Electrolux-vd föll för personalchefens systerson

Hans Stråberg var vd för vitvarukoncernen Electrolux åren 2002-2010.

Har inte han sommarhus i Torekov en bit från Båstad? Och skulle det gå att få en intervju med honom?

Men hur få tag på Stråberg? Han är inte med i Hitta.se.

En google-sökning visade dock att han blivit delägare i bolaget TimeZynk i Lund. Varför inte göra en intervju med TimeZynk istället? Bolagets VD Ulf Jönsson ställde upp flankerad av teknikchefen Johan Heander.

Stämmer det att Stråberg är delägare i TimeZynk?

Ulf Jönsson: Ja, det är han. Han gick in i första fasen i samband med en nyemission vi gjorde 2010. Sedan har vi gjort en nyemission till, så han har gått in ytterligare en gång.

Vilken ägarandel av TimeZynk har Stråberg i dagsläget?

UJ: Han har styvt 8 procent om jag inte missminner mig helt.

Hur mycket kapital har ni tagit in från nya delägare sedan starten?

UJ: 5 miljoner kronor så det är inte jättemycket, men det är för att vi ska komma igång och snurra.

Johan Heander: Precis; komma in på marknaden.

UJ: Framför allt på den skandinaviska marknaden då. Och nu tittar vi faktiskt på en utlandsetablering också. Vi ligger väldigt nära Tyskland, och varför inte?

Anders Ilstam är en annan tung näringslivsprofil i TimeZynks ägarkrets?

UJ: Precis, det är fem personer som kommit in som nya delägare i TimeZynk på samma premisser som Hans Stråberg.

Utöver Stråberg och Ilstam är det Electrolux personaldirektör Carina Malmgren Heander samt Lars Josefsson och Tom Erixon. I den senaste nyemissionen kom ytterligare en ny delägare in i form av Hampus Jakobsson som tidigare varit aktiv med företaget TAT.

Då måste ni ha en verkligt bra affärsidé om ni har fått in så tunga namn?

UJ: Ja, det har vi. Business caset är väl ganska glasklart.

Ulf var tidigare delägare i ett bolag verksamt inom kapitalförvaltning.

UJ: Men 2007 och 2008 gick inte börsen sådär jättebra, så jag tänkte att jag måste ha ett ”ben” till.

Ulf tänkte då börja med rekrytering inom ekonomi.

UJ: Men sedan blev det i själva verket bemanning inom bygg och anläggning. Det var något helt annat, men det var rätt kul.

I den verksamheten hade Ulf 10, 20 eller 30 man ute på jobb.

UJ: Och varje fredag och lördag körde jag runt och jagade gubbarnas tidrapporter så att jag kunde fakturera firmans uppdragsgivare.

Ulf låg alltid efter, för lönerna skulle utbetalas innan pengar kom in från uppdragsgivarna.

UJ: Så jag var tvungen att snabba upp det.

En gång fick Ulf in en tidrapport på en gipsskiva.

UJ: Då tänkte jag: ”Nej, nog måste det finnas något bättre sätt.”

Från början hade all personal tidrapporter i form av papperslappar som skulle fyllas i.

UJ: Gubbarna hade lapparna i byxfickorna. Regnade det så blev lapparna lätt blöta och kom bort.

Sedan tidigare hade Ulf anlitat IT-experten Johan Heander för olika saker.

UJ: Jag visste att Johan var en smart rackare.

En dag sprang de båda av en slump på varandra igen. Johan jobbade då på Ericsson.

UJ: Jag sa då till Johan: ”Kan vi inte bygga en prototyp för tidrapportering via mobilen?”

Enligt Ulfs önskemål skulle systemet vara oberoende av teleoperatör och oberoende av mobilplattform framför allt.

Två månader senare återkom Johan och sa att det nog skulle gå att göra. Ulf hade kollat upp lite och upptäckt att det inte existerade något liknande system på marknaden vilket överraskande. Då var det ändå 2008 och mobiltelefonins utveckling hade kommit ganska långt även om det fanns mycket nytt som var på gång och pyrde.

UJ: Så vi tajmade utveckling av vårt nya system väldigt bra.

Prototypen blev klar och arbetet fortsatte parallellt med andra projekt en tid.

UJ: Vi benchmarkade ganska mycket under tiden och tänkte att det måste komma något sådant system, men det kom aldrig.

