Eniros teckningsrätter slutade i botten

Betalkursen för teckningsrätterna slutade i bara 1 öre under tisdagen , som var sista dagen för handeln med teckningsrätterna i krisdrabbade telefonkatalogbolaget Eniros nyemission.

Frågan är nu om det innebär att garanterna tvingas gå in och stå för en del av det kapitaltillskott på 2,5 miljarder kronor som Eniro ber aktieinvesterare om via nyemissionen.

Först den 23 december (torsdag i nästa vecka) kommer besked om garanterna tvingas gå in, men att teckningsrättskursen slutade så lågt innebär att investerare som hade teckningsrätter sålde ut teckningsrätterna för att de investerarna inte avsåg att delta i nyemissionen.

Teckningsrättskursen låg dock inte i 1 öre hela dagen, utan bara på slutet. Det volymviktade snittet under tisdagen var 8 öre.

Och Eniros-aktiekurs slutade i 60 öre, vilket var över emissionens teckningskurs på 52 öre. Och så länge teckningskursen ligger under aktiekursen, finns det skäl för investerare att teckna aktier till teckningskursen.

Emissionen är garanterad av Eniros sju banker (Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, DnB Nor, Danske Bank och RBS), samt en investerargrupp bestående av Fjärde AP-fonden, Skandia Liv, Zenit Asset Management AB, Bo Larsson , Case Investment AB, Ponderus Investment AB, Prior & Nilsson Fond och Kapitalförvaltning, samt DLG Aktiefond.

Om inte aktieinvesterare i övrigt står för hela emissionsbeloppet, kan de sju bankerna grovt räknat att tvingas stå för upp till 2 miljarder kronor och investerargruppen för grovt räknat upp till 500 miljoner.

De sju bankerna är redan tidigare exponerade mot Eniro genom att bankerna har ett låneavtal om ett lån på 5 miljarder kronor till Eniro.

Eniros nyemission har inneburit att alla befintliga aktieägare i Eniro har fått en teckningsrätt per befintlig Eniro-aktie.

Varje teckningsrätt ger rätt att köpa 30 nya Eniro-aktier för 52 öre styck.

Tisdagen var sista dagen för handel med teckningsrätterna på börsen, och även om alla aktieägarna – teoretiskt sett – har sålt sina teckningsrätter och inte avser delta i nyemissionen, så kan det finnas andra aktieinvesterare som (före garanterna) kan få köpa aktier i Eniros nyemission utan att de aktieinvesterarna behöver ha teckningsrätter.

Sådana aktieinvesterare kan anmäla sig för att köpa Eniro-aktier i emissionen (utan teckningsrätter) till och med på fredag (även om inte sådana aktieinvesterare kan vara säkra på att få köpa Eniro-aktier i emissionen).

Men det är först om inte heller sådana investerare står för upp till hela Eniros nyemissionsbelopp, som garanterna kan tvingas gå in och täcka upp bristen.

Oavsett hur det blir får garanterna en garantiersättning på 80 miljoner kronor, varav 22 miljoner kronor till de garanter som inte hör till de sju bankerna.

Man kan se det så här att från den 3 december till och med tisdagen (den 14 december), har det varit handel på börsen med teckningsrätterna i Eniros nyemission.

Det har inneburit att det funnits möjlighet för dem som inte äger Eniro-aktier, att gå in och köpa teckningsrätter för att gå med och teckna nya Eniro-aktier i Eniros nyemission.

Sedan hur många som verkligen utnyttjar de teckningsrätterna för att teckna aktier i Eniro; det får man inte veta ännu – eftersom de har på sig till och med den 17 december för att anmäla sig för att teckna aktier.

Så att värdet på teckningsrätterna har gått ner indikerar att det varit ett stort utbud på teckningsrätter. Men samtidigt har det hela tiden även funnits köpare av teckningsrätter, och de som har köpt teckningsrätter gör ju inte det för att bara släppa teckningsrätterna – för från och med onsdagen kan man inte använda teckningsrätterna till något annat än att teckna nya Eniro-aktier.

Så det man kan säga är att det under tiden för handeln med teckningsrätter har varit en enormt hög omsättning i handeln med teckningsrätterna, vilket innebär att väldigt många teckningsrätter har bytt ägare helt enkelt.

Och det är många av Eniros aktieägare som har sålt sina befintliga Eniro-aktier, och istället köpt teckningsrätter för att köpa tillbaka aktier billigare.

Utvecklingen för teckningsrättskursen indikerar att det varit ett stort överutbud av teckningsrätter som ville ut på marknaden, men det säger egentligen inget i sig om hur många aktier som kommer att tecknas, eller hur många nya Eniro-aktier som andra investerare utan teckningsrätter kommer att behöva plocka upp.

