Greenspans dilemma

Den amerikanska centralbanken, Federal Reserv, förväntas av många höja räntan för tredje gången detta år för att hålla inflationen i schack, rapporterar den amerikanska nyhetsbyrån AP.

Vad som kan få centralbanken att handla tvärtemot analytikernas förväntningar är den senaste tidens kraftiga oljeprisökningar (se tidigare artikel om oljepriserna).

– Ett problem med just oljepriser är att dess förändringar alltid får två olika effekter. Den riskerar att dra iväg inflationen samtidigt som den trycker ner konjunkturen. Fed måste därför bestämma sig vilken av dessa faktorer de ska fokusera på, säger Nigel Gault, chef för Global Insight, till Bloomberg.

Ordförande Alan Greenspan kallar de höga oljepriserna för en “skatt” som hämmar tillväxten utan att sprida sig till andra varor och tjänster, något som skulle tala för att räntan ligger still. Mot detta argument står centralbanksledamot Edward Gramlich uttalande från förra veckan att det kan vara värt att höja räntan även om det kostar några jobb eftersom höjda oljepriser alltid leder till högre inflation.

Nationalekonomen och nobelpristagare Paul Samuelsson är av annan åsikt. Enligt honom är risken för höjd inflation inte akut för tillfället.

– Centralbanken vill skicka ett entydigt meddelande om deras policy, därför kommer de tänka sig för både en och två gånger innan drar sig ifrån att höja räntan 25 punkter, säger Paul Samuelsson till Bloomberg.

Före detta IMF-chefsekonomen Kenneth Rogoff tror att centralbanken kommer tillåta att de höjda oljepriserna till viss del överförs på inflationen och att de därmed låta räntan vara.

Ekonomer i USA är splittrade angående ekonomins tillstånd men flertalet är eniga om att den är tillräckligt stark för att tåla en räntehöjning.

Även om inflationen i dagsläget inte är ett direkt hot mot ekonomin så kan den vara det på sikt, och centralbanken vill till varje pris undvika detta. Därför tror flera ekonomer som AP pratat med att styrräntan höjs från 1,50 till 1,75 procent. En sådan höjning skulle innebära att de privata bankernas genomsnittliga utlåningsränta till kunder höjs från 4,40 till 4,75 procent.

Den förväntade räntehöjningen kommer bara sex veckor innan det amerikanska presidentvalet. Rivalerna president George W Bush och utmanaren John Kerry har starkt delade meningar om ekonomins tillstånd. Genom att höja räntan signalerar centralbanken att den är till freds med den ekonomiska utvecklingen, vilket skulle kunna gynna den sittande presidenten.

Trots en eventuell höjning förblir räntan på en historiskt låg nivå. Före årets första höjning hade den legat under 1 procent i ett helt år, vilket var den lägsta nivån på 46 år.