innebär att det kostade 125.000 euro om året i fem år att försäkra femåriga obligationer för tio miljoner euro.

Samma försäkring kostade 428 baspunkter i februari. I fredags var priset nere på 364 baspunkter, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Om ingen vill betala så mycket för att slippa exponeringen så kan hedgefonderna istället själva använda derivaten för att slippa riskera något när de köper statsobligationer.

De får då ett unikt förhandlingsläge – få är i dag beredda att låna mer pengar till Grekland utan att som Franska och Tyska banker redan ha kniven på strupen.

Den som tror att det kommer att gå illa för Grekland kan köpa credit default swaps också utan att själv ha några statsobligationer att försäkra. Då kallas det naked credit default swaps.

Om alltför många gör så påverkar spekulationerna priset på obligationerna, ungefär som våldsam blankning kan sänka kursen i ett börsbolag.

Kanske kommer spekulationerna att förbjudas. Amerikanska riksbanken Federal Reserve utreder frågan berättade chefen Ben Bernanke för senaten i förra veckan.

Kanske kommer finansinspektionen Securities and Exchange Commission också ta sig en titt, säger han. SEC förbjöd naken blankning i 19 krisbankaktier inför Lehmankraschen 2008.

Franska motsvarigheten AMF vill nu se ett internationellt förbud mot naken blankning med kreditswappar.