I slutet av 2009 bestämde de sig för att satsa och la ner alla andra projekt för att starta och driva TimeZynk på heltid. För att få återkoppling på systemet från potentiella kunder bokade de upp möte med alla de stora bemanningsföretagen. Några av IT-cheferna på de största bolagen hade själva börjat titta på att bygga den här typen av system men inte lyckats än.

UJ: Bemanningsföretagens egna konsulterna hade inte lyckats. Det här är inte rocket science, men det är inte enkelt att göra det användarvänligt – framför allt inte så att det fungerar på alla mobilplattformar.

Beslutet blev att köra på och göra en riktig kommersiell lansering. Det faktiska beslutet hade egentligen fattats tidigare. Ett bolag hade startats och affärsplaner skickats ut.

JH: Vi hade i ett tidigt skede kontakt med de fem personerna som nu blivit delägare för att få feedback på affärsplanen samt övriga tips och råd från erfaret folk.

UJ: Vi var också med i Venture Cup Syd och kom tvåa i den, så vi visste att vi var på rätt spår. Och från bemanningsbranschen kom positiva besked om att de ville gå vidare med systemet.

UJ: Det är som vi sa: Business caset är bra. Bemanningsindustrin fortsätter att växa både i Sverige och utomlands.

UJ: Med alla de konjunkturnedgångar vi haft så vågar inte företagen anställa. Därför plockar de in folk från bemanningsföretag istället.

Och enligt Ulf tidrapporterar alla som jobbar på bemanningsföretag.

UJ: Alla gör ju det. Det har man ju själv gjort. Man har suttit i slutet på månaden och funderat över vad man gjorde i början av månaden, och tänkt ”Ok…?”

Nu har TimeZynk presenterat sin produkt för de flesta bemanningsföretag och några av de större konsultföretagen.

UJ: Hela styrelsen har varit till stor hjälp med införsäljningen. De har ett väldigt stort kontaktnät.

Som led i lanseringsarbetet har Timezynk först haft ett antal pilotkunder, och sedan årsskiftet har produkten körts ”skarpt”.

JH: Vårt första riktiga kundkontrakt skrevs på i oktober 2010 med Effekt Personal, men kördes i mindre skala till slutet av året. Efter årsskiftet och under våren har vi skalat upp och nu använder i princip alla anställda vårt verktyg.

UJ: Och nu ploppar det in nya ordrar till oss var och varannan vecka ungefär, även om det kanske främst är ordrar från mindre företag.

Enligt Ulf har TimeZynk gjort en koppling från sin produkt till Intelliplan, ett större system för bemanningsföretag med en marknadsandel på cirka 80%.

UJ: Vi har anställt en säljare från Intelliplan. Han har kommit in till oss med mycket kunskap om försäljning av den här typen av verktyg. Och kundnyttan är glasklar, så det känns kul även om allt givetvis hade kunnat gå snabbare.

Syftet med TimeZynks produkt är alltså att personal ska kunna fylla i och skicka iväg sina tidrapporter till sina arbetsgivare via mobiltelefonen.

UJ: Bemanningsbranschen är ju sådan i Sverige att du som arbetsgivare i boka upp ett schema för varje anställd.

JH: Det blir ju så med arbetslagstiftningen.

Som TimeZynk-produkten är upplagd så har den två funktioner. Dels skickas varje anställds arbetsschema ut till mobilen, så att konsulterna ser var de ska vara exempelvis nästa dag och nästa vecka. Och sedan när de anställda har jobbat, så skickar de iväg tidrapporter med notering av eventuella avvikelser från schemat.

JH: Dessutom kan den anställda skicka in när man är tillgänglig och önskar jobba framöver. Man kanske vill jobba på torsdag i nästa vecka. Då ser bokarna inne på bemanningsföretaget det att det här är en person som gärna vill jobba och är tillgänglig. Sedan får de in ett pass, och då är det enkelt att lägga det på den personen.

UJ: Lösningen är jätteenkel för bemanningsföretagen. Att få ut ett schema från en konsultchef till en konsult, är tufft idag. Man får sms:a, mejla eller ringa, och badwillen om en anställd på ett bemanningsföretag inte kommer ut i rätt tid på rätt plats är stor – för i så fall ringer uppdragsgivaren ett annat bemanningsföretag nästa gång. Sådan är marknaden.

Enligt Ulf är det därför jätteviktigt att få ut schemat via mobilen. Det andra är alltså att rapportera att man har jobbat den här tiden eller har en viss avvikelse.

UJ: Vad gäller rapporteringen ser man också att tio minuter här och var är ganska mycket pengar.

