Realtid

"Gardell ute och cyklar om Swedbank"

administrator
administrator
Uppdaterad: 28 sep. 2010Publicerad: 28 sep. 2010

Det kommer att bli svårt för finansmannen Christer Gardell att som "aktivist" tjäna pengar på Swedbank-aktien, annat än som vanlig investerare tror bankexperten och fondförvaltaren Sigmund Håland.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Håland håller precis på att starta en ny fond på Luxemburg-baserade fondbolaget Lux Nordic som ska investera i aktier och obligationer i banker över hela Europa (länk), och sedan tidigare har han arbetat i flera år som fondförvaltare och bankanalytiker på SEB.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Gardell för sin del har via sitt fondbolag Cevian Capital nyligen gått in som storägare i Swedbank tillsammans med amerikanska finansmannen Carl Icahn.

Och det har framkommit att Gardell fått en representant i den valberedning som ska ta fram förslag till Swedbanks styrelse inför bankens bolagsstämma våren 2011.

Gardell har tidigare gått in som storägare i bolag och fått gehör hos andra storägare för att genomföra förändringar som att pumpa bolagen på kapital, att stycka upp bolagen, och/eller att få dem uppköpta.

– Men jag vet inte vad Gardell vill göra med Swedbank.

– Banken försöker ju sedan tidigare att förbättra sin lönsamhet.

– Det behöver de inte ha in Gardell som ägare för att åstadkomma.

ANNONS

– Övriga Swedbank-ägare och även Swedbank-ledningen vill ju att banken ska förbättra sin lönsamhet.

– Det behöver man inte ha in en aktivist för att det ska ske.

– Så jag förstår inte vad för roll Gardell vill ta kring Swedbank.

– Aktivister brukar normalt vilja få bolag att dela ut mer pengar till aktieägarna.

– Om ett bolag har en stor kassa vill aktivisterna försöka få tag på den kassan.

– Det är ganska populärt.

– Men det kan man inte i Swedbank, eftersom det för bankerna är fokus på att bankerna måste stärka sig genom mer kapital och inte mindre.

– Banker är väldigt reglerade, och reglerna går just nu i riktning mot krav på högre kapitaltäckning i bankerna.

ANNONS

– Så aktivister får problem om de vill få banker att dela ut mer kapital.

– Den möjlighet man kanske kan se är att Gardell skulle kunna tänkas vilja påverka en process för att få Swedbank att gå samman med en annan bank.

– Det är självklart en möjlighet.

– Gardell var aktiv storägare i Skandia för några år sedan, och lyckades då få Skandia att bli uppköpt.

– Den gången fick han Skandia sålt.

– Då betalade budgivaren Old Mutual med egna aktier och inte kontanter, och det blev väl ok för Skandias aktieägare.

– För Swedbank har Nordea nämnts som tänkbar budgivare, men de skulle tillsammans få extremt höga marknadsandelar i Sverige så jag vet inte om det vore realistiskt.

– Så sammantaget; för mig som investerare betyder det inget att Gardell har gått in som storägare i Swedbank.

ANNONS

– Det är inget som i sig gör Swedbank-aktien köpvärd för mig.

– Det finns begränsade möjligheter för vad Gardell kan åstadkomma i Swedbank.

Men Gardell är väl smart och går inte in som storägare i Swedbank utan anledning?

– Jag tror inte att han är extremt mycket smartare än andra.

– Vi har ju sett hur Gardell sedan 2-3 år gått in som storägare i tyska återförsäkringsbolaget Munich Re, och där har jag inte sett att det har hänt något.

– Munich Re är ett av de bolagen jag analyserar, och jag har inte sett att Gardell har åstadkommit något där.

– Så jag har ingen aning om varför han gick in som storägare där.

– Jag kan inte förstå det, för Munich Re har bara fortsatt bedriva sin verksamhet som vanligt.

ANNONS

– Munich Re:s aktiekurs har sedan länge legat kvar kring 100 euro.

– Visst har den inte drabbats så hårt under finanskrisen, men jag tror att Gardell betalade högre nivåer för sina Munich Re-aktier.

– De senaste fem åren har Munich Re-aktien varit uppe i 140 euro som högst.

– Sedan var den nere ett kort tag i 80 euro.

– Men för det mesta har den legat i 90-130 euro, och nu ligger den i 100.

– Så jag har inte sett att Gardell har tjänat pengar på den transaktionen, och jag har inte sett att han har åstadkommit någon förändring i Munich Re.

I Swedbank så investerar ju Gardell även tillsammans med Carl Icahn, och Icahn gör ju inte en sådan investering utan anledning?

– Jo, men Gardell har gjort flera tidigare investeringar tillsammans med Icahn.

ANNONS

– Icahn var också med och köpte aktier billigt i Skandia som Gardell sedan lyckades få sålt till Old Mutual.

– Men kom ihåg att det var stora problem med att få Skandia sålt den gången.

