Finansinspektionen får en storebror

– EU-kommissionen vill se mer samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna.

Det sa Jörgen Holmqvist, Sveriges ende generaldirektör i EU, under ett seminarium i Stockholm på onsdagen.

I dag är tillsynen av finansmarknaderna nationell. Sverige har Finansinspektionen, Storbritannien har sin egen motsvarighet FSA. Det här kan förändras redan inom ett år.

– Vi kommer att få en europeisk myndighet med möjlighet att ta beslut och med en homogen tillsynsstruktur, säger Jörgen Holmqvist.

– Men det konkreta tillsynsansvaret kommer att ligga kvar på nationell nivå.

– Att vi får en samordnad harmoniserad europeisk finanstillsyn med bindande regelverk är klart. Europaparlamentet vill gå ännu längre än så i detaljerna.

Europaparlamentet har ännu inte röstat, men frågan gick långt framåt under det svenska ordförandeskapet i EU.

Redan under 2010 kan EU få tre nya myndigheter.

European Banking Authority, en tillynsmyndighet bara för banker.

European Securities and Market Authority ska hålla reda på värdepappersmarknaden.

European Insurance and Occupational Pensions Authority får ansvar för pensioner och

försäkringar.

Beslutet fattades av EU:s finansministrar den 2 december 2009. Förslaget om nya myndigheter kom från EU-kommissionen i september 2009.

I Sverige väntar sig Finansinspektionen att de nya myndigherna ska vara igång i början av 2011.

Då ska alla nationella tillsynsmyndigheter använda samma metoder. EU inför nya technical standards.

Medlemsländerna ska kontrollera varandra genom ömsesidig granskning, peer reviews. Konflikter ska lösas genom ett medlingsförfarande.

– De nationella tillsynsmyndigheterna kommer att få bättre förutsättningar att ifrågasätta varandras bedömningar, säger Uldis Cerps, Finansinspektionens chef för bank- och värdepapperstillsyn.

– Men syftet med mediation är inte att facilitera pajkastning utan att se till att alla länder implementerar lagstiftningen på ett enhetligt sätt.

Kreditbedömninsinstitut och multinationella bankjättar som saknar tydlig tillsyn idag ska falla direkt under nya European Banking Authority.

Finansministrarna kom också med ett utkast till ett nytt regelverk för finansmarknaderna.

De internationella kapitaltäckningsreglerna i Basel II är redan genomförda. Nu väntar nästa version, populärt kallad Basel III.

EU vill skärpa kraven på kapitaltäckning för bankerna ännu mer. Frågan är om USA ställer upp.

– Det här hade varit omöjligt att diskutera före finanskrisen, säger generaldirektör Jörgen Holmqvist.

– Nu står det klart för alla att den finansiella problematiken är gränsöverskridande.

– EU-länderna la in 25 procent av sin bruttonationalprodukt i statliga garantier, lån och stöd till bankerna under 2008 och 2009.

– Slutsatsen är att det obligatoriska reservkapitalet är för litet. Det här tittar nu Basel-kommittén på.

The Basel Committe on Banking Supervision är ett samarbete mellan finansiella tillsynsmyndigheter över hela världen. Någon motsvarighet för EU finns inte ännu, men är på väg, berättade Jörgen Holmqvist.

– Vi vill stärka kraven på kapital sett till både kvantiet och kvalitet. Det är ju tydligt att bankernas egen riskvägning inte var korrekt, säger Jörgen Holmqvist.

– Det är såklart intressant för en bank att själv hålla lägre kapital om man får offentliga medel till stöd för sina garantier.

Innebär det här att Finansinspektionen klappar igen under 2010? Knappast. Förändringen kommer att ta många år.

– Det tar i och för sig lång tid att slutföra sådana här förändringar och det bli alltid kompromisser. Vi kommer inte att nå hela vägen, säger Jörgen Holmavist.

– Men de långa beslutsprocesserna i EU är inte nödvändigtvis något dåligt.

– Som anställd på finansdepartementet i Sverige såg jag att det var alltför lätt att fatta och ändra beslut, exempelvis i socialförsäkringssystemet.

– Min slutsats är att det är inte rimligt. Man ska inte utsätta medborgarna så snabba förändringar.

– När besluten väl fattas i EU så ligger de fast. Det finns en stabilitet.

– Om man försöker tvinga igenom beslut så blir det en fragilitet. Det skapas mindre acceptans. Medborgarna måste hänga med.

– Se bara på hur konstitutionsfördraget först röstades ner i flera länder. Där fick vi en backlash.