JH: Ska man skriva tidrapporten på ett papper så måste man försöka komma ihåg vad man gjorde för en månad sedan. Då tänker man nog ofta: ”Ja, men det var nog som schemat.” Men det kanske var tio minuter extra eller fem minuter extra. Och det summerat på en månad för ett bemanningsföretag blir rätt mycket pengar.

Det borde inte vara så svårt för vem som helst att knacka ihop ett sådant här program?

UJ: Det är svårare än man tror. Att göra en app på iPhone idag är inte jättesvårt, men att göra den användarvänlig är jättesvårt.

JH: Och att göra så att den fungerar på alla mobilplattformar är en stor utmaning idag när det kommer nya telefoner och plattformar konstant.

Enligt Johan är dessutom den riktigt stora biten integrationen.

JH: Bemanningsföretagen är nämligen inte beredda att jobba i två olika IT-system. Man vill kunna jobba i sitt vanliga schemaläggningssystem och att det sedan automatiskt ska ut till de anställdas mobiltelefoner. Och samma sak när tidrapporterna ska tillbaka in i schemasystem och faktureringssystem och så vidare. Så där har har vi gjort mycket jobb.

JH: För att få allt att flyta smidigt ser vi det lite som ett isberg. Folk ser de översta 10 procenten men vi måste fortfarande göra de övriga 90 procenten under vattnet för att allt ska funka.

JH: Det måste ju bli rätt. Det här är ju affärskritiskt för bemanningsbranschen. Det är liksom deras näring. Har de inga tidrapporter så har de inga fakturor. Och har de inga fakturor så har de inga pengar. Så allt måste komma över och allt måste vara rätt.

Men det är alltså inte hela systemet som ni svarar för, utan det är kopplingen till mobilerna som är er nisch?

JH: Vi kopplar dels till mobilen och dels gör vi även integrationen till affärs- och schemasystemet, så vi har ett erbjudande med en komplett länk eller modul där.

TimeZynk tar betalt i form av en licensavgift per användare (anställd i bemanningsföretag) som använder systemet.

JH: Det innebär att våra kunder mer eller mindre ”hyr” systemet som en tjänst av oss.

Ulf understryker att det är plattformarna som är det viktiga.

UJ: För att få synergieffekter till våra kunders hela organisationer, så gäller det att ett sådant här system som vår produkt fungerar på alla mobilplattformar – och vår produkt är nästan det enda som finns som kan det.

Johan pekar på att bemanningsbranschen är lite speciell.

JH: Många företag kanske erbjuder sina anställda en tjänstetelefon, men bemanningsföretagen gör inte det. Folk som jobbar i bemanningsföretag gör kanske det i tre eller sex månader. De är ute på olika uppdrag och har kanske uppdrag från flera olika bemanningsföretag. Då får de anställda inte ut någon tjänstetelefon, så det är de anställdas privata telefoner som måste kunna användas. Och det är inget bemanningsföretag som kan styra vad det är för märke. Det kan vara precis vad som helst.

JH: Så det måste funka för alla telefoner, och så måste vi absolut se till att trafikkostnaden som telekomoperatören tar ut hålls så låg som möjligt.

I dagsläget har TimeZynk kring 1.000 användare som använder systemet minst en gång i veckan.

UJ: Det handlar om att kunna ”rulla ut” vårt system också. Det är inte det enklaste att få vem som helst att använda det. Folk kan tänka: ”Ok, nu får jag in ett program här, hur gör jag nu?” Men vad gäller det håller vi på att slipa och fila och gör filmer och grejer just för att kunna rulla ut det smidigt. Det är fortfarande en tröskel men vi jobbar hela tiden på att få det enklare.

TimeZynks intäkt per användare har med storleken på företaget att göra.

JH: Våra kunder får mängdrabatt desto fler användare de ”pluggar in”.

UJ: Så riktigt stora kunder får betala en licensavgift till oss på kanske 30 kronor per användare och månad, medan det blir högre för mindre företag. 45-60 kronor hamnar väl de flesta på.

UJ: De intäkter vi genererar med nuvarande antal användare är alltså för lite givetvis.

JH: Men nu ökar vi antalet användare varje månad.

UJ: Vårt mål nu är att bygga upp en stock av användare. Det är det som vi är fokuserade på.

JH: Och fördelen vi har är att om vi väl har fått in en kund och de är nöjda, så har vi kvar deras användare. Varje ytterligare ny kund innebär därmed intäkter som läggs på toppen av förra månadens intäkter.

