Hård intern kritik mot skatteutredning

Företagsskattekommittén, under ledning av HG Wessberg, lämnade sitt betänkande på torsdagen som bland annat innebär en begränsning av ränteavdrag samt införandet av ett generellt finansieringsavdrag. Målet är att minska dagens fördelar för högbelånade företag.

Men av betänkandet att döma har utredningsarbetet varit långt ifrån friktionsfritt. Inte mindre än två reservationer och 12 särskilda yttranden från ledamöter, sakkunniga och andra experter i utredningen finns med i slutbetänkandet.

Flera av kritikerna slår ner på att utredningen för ensidigt har arbetat med att täppa igen hål i skattelagstiftningen samt att vissa förslag är framtagna under stor tidspress och med bristande konsekvensutredningar.

”I stället har arbetet styrts av att täppa till alla möjliga kryphål vilket har resulterat i att arbetet kännetecknats av snabba kast mellan modeller och förslag när kryphål upptäckts, och att kommittén i efterhand tvingats konstruera argument för att motivera valen”, skriver docent Åsa Hansson i sin reservation till betänkandet.

Förslaget att finansiera övergången till det nya systemet genom att skriva bort hälften av bolagens upparbetade underskottsavdrag är det som hon reagerar hårdast mot.

Även ifall vissa av underskotten byggts upp med hjälp av dagens ränteavdragsmöjligheter motiverar inte detta ett ”så kraftigt ingrepp eftersom dessa underskott uppkommit lagenligt under rådande regelverk. Att retroaktivt och kollektivt ’bestraffa’ alla tidigare underskott är inte legitimt”.

Åsa Hansson får stöd av flera av de som har invändningar mot betänkandet.

”Det föreliggande förslaget har därför inslag av konfiskatorisk och retroaktiv lagstiftning”, skriver ledamoten Rune Andersson i sitt särskilda yttrande.

”Det föreliggande förslaget att försämra värdet av befintliga underskottsavdrag har karaktär av ett slags retroaktiv beskattning och riskerar att leda till allvarliga snedvridningar”, konstaterar professor Magnus Henrekson.

”Kommitténs förslag bör inte genomföras i nuvarande form. En sådan avdragsbegränsning får betydande retroaktiva effekter och bryter härmed mot en annan grundläggande rättsprincip, som till och med återspeglas i regeringsformen 2 kap. 10 §, som förbjuder retroaktiv beskattning”, skriver professor Sven-Olof Lodin.

”Införande av en sådan bestämmelse skulle även leda till djupa tvivel om förutsägbarheten/stabiliteten i det svenska bolagsskattesystemet. De internationella reaktionerna skulle bli omedelbara och kraftiga”, skriver Krister Andersson som är Näringslivets skattesakkunnige.

Flera av de som har invändningar mot betänkandet vädjar redan nu till finansdepartementet med förhoppningen att förslagen ska justeras i flera delar i samband med remissrundan senare i år.

Nedan följer ett antal citat ur de reservationer och yttranden som lämnats in av personer som deltagit i utredningsarbetet.

Åsa Hansson, docent

”På samma sätt som tidigare delbetänkande har även arbetet med slutbetänkandet kännetecknats av ett stort fokus på de fiskala effekterna – snarare än effekterna på företagande och tillväxt – där alla möjliga tänkbara kryphål täppts till och argumentet att skydda den svenska bolagsskattebasen drivits näst intill in absurdum.”

”Förslaget innebär ett avsteg från principen om att kostnader för intäkters förvärvande ska vara avdragsgilla när intäkterna är skattepliktiga. Detta är en radikal förändring och något som kommittén inte utrett konsekvenserna av för exempelvis investeringar, företagande och risktagande tillräckligt väl.”

”Komplikationen i att skilja ut icke avdragsgilla finansiella kostnader från avdragsgilla kostnader är förslagets akilleshäl.”

Anita Saldén Enérus, justitieråd

”Eftersom det redan finns ett etablerat regelverk i redovisningen är det inte meningsfullt att konstruera nya obeprövade regler med de tillämpningsproblem som nya regler brukar medföra.”

”I dessa fall förutsätter modellen alltså årliga uppskattningar av marknadsvärdet. Detta kommer att leda till bevis- och tillämpningsproblem för tillgångar som typiskt sett inte omsätts regelbundet på en marknad.”

Rune Andersson, företagare

”Detta innebär en viktig brist på neutralitet mellan större vinstgivande ägare (som genom koncernbidrag kan kvitta underskott i ett innovativt dotterbolag under obegränsad tid) och ett innovativt företag som startats av enskilda entreprenörer – ofta med tillskjutet kapital från externa investerare. ”

”Jag beklagar att kommitténs majoritet inte velat avsätta tid och sekretariatsresurser åt denna viktiga fråga. Det är något paradoxalt att lågprioritera denna fråga när staten i övrigt satsar miljarder för att nya innovationsföretag skall skapas och växa. Den grupp av företag jag beskrivit och där redan mycket resurser lagts ner borde uppmärksammas mer än vad kommittén ansett sig kunna göra.”

”Mer detaljerade förslag avseende mina två alternativ har inte varit möjliga för mig att presentera då kommitténs majoritet valt att inte använda sekretariatsresurser för sådana beräkningar.”