– Det fanns ett stort motstånd bland Skandia-ägarna till att sälja sina Skandia-aktier till det priset.

– Sedan steg Old Mutuals aktiekurs, vilket gjorde att hela budet steg eftersom man fick betalt i Old Mutual-aktier.

– Och det högre budvärdet gjorde därmed det till en ganska ok transaktion.

– Det hade räckt med att Gardell fått lite oflyt med kursutvecklingen för försäkringsbolag under 2005, så hade det blivit väldigt svårt för Gardell att få Skandia sålt till Old Mutual.

– Nu blev det ganska bra ändå till slut i det fallet, men i Munich Re har man inte sett någonting av Gardells roll som ägaraktivist.

– Och det var inte väntat heller.

ANNONS

– Jag vet inte vad Gardell skulle vilja åstadkomma i Munich Re.

– Och i Swedbank förstår jag inte heller vad Gardell vill göra.

– Det skulle kunna vara att försöka få banken fusionerad med någon annan aktör, och att han vill övertyga styrelsen och andra investerare om att göra något sådant.

– Det kan vara något att prova på.

– Men det är inte så lätt att vara aktivist inom banksektorn där mycket styrs av myndigheter och bankregler.

– Och just nu är det extremt mycket fokus på regler i den branschen, så att en bank skulle dela ut mer kapital till aktieägarna vore inte populärt hos Finansinspektionen.

Och om Swedbank skulle köpas upp av Nordea så skulle de båda få för stora marknadsandelar för Konkurrensverket?

– Jag tror det.

ANNONS

– Glöm inte bort att samgåendet mellan SEB och Swedbank stoppades för 10 år sedan eftersom de tillsammans fick för stora marknadsandelar.

– Och Nordea och Swedbank skulle till och med få ännu högre marknadsandelar tillsammans bland privatpersons-kunder, så det samgåendet skulle inte gå igenom.

– Det vore helt omöjligt.

– Slår man ihop marknadsandelarna på inlåning från hushåll, tror jag de skulle närma sig 50 procent tillsammans om man slår ihop Nordea, Swedbank och de fristående sparbanker Swedbank samarbetar med.

– Jag har inte siffrorna exakt i huvudet, men jag tror att Swedbank tidigare hade en marknadsandel på 30 procent och Nordea 20 procent.

– Det kanske ligger lite lägre nu, men det innebär en väldigt hög koncentration.

Kanske Gardell kan få någon stor europeisk eller amerikansk bank att köpa Swedbank?

– Jo, men vem skulle vara intresserad av det?

ANNONS

– Banker internationellt är inte aggressiva med uppköp just nu.

– De flesta banker fokuserar på de nya reglerna om höjda kapitaltäckningskrav och att uppnå de kraven.

– Det är fokus just nu.

– Och att nu gå ut och köpa upp andra banker innebär en negativ effekt på den köpande bankens kapital.

– Så generellt är banker inte extremt aggressiva med uppköp just nu.

– Bland banker i Europa finns det på det hela taget väldigt liten aptit på att köpa andra banker.

– De har andra saker att tänka på.

– Det är det ena.

ANNONS

– Och det andra är att aptiten att köpa i Norden är aldrig hög.

– Ingen har varit intresserad av att köpa skandinaviska banker de senaste 10 åren så vitt jag vet.

– Jag har inte sett något intresse för Skandinavien.

– Däremot har europeiska banker visat ett visst intresse för tillväxtmarknader.

– Där har det skett väldigt många uppköp de senaste åren.

– Och någon har köpt in sig i stora marknader, exempelvis som spanska banken Santander gjort förvärv i England som är en stor marknad.

– Men Skandinavien har inte varit intressant.

– Swedbank är inte en tillväxtlands-bank, mer än att Swedbank delvis finns i Baltikum och Ukraina som inte varit sexiga länder på flera år.

ANNONS

Så Gardells investering i Swedbank kan vara feltänkt?

– Det kan vara så.

– Det kan gå att få ut ett riktigt bra värde för Swedbank genom en strukturaffär; exempelvis en fusion med en annan nordisk aktör.

– Det kan vara enda sättet att göra det på.

– Och en fusion med Nordea kan skapa stora kostnadssynergier eftersom deras organisation till stor del överlappar Swedbanks organisation.

– Men ett sådant samgående blir också vanskligt att genomföra med tanke på konkurrensreglerna, om man har konkurrensmyndigheter.

– Och det har man.

– Och det här skulle vara ett ärende för EU-kommissionen, inte svenska konkurrensmyndigheter.

ANNONS

– Helt säkert skulle det här vara en sak för EU; EU:s konkurrensmyndigheter.

– Ett samgående mellan Nordea och Swedbank är en typ av transaktion som skulle vara mest attraktiv för aktieägarna, men minst attraktiv för kunderna eftersom Nordea och Swedbank tillsammans skulle få för stark marknadsposition.

Kanske någon norsk bank skulle vilja köpa Swedbank?

– I Norge är DnB Nor den enda storbanken.