UJ: Det är en affärsmodell som alla företag vill ha egentligen, för då vet man hur mycket pengar som kommer in kontinuerligt utan att det behöver bli så stora förändringar av något belopp.

Ulf understryker alltså att TimeZynk presenterar sin produkt för alla bemanningsföretag och har gjort det, även om det är ganska långa införsäljningsprocesser för en sådan här produkt.

JH: Det här är en ny grej, så det är ingen som har det. Men folk har längtat efter det. Så det är kul när vi är ute och presenterar.

UJ: Ja, det blir alltid positiva tongångar. Sedan ska man hamna rätt i deras process också. Och så ska vi sälja in oss hos leverantörerna av hela system för bemanningsföretag, och öka mervärdet för de leverantörernas system genom ett partnersamarbete.

Intelliplan är som nämnt den största sådana leverantören i Sverige. Flera utländska leverantörer håller dessutom på att etablera sig på marknaden i Sverige.

UJ: Vi har fått väldigt bra kontakt med flera av systemleverantörerna och vill vara med på utvecklingen som sker i Sverige och Europa nu.

Vad räknar ni med för antal användare och intäkter de närmaste åren?

JH: Vi har skissat på ett antal case, dels med väldigt låga tal och dels det vi har som målbilder. Det vi siktar på ligger väl på drygt 10.000 användare vid årsskiftet.

Jämfört med dagens 1.000 användare?

JH: Ja.

Det måste vara en riktig hit-produkt då?

JH: Ja, det tror jag att vi ska lösa.

Hos de stora bemanningsföretagen är det en lång införsäljningsprocess.

UJ: Och just nu så byter väldigt många bemanningsföretag i Sverige system. Läget för oss känns egentligen bra, men när våra potentiella kunder väl har bestämt sig för att byta totalsystem så är de fortfarande öppna för att titta på våra lösningar och tycker det är jätteintrssant, men de säger att de vill först sjösätta sitt totala systembyte och att de sedan kan låta oss komma in. Så det är det vi har att leka med.

JH: Det kan alltså bli en enklare väg in för oss när våra potentiella kunder väl har bytt sitt helhetssystem, men då blir det alltså med en fördröjning helt enkelt.

TimeZynk har alltså ännu inte fått något av de stora bemanningsföretagen som kunder.

UJ: Men det är det vi jobbar på.

Känner ni att er produkt är något som kan bli globalt?

UJ: Absolut, och det är det vi tittar på nu genom att vi håller på att ta fram underlag för en etablering i Tyskland och hela Europa. Vi sitter precis och tittar på siffror och tar reda på vad det finns för potentiella kunder och om det är desamma som i Sverige och om det finns samma typ av ”tänk” kring tidrapportering. Det är rätt mycket att ta hänsyn till.

JH: Lagarna om bemanning skiljer sig ganska mycket åt mellan de olika länderna.

I exempelvis England är det helt olika. Där finns även ganska många förmedlingsbyråer där varje konsult som hyrs ut har ett eget aktiebolag som tar själva uppdraget och sedan förmedlas bara själva kontakten.

JH: Så det är helt andra strukturer än i Sverige och varierar väldigt mycket. Där har vi jobb att göra helt klart för att hänga med på hur de reglerna ser ut.

UJ: Men självklart så är det den globala marknaden som gäller för oss. Det är där den stora potentialen ligger. Har vi 1,3 procent idag av den arbetsföra befolkningen som jobbar inom bemanningsbranschen i Sverige så är det 80.000-120.000 personer. Tittar man på Tyskland så blir det 900.000 upp till 1 miljon personer. Så marknaderna är betydligt större utanför Sverige.

UJ: Och återigen så är vår styrelse ute i världen mycket och ”kör runt”. De är vana vid det.

De kan hjälpa er att få kunder utomlands?

UJ: De hjälper oss att strukturera vissa saker och ting och vad man bör tänka på.

JH: De har ju varit med om utlandssatsningar förr så vi kan få hjälp kring sådant.

TimeZynk håller nu precis på att intervjua en ny säljare som kan hjälpa till att sälja TimeZynks system på kontinenten.

Både Ulf och Johan har jobbat med TimeZynk nu sedan en längre tid, och bolaget har därutöver även tre anställda så det är fem personer totalt i bolaget.

Hur ser det ut vad gäller ert kapitalbehov? Är ni välförsedda med kapital?

JH: Ja, just nu i varje fall utifrån de planer och budgetar vi har framåt.

