Förvaltarna: alla är på jakt efter avkastning

I dagens låga ränteläge har det inte bara blivit svårare att vara obligationsförvaltare men marknadssituationen har försvårat för investerarna att hitta rätt avkastning i sina investeringar.

En hel del av de globala förvaltarnas företrädare har på sistone besökt Stockholm för att tala om möjligheterna och riskerna på obligationsmarknaden. Realtid.se har intervjuat flera i separata intervjuer för att få en bild av läget och investerarnas tankar.

Alla är överens om att investerare idag känner mest oro över de låga räntorna och undrar vart de ska hitta den avkastning som de tidigare kunde hitta i traditionella tillgångsklasser. Samtidigt vill de också hitta den här avkastningen utan att ta för stora risker och öka volatiliteten i sina portföljer.

– Man skulle kunna säga att vi befinner oss i en snedvriden värld så centralbankernas handlingar har en väldigt stor effekt. Vi har haft en 30-år lång nedgång i räntor. Det kan inte fortsätta och matematiskt är det omöjligt att generera stark avkastning om nedgången fortsätter. Det vi ser är att investerare därför måste vara betydligt mer innovativa och de söker mer flexibla mandat. De är också bekymrade över benchmarks och hur relevanta de fortfarande är i obligationsvärlden, säger Morgan Stanleys direktör och obligationsspecialist Richard Class till Realtid.se.

Ett annat tema som Morgan Stanley pekar på är att investerare försöker hitta okorrelerade tillgångar och undvika marknader där de riskerar att exponeras mot för mycket ränterisk.

Samma tema har även Pimcos portföljförvaltare Mike Amey talat om i en tidigare intervju med Realtid och förklarat att det bland annat gäller att undvika länder med negativa räntor. Av den anledningen investerar Pimco inte särskilt mycket i de nordiska ländernas statsobligationer.

Ett ämne som ofta tas upp är vikten av aktiv förvaltning och förmågan att hitta rätt investeringar i rätt marknad. Att kunna välja rätt är betydligt viktigare för obligationsförvaltare- och investerare idag, menar Class.

– Sedan krisen har makrosidan varit betydligt mer inflytelserik. För en high yield-förvaltare har resultatet drivits mycket mer av makrofaktorer och av vad som händer med centralbankernas policys. Den här situationen kanske inte fortsätter och om korrelationerna faller är det viktigt att veta att man köper de rätta obligationerna, med tanke på de idiosynkratiska riskerna inom high yield, säger han.

På tal om high yield-marknaden framgår det att sektorn ökar i popularitet när alla är på jakt efter avkastning.

Å andra sidan finns det skeptiker som är oroliga över riskerna, inte minst då de anser att exponeringen mot energisektorn är hög och att risken för företagskonkurser ökar.

Riskerna finns men efterfrågan från investerarna är fortfarande hög, enligt Matthew Kence och Erlend Lochen, senior vice president för krediter respektive chef för amerikansk kredit och global high yield på Standard Life Investments.

– Att få den avkastningen en investerare som till exempel en pensionsfond behöver är väldigt svårt att komma åt genom statsobligationer eller till och med investment grade-marknaden, säger Lochen.

– 5 till 6 procents avkastning i relativa termer ser ganska bra ut jämfört med det man får från statsobligationer och dessutom ger en stor andel av den europeiska marknaden negativ avkastning. Om den största rädslan är en räntehöjning är high yield bättre än stats- och investment grade-obligationer eftersom deras spreadar är högre, säger han.

Att just high yield sektorn ska undvikas på grund av risken för högre exponering mot energisektorn håller varken Matt Kence eller Morgan Stanleys Richard Class med om.

– Det representerar bara 15 procent av den amerikanska marknaden och 1 procent av den europeiska. Allt eftersom oljepriset stabiliserats mer har investerare blivit mindre oroliga för att energibolagen ska smitta av sig på marknaden och höja konkursrisken i hela high yield-marknaden, säger Class.

Kence menar också att energisektorn består av flera undersektorer som inte påverkas av oljepriset i högre grad. Några, som till exempel flygbolag kan även gynnas av att oljepriset sjunker.

– Det kommer finnas både vinnare och förlorare. Kostnaderna har fortsatt komma ner och vi behöver se någon form av återhämtning i oljepriset men det finns gott om bolag som har god likviditet, säger han.

Den finansiella sektorn är ytterligare en där flera förvaltare manar till försiktighet och anser att allokeringen mot banker och försäkringsbolag bör utgöra en mindre del av portföljen. Satish Pulle, förvaltare hos brittiska ECM Asset Management tror tvärtom att möjligheter står att finna i high yields-obligationer från banker och försäkringsbolag.

– Alla är inte lika positiva kring finansiell high yield som vi är, men det ser vi som positivt. Vi anser att segmentet befinner sig i samma tillväxtfas som high yield corp-obligationer var i för fem år sedan. Med en avkastning på runt 5,6 procent och en genomsnittlig rating runt BB-strecket tror vi att det är attraktivt ur en risk- avkastningssynpunkt, säger han till Realtid.

Han medger dock att alla investerare inte är helt bekväma med sektorn på grund av situationen i Grekland och en växande oro för ytterligare en statskris. Dessutom varnar han för problemen som kan uppstå när man inte är en aktiv förvaltare: nämligen att korrelationen inom finansiell high yield kan vara ganska hög när en ekonomi står inför en kreditkris.

– De riskerna försöker vi undvika genom en global strategi och försöker därmed undvika kreditkrisexponering. Till exempel har vi för närvarande väldigt lite allokerat till banker i tillväxtmarknader på grund av känslighet för en potentiell räntehöjning i USA och en stark dollar. Inom Eurozonen är vi mer positiva eftersom vi tror att europeiska centralbankens åtgärdsprogram stödjer låga räntor ganska lång tid framöver, säger han.

Om det i början av 2015 väntades en tidigare räntehöjning i USA så verkar förväntningarna minskat något på grund av svagare tillväxt- och jobbsiffror den här månaden.

En räntehöjning verkar dock enligt marknadsaktörer vara oundviklig. Frågan är om effekten blir stor eller tämligen obetydlig. Viktigast för att bibehålla någon slags stabilitet är dock att the Fed går sakta framåt, enligt Morgan Stanleys Richard Class.

– Det kommer behöva hanteras väldigt försiktigt. Med tanke på vad vi såg under den så kallade ”taper tantrum” två år sedan och den nuvarande rädslan för marknadens reaktion, så måste de tänka på hur de ska gå tillväga för att inte skapa oro. Det alla centralbanker är ute efter är att skapa stabilitet. Jag tror de har lärt sig läxan sedan sist, säger han.

Risken är viktig att ha i åtanke och dessutom finns den europeiska marknaden att titta på, som bara är i början av de kvantitativa åtgärderna, enligt Standard Life.

– Fler och fler pratar om att ränterisken är den största risken men i Europa kommer den inte finnas där på ett bra tag och när den väl kommer i USA så blir den mycket långsammare än vad folk tror, avslutar Erlend Lochen.