Ericssons dolda statsstöd för mångmiljarder

– Den sista september hade vi utestående garantier för Ericsson-affärer för 26,4 miljarder kronor, skriver EKN:s medarbetare Beatrice Arnesson i ett mejl till Realtid.se.

Det innebär att Ericsson-kunder har köpt produkter från Ericsson för detta belopp, och om dessa kunder av olika skäl inte kan fullfölja sina betalningar för produkterna, så står EKN och därmed skattebetalarna för notan.

Det är i så fall till glädje för Ericssons aktieägare såsom familjen Wallenbergs investmentbolag Investor som äger drygt 5 procent av Ericsson enligt SIS Ägarservice.

– Vi har inlett en diskussion om EKN internt i partiet, säger vänsterpartiets ekonomiansvarige Ulla Andersson.

Hon pekar på att EKN används för att främja svensk vapenexport.

– Och vi diskuterar även att EKN garanterar betalningar för multikoncerner som Ericsson.

– Visst känns det som att stora koncerner borde kunna stå för sina egna kostnader.

Annars ser vänsterpartiet positivt på att EKN används som ett led i bistånd och handelsutbyte, vilket Andersson pekar på i den andra vågskålen för EKN:s existensberättigande.

EKN håller inte med om beskrivningen, och anger att garantierna finansieras med premiebetalningar från ”garantitagare” såsom Ericsson.

– Under EKN:s 75 år har verksamheten alltid varit självfinansierad. Under år med mycket skador har EKN fått ta lån från Riksgälden för att finansiera verksamheten. Det har varit lån som vi betalat tillbaka med ränta under år med få skador.

– Vårt mål är att verksamheten går ihop över tid, det vill säga cyklerna är långa. Uppdraget för med sig att vi både kan gå kraftigt minus och kraftigt plus under långa perioder.

Från 1987 till 1993 hade EKN negativt resultat. Sedan 1994 har EKN haft positivt resultat.

Men tydligen har det beslutats att EKN ska finnas i statlig regi så att Ericsson slipper förlita sig på att anlita liknande garantitjänster på den privata marknaden.

– EKN är till för alla exportaffärer som främjar svensk export och svenskt näringslivs internationalisering, skriver Arnesson i sitt mejl.

Företag av alla storlekar och i alla branscher kan använda EKN:s garantier. Motsvarigheten till EKN finns i samtliga OECD-länder och i många andra länder.

– I OECD görs överenskommelser om premier och villkor, så att stater inte subventionerar sina exportföretag och snedvrider konkurrensen.

Hur ofta utnyttjas kreditgarantin så att EKN måste träda in i kundens ställe och betala?

– Det varierar mycket beroende på det ekonomiska läget. EKN har funnits i 75 år och man kan se historiskt att EKN:s cykler är långa. Vi har både många år i rad med många och stora skador och många år i rad med få skador. Vi har de senaste åren haft en period med historiskt låg skadenivå.

Är det rätt att säga att det i så fall i praktiken blir svenska skattebetalare som får stå för notan?

– Nej, det stämmer inte.

Hur ofta har EKN fått träda in och betala i Ericssons kunders ställe när dessa kunder inte kunnat betala?

– De senaste åren har EKN inte betalat ut någon skadeersättning till Ericsson och även när man tittar längre tillbaka i tiden är skadenivån låg. Telekomsektorn har historiskt inte varit en riskfylld bransch.

Men nu när det är sämre tider och finanskris kan läget förvärras.

– Sannolikheten för fler uteblivna betalningar och därmed skadeutbetalningar från EKN ökar i sämre tider. Den svenska exportens kunder kan få svårare på sina marknader, kan få betalningsprobelm och kan riskera att gå i konkurs. Vi har dock ännu inte sett någon ökning i antal skador, skriver Arnesson.

Om en kreditgaranti utnyttjas, hur mycket brukar EKN i slutändan få ut av den som är skyldig pengarna?

– Hur framgångsrika EKN är i arbetet med att få pengar från gäldenären beror på vem gäldenären är.

Om exportörens kund var ett företag som gick i konkurs kan möjligheterna att få in pengar vara små. Om företaget finns kvar kan det finnas möjligheter att omförhandla betalningsplanen för att längre fram få in pengar.

Om köparen är en stat så kan EKN ha kvar fordran i många år, tills ekonomin förbättras och staten kan betala tillbaka.

– EKN har de senaste åren haft stora återbetalningar från stater.

EKN arbetar med skadeförebyggande åtgärder så som exempelvis omförhandlade betalplaner, avbrutna leveranser eller ta hem varor, för att undvika eller minska skador.

– Eftersom EKN haft så få skador de senaste år och eftersom det är så beroende av typ av köpare, finns ingen relevant siffra på hur det brukar se ut med möjligheten till betalning.

Hur har det varit för Ericssons kunder i detta avseende?

– Det finns inga skador på Ericsson-affärer de senaste åren och inte heller i någon större omfattning om man backar längre tillbaka i tiden. Därför går det inte att dra några slutsatser om möjligheten till betalning i just Ericsson-affärer.

EKN är en statlig myndighet som garanterar företag och banker betalning vid export. Garantin fungerar som en försäkring. Om kunden inte betalar så ersätter EKN.

– En garanti från EKN kan vara förutsättningen för att exportören ska kunna erbjuda köparen kredit. En garanti från EKN kan också möjliggöra bättre finansiering, skriver Arnesson i mejlet.

När exportföretagen erbjuder sina kunder kredittider så kan det endera vara företaget själva som står för finansieringen eller också kan det vara en långivande bank.

Det innebär att när EKN är med och tar risk så kan garantitagaren vara endera ett exportföretag eller en långivande bank eller både exportören och långivande bank. Däremot är det aldrig köparen som är garantitagare.

Tidigare i december framkom att indonesiska mobiltelefoni-operatören PT Excelcomindo Pratama, ingått avtal med EKN för att säkra lån på drygt 1,6 miljarder kronor för att köpa utrustning fårn Ericsson.

Lånet arrangerades av holländska banken ABN-Amro och brittiska Standard Chartered Bank, och är första delen av ett lån på totalt nästan 3,1 miljarder kronor i arrangemang med EKN.

Lånet ska användas till att delvis finansiera företagets investeringar i år.

Denna information kom från PT Excelcomindo Pratama.

– I texten med den informationen beskrivs affären som om det finns ett avtal mellan Excelcomindo och EKN. Så är emellertid inte fallet, påpekar Arnesson.

Excelcomindo är Ericssons kund. ABN Amro är långivande bank, som har en garanti från EKN för krediten som finansierar köpet. I den här affären är det alltså ABN Amro som är garantitagare. Om köparen inte betalar så betalar EKN ut ersättning till ABN Amro.

EKN garanterar både små och stora belopp och både korta och långa kredittider.

– Hur mycket vi har utestående garantier för förändras hela tiden. Affärer avslutas och affärer tillkommer, skriver Arnesson.

Enligt senaste officiella uppgifter per den sista september hade utestående garantier för 93,4 miljarder kronor för affärer i cirka 125 länder och cirka 300 exportföretag.

Förutom Ericsson var Saab, ABB och Volvo företag som har stora garantier från EKN. Dessa fyra företag hade alla utestående garantier på över 7 miljarder kronor i slutet av september.