UJ: Vi har precis fått kapitaltillskott via nyemission.

Så ni kan komma att behöva ytterligare kapital framöver?

UJ: Det är jättesvårt att säga, för det är styrelsen som är med och beslutar om det.

Det är ingen akut fråga just nu i varje fall?

JH: Nejnejnej. Nu har vi precis genomfört en emission.

Och det är du som har knackat ihop hela programmet i TimeZynks produkt?

JH: Ja, i början i varje fall. Sedan har vi anställt ytterligare en person som programmerare också.

Men ni har inte behövt anlita utomstående bolag eller så för programmeringen?

JH: Nej.

Är det inte lätt att kopiera den här typen av program om ni ni skulle bli framgångsrika, det vill säga att konkurrenter snabbt skulle kunna utveckla liknande produkter?

UJ: Vi fick höra det redan 2008 och framför allt 2009 och 2010, men det är faktiskt ingen som har gjort det än.

JH: En del är tekniken; att det är mer komplicerat än vad man tror, och en annan del är kontakterna och marknadsläget. Även om någon skulle kunna ta fram en likvärdig produkt, så har vi ändå ett försprång på marknaden. Vi har kontakter med systemleverantörerna och vi har kontakter med bemanningsföretagen, och vi kan visa en seriositet och en långsiktighet genom de delägare vi har.

En fråga som TimeZynk ofta får av de stora bemanningsföretagen är att de tycker att produkten låter jätteintressant, ”men kan vi lita på att ni finns kvar om fem år?”

JH: Och det kan vi övertyga dem om tack vare de som står bakom oss. Så det handlar inte bara om att ha rätt produkt även om det är en viktig pusselbit.

UJ: Vår affärsmodell är annorlunda som sagt. Det finns många som har olika typer av projekt- eller tidrapporteringsmodeller, men ofta vänder man sig till kunder i form av elföretag och andra hantverkare eller andra liknande mindre företag med 10, 25 eller 50 anställda kanske.

Men enligt Ulf är det ofta väldigt komplexa produkter som innebär att kunden måste investera väldigt mycket i exempelvis särskilda mobiltelefoner eller handdatorer.

UJ: Men med oss så slipper kunderna investera i någonting över huvud taget.

Har ni tänkt på USA någonting?

JH: Nej.

UJ: Nej.

JH: Det kan säkert vara intressant på sikt, men jag tror att många underskattar kulturskillnaderna mellan Sverige och USA. Man kan tycka att vi är väldigt lika, men kommer man dit och försöker sälja så funkar det ganska annorlunda ändå.

JH: USA är ett stort land och det är svårt och dyrt att bygga upp en egen säljorganisation där. Man måste måste ha ett fotfäste i Europa först tror jag.

Finns det potential att använda er produkt även utanför bemanningsbranschen?

JH: Jo, det finns det. Det finns konsultbolag, servicebolag och byggbolag som alla fungerar på ett liknande sätt.

UJ: Men de ”bokar inte ut”. Det är det som är skillnaden.

Det är där som ni har er grej så att säga?

JH: Alltså; det blir en extra kundnytta för bemanningsbranschen – att de får ut schemat också. För konsultbranschen är det ointressant egentligen. Men de kan fortfarande använda tidrapporteringsdelen dock.

UJ: Vi har givetvis en produkt på gång också för konsultbolag, som fokuserar på att höja debiteringsgraden istället.

JH: För konsultbranschen är schemana inte så intressanta men där är debiteringsgraden desto intressantare, så att vi håller på att titta på om vi kan göra någonting där – men det är ännu så länge på ”betastadiet”.

UJ: Vi har träffat de stora konsultbolagen och vet vad de är ute efter, så vi kan nog lösa deras önskemål också i framtiden.

Är det inte bara en tidsfråga innan TimeZynk köps upp av någon annan?

JH: Det vet vi inte. Det vi jobbar med är att bygga marknadsandel i Sverige och att börja ta oss in på Europa.

UJ: Att bli uppköpta är inte det vi funderar på just nu, utan nu ska vi sälja.

Ni har inte blivit kontaktade av någon aktör som tycker att det här ser intressant ut?

JH: Vi hade en helsida i Dagens Industri för ett tag sedan, och då hörde det av sig folk – både potentiella kunder och folk som var intresserade av företaget i sig.

Ännu så länge är dock Ulf och Johan huvudägare i TimeZynk och kontrollerar bolaget med god marginal. De har en ägarandel kring 29 procent vardera, alltså 58 procent tillsammans.