Ingemar Hansson, generaldirektör Skatteverket

”Detta skapar ett förhållandevis stort utrymme för skatteplanering genom att uthyraren därmed kan skapa kvittningsbara finansiella intäkter utan att hyrestagaren får motsvarande högre skatt. Denna källa till skatteplanering bör enligt min mening undvikas genom justering av utredningens förslag så att hyresintäkter inte delas upp i en kvittningsbar räntedel och en icke kvittningsbar resterande del.”

”Ett av flera exempel på det alltför begränsade beslutsunderlaget är att den angivna offentligfinansiella effekten på 0,1 miljarder kronor inte baseras på någon beräkning samt angavs före det att förslagets utformning var klar.”

Magnus Henrekson, professor

”Följaktligen brister Företagsskattekommitténs förslag då de saknar åtgärder som tar sikte på att förbättra ägar- och entreprenörskapsklimatet.”

”Att Företagsskattekommittén under sina mer än tre år valt att inte behandla detta är synnerligen anmärkningsvärt.”

”Vad gäller själva förslagen kan först konstateras att de är komplicerade och det är näst intill omöjligt att överblicka vilka konsekvenserna blir och vilka beteendeanpassningar som kommer att utlösas.”

”I stället väljer utredningen att föreslå ett komplicerat, ’hemmasnickrat’ system med få likheter med existerande system i de ledande länderna. Detta innebär i sig ett stort risktagande.”

”Så här i efterhand var det, skrivningarna i direktiven till trots, kanske inte meningen att utredningen skulle våga sig utanför de ramar som varit så styrande för svenska utredningar på skatteområdet under mer än ett kvarts sekel.”

Krister Andersson, Näringslivets skattesakkunnige

”För det andra har kommittén och sekretariatet, måhända självpåtaget, alltför ensidigt inriktat arbetet på att förhindra alla former av skatteplanering.”

”Utöver den självklara utgångspunkten att utarbeta ett hållbart och legitimt system har den valda inriktningen gått väsentligt längre – alltför långt – i sin strävan att utforma olika typer av spärrar, hinder och begränsningar för de skattskyldiga.”

”Jag anser emellertid att de två begränsningar som kommittén arbetat under är grunden till att kommittén lägger fram två förslag som båda väsentligt avviker från de regler som finns i andra länder.”

”Båda förslagen har utformats med en överdriven misstro mot skattebetalarna. Förhållningssättet har inneburit att även ytterligt osannolika arbitragesituationer till varje pris måste undvikas genom lagreglering.”

”Kommitténs arbete har i stället resulterat i förslag som slår särskilt hårt mot underkottsföretag. Det förhindrar inte minst överlevnaden av många innovationsföretag. Det kan starkt ifrågasättas om Sverige har råd med att agera på detta sätt mot tillväxtföretag.”

Anders Bengtsson, kammarrättsråd

”Om kommitténs förslag genomförs innebär det i stället att skattelagstiftningens syn på framför allt finansiella leasingavtal kommer att framstå som motsägelsefull och irrationell.”

Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna

”En allvarlig brist gäller att det saknas möjlighet att rulla nekade avdrag för negativa finansnetton till ett senare år. Det leder till mycket negativ osäkerhet för företagen att inte kunna beräkna om kostnader kommer att ge något avdrag. Det är egentligen en dubbel osäkerhet, dels blir finansiella kostnader bara avdragsgilla om de samma år kan matchas mot finansiella intäkter, dels får företag med nollresultat eller skattemässiga underskott inget finansieringsavdrag alls. Detta innebär en allvarlig osäkerhet om utfallet för företagen vars effekter kommittén inte har belyst och analyserat.”

”Kommittén har nu lämnat ett förslag till mindre justering av den så kallade ’ventilen’ som gäller efter ägarskiften med kapitaltillskott och nyemission. Frågan har funnits med under hela utredningstiden men skjutits upp och har enligt min mening inte ägnats tillräckliga resurser. Det presenterade förslaget innebär en mindre justering men är långt ifrån tillräckligt för att nödvändiga ägarförändringar ska kunna genomföras.”

Lena Swedenborg, skattechef Swedbank

”Jag tycker att både huvudförslaget och alternativförslagen är för komplexa och långtgående, såväl historiskt som internationellt. Inget annat land har så omfattande avdragsbegränsningar vad gäller koncernextern ränta.”

”Företagsskattekommittén föreslår en bankskatt (schablonintäkten), trots att det torde ligga utanför utredningens uppdrag att lägga särskilda skatter på en viss sektor.”

”Genom att införa selektiva beskattningsåtgärder på vissa i den finansiella sektorn men inte andra gynnas s.k. shadow banking, och konkurrensen störs.”

”Utredningen har lagt två ambitiösa förslag, men till priset av komplexitet, kedjebeskattning och nya snedvridningar.”

”Kommittén är inte en bankskatteutredning. Utredningens lösning är helt enkelt inte bra, inte likformig, träffar inte alla i den finansiella sektorn utan endast en snäv redan reglerad krets, har arbetats fram under stark tidspress och uppfyller inte ens enligt utredningen själv syftet med åtgärden.”