EBM erkänner brister i insiderutredningen

Ekobrottsmyndigheten har haft ett tungt år. I somras friades männen i myndighetens mest uppmärksammade mål – insiderhärvan. Och i förra veckan friades Carnegie-handlarna.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Nu erkänner den nya generaldirektören Eva Håkansson Fröjelin att hon är missnöjd med de ständiga bakslagen, uppger SvD Näringsliv.

– Vi har inte haft framgång i de stora målen och det är klart att det inte är bra. Vi måste ställa oss frågan hur vi kan förbättra verksamheten. Efter ett halvår här ser jag flera tänkbara områden, säger hon till tidningen.

Nu har även regeringen satt press på Ekobrottsmyndigheten. Innan halvårsskiftet 2011 ska verksamheten genomlysas och ledningen ska rapportera vilka åtgärder man har genomfört och kommer genomföra.

Eva Håkansson Fröjelin berättar att myndigheten nu söker en extern aktör som ska gå igenom hanteringen av insidermålet på djupet.

Hon vill inte uttala sig om det brister i kvalitén hos EBM.

– Men visst, det kanske är så att vi ska använda oss mer av extern expertis i vårt utredningsarbete, säger hon till SvD Näringsliv.

Ny statistik från Nationella kammaren (där insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan utreds) på EBM visar på 25 procent friande domar i ekobrottsmål i år.

Eva Håkansson Fröjelin berättar att det är ett faktum att det ofta är svårt att bevisa brott och uppsåt i den här typen av mål.

Samtidigt får myndigheten skarp kritik från Nasdaq OMX som är bekymrade över alla friande domar.

– Vi förstår om många ut allmänheten är upprörda och tappar förtroendet för aktiemarknaden. det verkar finnas en diskrepans mellan börsens regler och samhällets lagar, säger Annika von Haartman, chef för marknadsövervakning på Nasdaq OMX till SvD Näringsliv.

Kammaråklagarna på EBM får även skarp kritik från Catarina af Sandeberg, docent i civilrätt och värdepappersrätt. Hon anser att EBM:s åklagare är otränade på ekonomi och ofta är lätta byten för de anklagades advokater.

Skurkarna på finansmarknaden räknar kallt med att risken för att åka fast är mycket liten, uppger hon.

Hon anser att Sverige ska hämta inspiration från Storbritannien och USA där man kan döma på indicier på ett annat sätt än i Sverige.

– Kastar man ut mobiltelefoner från fönstren när polisen gör husrannsakan, som i insiderhärvan, borde det vara graverande, milt uttryckt, säger Catarina af Sandeberg till SvD Näringsliv.

I går berättade kammaråklagare Yngve Rydberg som drivit målet mot Ossian hellers och Andreas Hofmann i insiderhärvan samt målet mot Carnegiehandlarna Aleksandar Adamovic, Ehsan Ashrafi och Jean-Noël Lacoste att han vill se en straffskärpning för insiderbrott.

Han vill att insiderbrott ska likställas med bedrägeri, vilket skulle ge en straffskärpning till ett maxstraff på sex år istället för fyra.

Han vill att Ekobrottsmyndigheten ska få ökade befogenheter.

– Jag vill att vi får större möjligheter att med tvång gå in och hämta insidermisstänkta till förhör tidigt i utredningen. Och det behöver inte ske med buller och bång på arbetsplatsen, säger Yngve Rydberg till DN.

Han hävdar att överraskningsmomentet har stor betydelse för en starten i en utredning.