– Alla andra norska banker är extremt små.

– Och DnB Nor är värt totalt 127 miljarder norska på Oslobörsen medan Swedbank är värt totalt kring 87 miljarder svenska kronor på Stockholmsbörsen.

– I Swedbank finns det även preferensaktier på cirka 10 miljarder kronor till.

– Så det totala värdet på Swedbank hamnar på över 100 miljarder kronor, och DnB Nor är värt 140 miljarder svenska kronor vid en valutakurs på 1,14 svenska kronor per norsk krona.

ANNONS

– Det är inte så stor skillnad.

– Men det har visat sig att de fall där man får bra betalt om man äger aktier i en bank som blir uppköpt, det är när en liten bank blir uppköpt av en stor.

– Det beror på att en stor bank har råd att betala ett ganska bra premium.

– Exempelvis har Handelsbanken köpt en del mindre banker i Skandinavien; i Finland och Danmark.

– I sådana affärer kan det bli riktigt bra premier med budkurser på 30-40 procent över uppköpsobjektens aktiekurs före budet.

– Men när en stor bank köper av en annan stor bank så blir det inte så stor premie, för då har köparen helt enkelt inte råd att betala extremt mycket.

– Och därutöver när två stora banker går samman kan det bli betydande synergieffekter.

– Men mellan DnB Nor och Swedbank finns det nästan noll i synergier.

ANNONS

– DnB Nor finns nästan inte alls i Sverige, och Swedbank finns nästan inte alls i Norge.

Men de kompletterar ju varandra?

– Ja, men det blir inga kostnadssynergier på det sättet även om det blir lite synergier.

– När Nordea gjorde motsvarande ”kompletterande” samgåenden var det kaos i Nordea i flera års tid innan Nordea blev ok.

– Under den samgåendeperioden tappade Nordea många kunder och det blev kaos.

– Nu går det ganska bra för Nordea, men det tog 10 år innan det blev ok för den banken.

– Det är populärt att spekulera i ett samgående mellan DnB Nor och Swedbank, och det kan vara en alternativ möjlighet.

– Men DnB Nor skulle ha problem att betala för Swedbank, och dessutom skulle ett sådant samgående ge små synergier.

ANNONS

– Så det blir vanskligt för Gardell att hitta köpare till Swedbank.

– De riktigt stora är inte intresserade.

– Nordiska banker som är minst lika stora som Swedbank kan inte betala för Swedbank med undantag av Nordea.

– Och Nordea där synergierna skulle bli stora, får troligen inte lov av konkurrensmyndigheterna eftersom Nordea/Swedbank skulle bli för stora tillsammans.

– Jag hade den här diskussionen med mina kunder redan för 10 år sedan.

– Då var det tal om att det skulle bli flera fusioner efter Nordea, men det har det inte blivit.

– Det finns fortfarande en stor bank i Norge, fyra stora i Sverige, och en stor i Danmark.

– Och av de stora svenska bankerna är det bara Nordea som är stor i alla fyra nordiska länder.

ANNONS

– That’s it.

– Och så har det varit i 10 år.

– Så det är inte så lätt.

– Det är svårt att göra intelligenta fusioner bland de nordiska bankerna.

– Nordea och Swedbank skulle troligen vara bra för aktieägarna tror jag.

– Men det skulle vara negativt för kunderna, och konkurrensmyndigheterna skulle säga stopp på grund av den höga gemensamma marknadsandelen.

– Och vi vet att SEB/Swedbank-affären stoppades år 2000 eller om det var 2001 för att det ansågs bli för hög koncentration.

– Så den här diskussionen har man hört i 10 års tid.

ANNONS

Ska man tolka det som att Gardell borde ha ringt dig först, innan han gick in som storägare i Swedbank?

– Det vet jag inte, men jag kan inte förstå vad Gardell har för planer med Swedbank.

– Jag ser inte det klart.

– Det är inte uppenbart att han kan skapa så mycket.

– Men han kanske har gjort investeringen helt enkelt för att Swedbank är bland de billigare bankaktierna i Norden.

– Ett alternativ är att man glömmer strukturaffärer och tittar på Swedbanks förbättringspotential i sig.

– Det kanske kan bli en helt ok investering ”stand alone”.

– Det kan tänkas.

ANNONS

– Swedbank var den bank som hade störst problem under finanskrisen.

– Så det är möjligt.

– Och det är klart att även utan Gardell så fokuserar Swedbanks ledning på att förbättra banken.

– Det gör man ju.

– Det är inget som Gardell behöver medverka till.

– Så Gardell & Co kanske bara har köpt Swedbank för att de tyckte att det är en bra ”franchise” vars värde kan öka då banken genomför vissa förbättringar, och då Baltikum-problemen är över en dag.

– Man kan tänka sig att det blir en sådan bra investering på egna ben.

– Men att få ut mervärden som aktivist-investerare, ser jag inte så väldigt klart hur det skulle gå till.

ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]