En berättelse om hur grus i Filippinerna blev till guld på svenska börsen. För några få utvalda.
Hatten av för Osten-Sacken
Mest läst i kategorin
Vid den filippinska huvudön Luzons nordvästra kust finns ett 4.000 hektar stort område där bolaget Ilocano Minerals & Construction Corporation (IMCC) har rättigheter att utvinna 300 miljoner kubikmeter grus och sand de kommande decennierna.
Våren 2010 köpte svenska Commodity Quest (då med namnet Benchmark Oil) 19,4 procent av IMCC för 17 miljoner kronor. Affären betalades med egna aktier.
Totalt värderades hela IMCC till 85 miljoner kronor trots att bolaget aldrig haft några intäkter och trots att revisorerna påpekade stora svårigheter med att göra en vettig värdering.
”Verksamheten är i ett uppstartsskede och är enligt vår uppfattning till sin natur riskfylld då framtida ekonomiska fördelar uteslutande har sin grund i uppskattningar och bedömningar utan bevisad historik”, skrev revisorerna från PWC som dock kom fram till att ”apportegendomen i styrelsens redogörelse inte har tagits upp till högre värde än det verkliga värdet för bolaget”.
Köpet godkändes av Commodity Quests aktieägare och bolaget tryckte upp ett par hundra miljoner nya aktier. Utspädningen för de gamla ägarna var massiv.
Ett par liknande apporttransaktioner genomfördes samtidigt när Commodity Quests bolagsportfölj sattes ihop men IMCC-delen var den som stack ut på allvar.
Aktieposten i IMCC såldes av bolag med koppling till en rad kända namn på de svenska småbolagslistorna, däribland Bernhard von der Osten-Sacken, Joakim Christiansson, Andreas Forssell och Ulrika Hagdahl.
Det var tydligt att personnätverket kring Bernhard von der Osten-Sacken höll i taktpinnen i bolaget som vid tiden hade småbolagscorpkungen Mats Löfgren som ordförande.
När Realtid.se intervjuade Bernhard von der Osten-Sacken i maj 2011 berättade han om arbetet med bolaget och sitt långsiktiga engagemang, även om han formellt inte ingick i ledning eller styrelse.
– Om inte jag hade varit med och gått in för ett år sedan, så hade inte bolaget funnits kvar. Men nu finns det tillgångar och vi är på rätt väg. Bolaget har vänt blad och spår en betydligt bättre framtid än sin dystra historia.
– Det här får ta den tid det tar. Det enda vi kan göra är att jobba med våra projekt och därigenom skapa värden, sa Bernhard von der Osten-Sacken.
Om vi snabbspolar bandet till våren 2013 (och hoppar över en rad nyemissioner, omvända splittar, utdelningar och nya bolagstransaktioner) kan man konstatera att IMCC fortfarande inte har genererat några intäkter, långt därifrån.
Enligt Commodity Quests färska årsredovisning har verksamheten ”avstannat” någon gång 2012. Det har också varit svårt att få information om vad som händer med den lokala verksamheten.
”Orsaken är att man har haft problem att kommunicera med bolagets ledning och som också under förra året lämnat verksamheten”, skriver Commodity Quest.
Bolaget arbetar nu för att IMCC:s tillgångar ska flyttas till ett nytt bolag där Commodity Quest får större inflytande. Samtidigt skriver bolaget ner en fordran på IMCC då den är osäker.
”Det nybildade bolaget kommer även att ta över den skuld som IMCC har till Commodity Quest på ca 7,3 MSEK. Eftersom projektet fortfarande är förenat med stor osäkerhet är det inte möjligt att avgöra om hela eller delar av Commodity Quest fordran kommer att kunna regleras, varför Commodity Quest har valt att reservera hela fordringsbeloppet. Reserveringen görs från bokslutet 2012-12-31 vilket innebär en avvikelse från tidigare lämnad bokslutskommuniké.”
Men trots detta ingår aktieposten i IMCC fortfarande som Commodity Quests största tillgång i balansräkningen. Aktierna är upptagna till 17,3 miljoner kronor och revisorerna på PWC har återigen gett grönt ljus för detta.
Förklaringen är att det trots den katastrofala utvecklingen i IMCC inte finns något aktuellt marknadspris på aktierna och att ett korrekt värde inte går att beräkna.
”Värdering baseras på anskaffningsvärde då dessa innehav inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt”, skriver Commodity Quest i årsredovisningen.
Att bolaget 2010 betalade 17 miljoner för aktierna bestämmer alltså värdet 2013.
IMCC kanske en dag blir den kassako som Commodity Quest hoppats på så länge men som hävstångsbolag för Osten-Sacken & Co har det redan spelat ut sin roll.
Den enorma apportemissionen 2010 gav total ägarmakt men också många aktier att sälja. Och aktier har sålts (se ägarlistor nedan).
Det visar sig att Bernhard von der Osten-Sacken via bolag har dumpat hela sitt innehav. I den officella ägarförteckningen från årsskiftet är hans holdingbolag inte längre synligt bland storägarna.
Ägarfacklan har istället lämnats över till vd Pål Mörch och styrelseledamoten Kristian Lundkvist och deras gemensamt ägda Bustein AS.
Successionen i bolaget är därmed säkrad och inget talar för att någon aktieägare med större inflytande kommer att syna IMCC-affären i sömmarna.
Det är därmed bara att lyfta på hatten inför några av aktiemarknadens förnämsta domptörer. När det gäller att göra guld av sand, eller rättare sagt en licens att utvinna sand, är IMCC-affären svårslagen.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.