Dyra bostäder gör Stockholm fattigt

Föreningssparbankens Boindex steg för andra kvartalet 2004 till 154,4, jämfört med 142,3 första kvartalet i år. Boindex mäter husköpkraften, det vill säga hur väl hushållen har råd med sina husköp.

– Huspriserna sjönk något i riket som helhet och i kombination med lägre räntor och stigande förvärvsinkomster medförde det att hushållen fick bättre råd med sina villaköp, säger Cecilia Hermansson, ansvarig för Boindex.

Boindex är 100 när hus­hållen använder 15 procent av sina arbetsinkomster före skatt till bolånekostnader. Ett indextal på 154,4 betyder att hushållens inkomster före skatt är drygt 54 procent högre än vad som krävs för att uppfylla Föreninssparbankens norm om en acceptabel kostnad för bolånen på runt 15 procent av inkomsterna.

Husköpkraften steg alltså med över 10 procentenheter mellan första och andra kvartalet.

Boindex har inte visat så hög nivå sedan 1999. Storstäderna fortsätter dock att uppvisa svagare husköpkraft än riket i övrigt.

Husköpkraften förbättrades under första kvartalet i Göteborgs- och Malmöregionerna, men inte i Stockholmsregionen där huspriserna återigen uppvisade en kraftig uppgång.

– Stockholmarna har endast 80 procent av den inkomst som krävs för husköpet, enligt vår norm, vilket innebär att de i högre grad än andra måste göra avkall på annan konsumtion för att få råd med husköpet, säger Cecilia Hermansson.

Båstad hamnade i botten på listan, liksom tidigare. Västervik har numera den näst högsta husköpkraften tack vare ett kraftigt husprisfall.