Det finns nämligen en turordning som innebär att man först ser hur många investerare med teckningsrätter som tecknar Eniro-aktier i emissionen, och om inte det blir fulltecknat där ser man sedan på de som vill teckna aktier utan teckningsrätter – vilket man ännu kan anmäla sitt intresse för (för att köpa nya Eniro-aktier för teckningskursen 52 öre utan teckningsrätter).

Om emissionen ändå inte blir fulltecknad då, så träder i tredje hand garanterna inklusive bankerna in och täcker upp bristen genom att teckna nya Eniro-aktier för 52 öre styck.

Men eftersom teckningsrättskursen slutade i 1 öre tyder det ändå på att de som har tilldelats teckningsrätter i stor utsträckning sålt ut sina teckningsrätter för att de inte velat delta i nyemissionen.

Så även om det inte finns slutfacit på om garanterna behövt träda in, kan man enligt en uppfattning tolka det som ett stort misstroendevotum från investerarna att teckningsrättskursen slutade i 1 öre.

En tolkning är helt enkelt att Eniros nyemissionsbelopp på 2,5 miljarder kronor är betydligt större än vad Eniros totala värde på börsen var före emissionen.

Det innebär i praktiken att Eniro emitterar ett mycket stort antal aktier i emissionen.

Och för investerare att behålla sin ägarandel i Eniro efter emissionen, så är det – i relation till marknadsvärdet på aktierna man äger – ett större belopp man ska in med i emissionen.

Många har även valt att lyssna på det råd som Eniro har gett; att man kan sälja av en del av sina teckningsrätter och vara med och teckna en del av emissionen. Och då är det klart att det uppstår ett utbud av teckningsrätter.

Och så är det antagligen så att investerare som har en position i aktien, på motsatt sätt har sålt aktien och investerat i teckningsrätter istället – som ett annat sätt att behålla sin position.

Men totalt sett finns det ett stort utbud av teckningsrätter vilket har drivit ner teckningsrättskursen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att emissionen är garanterad i det här fallet, så att teckningsrättskursens utveckling är helt enkelt ett kvitto på relationen mellan de som är aktieägare och hur många som har velat komma in i Eniro-aktien utan att ha varit aktieägare tidigare. Handeln med teckningsrätter är nämligen även en möjlighet för de som inte varit aktieägare tidigare att komma in och teckna för 52 öre per Eniro-aktie. Det är ett mått på det så att säga.

Frågan är utifrån detta om man kan säga mot bakgrund av teckningsrättskursfallet att Eniro-emissionen blev ett fiasko.

Men man bör vänta med att utvärdera hur emissionen faktiskt har gått till och med sista dagen, för det är den 17 december klockan 17 som är den sista möjligheten att använda teckningsrätterna för att teckna nya Eniro-aktier.

Och teckningsrätterna kan användas redan nu. Det ser man av att det redan nu har börjat handlas med nytecknade Eniro-aktier i form av så kallade BTA-bevis (”Betalda Tecknade Aktier”) som har börjat handlas på börsen.

Men det är den 17 december som är den sista anmälningsdagen. Och därefter efter några dagar som går åt till registrering, så kommer Eniro att meddela beslutet vilket kommer att ske den 23 december. Det är då man kan konstatera hur utfallet blev.

Och det är ju så att Eniros emission är fullt ut garanterad, så man kan redan nu vara säker på att hela emissionsbeloppet på 2,5 miljarder kronor kommer att komma in till Eniro. Så vad gäller det kan det inte bli annat än som väntat.

Av garanterna så garanteras alltså cirka 500 miljoner kronor av ”externa garanter” och 2 miljarder garanterat av de sju bankerna.

Praktiskt går det till så att handeln med teckningsrätter tagit slut nu. Men fram till och med den 27 december kommer BTA-bevisen handlas utöver själva Eniro-aktien.

Så i takt med att folk tecknar nya Eniro-aktier så kommer BTA-handeln att bli större och större, och då kommer man också att få en bättre prisbild av vad folk värderar Eniro till. Det kan man också hålla ögonen på den här veckan; hur BTA-handeln utvecklar sig.

Och vad gäller att teckningsrättskursen slutade tisdagen i 1 öre, så kan man alltså tillägga att snittkursen för teckningsrätterna under dagen var 8 öre om man väger med volymer och så.

Teckningsrättskursen har alltså inte varit 1 öre särskilt länge.

Exempelvis handlades teckningsrätterna ett tag under tisdagen i 10 öre, och snittet blev 8 öre.

Det innebär alltså att det har funnits ett värde under dagen.

Det kan vara värt att lägga till så att man inte drar för stora slutsatser av att kursen slutade i 1 öre. Där låg kursen lite på slutet, men alltså inte under hela dagen.

Eniros vd Johan Lindgren gav i en intervju med Realtid.se i fredags , information att beakta om man som investerare vill bedöma om det är värt att anmäla intresse till och med på fredag för att vara med och teckna nya Eniro-aktier i emissionen för 52 öre styck .