Dömer ut Eniros argument – ger ändå klartecken

Eniros storägare Nortal Capital och Danske Capital kommer att få ett arvode motsvarande 5 procent av tecknat belopp när de tecknar sin andel i den kommande räddningsemissionen på 458 miljoner kronor. Totalt handlar det om cirka 4 miljoner kronor.

Det framgår av ett pressmeddelande på fredagen samt ett beslut från Aktiemarknadsnämnden.

Att en befintliga aktieägare tilldelas ett särskilt arvode för att garantera att teckna sin pro rata-andel i en emission tillhör ovanligtheterna. Därför har Eniro vänt sig till Aktiemarknadsnämnden för att få ett förhandsbesked om arvodet är förenligt med god sed på aktiemarknaden.

Av nämndens beslut framgår de huvudsakliga argumenten från Eniros sida till att arvodet bör kunna betalas ut. Enligt bolaget har räddningsemissionen förhandlats fram i nära samarbete med de långivande bankerna samt externa aktörer som står för den stora garantidelen av emissionen.

ABG Sundal Collier har lett förhandlingarna för Eniros räkning och beskedet från de externa garanterna har varit att de stora befintliga ägarna måste utfästa sig att gå in med nytt kapital motsvarande sin pro rata-andel för att garantierna ska lämnas.

Mot bakgrund av att bankerna haft möjlighet att dra in befintliga lån då Eniro inte uppfyller villkoren för dessa har kravet att hitta en lösning varit aktut.

”Om inte företrädesemissionen garanteras kommer bolaget att bryta mot sina åtaganden mot långivarna på ett sådant sätt att långivarna har rätt att säga upp lånen till omedelbar betalning. Därmed hamnar bolaget i en omedelbar finansiell kris”, sammanfatta Eniros beskrivning av läget av Aktiemarknadsnämnden.

Med tanke på den speciella situationen anser Eniro att att garantiarvode ska betalas ut även till Nortal Capital och Danske Capital.

I sitt beslut, undertecknat Johan Munck och Rolf SKog, sågar Aktiemarknadsnämnden Eniros beskrivning av läget i bolaget i ovanligt hårda ordalag:

”Nämnden finner det för sin del, på grundval av den kortfattade beskrivningen i framställningen, inte uppenbart vare sig att det sannolika scenariot i avsaknad av en garanterad företrädesrättsemission är att långivarna kommer att utnyttja rätten att säga upp lånen till omedelbar betalning och realisera panten eller, om så ändå skulle vara fallet, att bolagets större ägare, med betydande investeringar i aktier i bolaget, skulle välja att försätta bolaget i den situationen enbart därför att de inte erhåller betalning för att teckna sina andelar i nyemissionen.”

Nämnden anser inte heller att denna typ av arvoden bör betalas ut.

”Enligt nämndens mening kan det under normala omständigheter inte anses förenligt med god sed på aktiemarknaden att ett bolag betalar ersättning till en aktieägare för ett sådant åtagande”, skriver nämnden.

Men man viker sig ändå för Eniro och anser att arvodet kan betalas ut trots allt.

”Om emellertid detta är den bedömning av situationen som bolagets styrelse gör och styrelsen också gör bedömningen att det i framställningen beskrivna emissionsförfarandet är det enda alternativ som med erforderlig grad av säkerhet skulle kunna förhindra en sådan kris, kan enligt nämndens mening ett sådant förfarande inte anses strida mot god sed på aktiemarknaden”, skriver Aktiemarknadsnämnden.

Man påtalar dock att garantiarvoden till befingliga aktieägare brukar ligga lägre än de arvoden som betalas till externa garanter:

”Nämnden tar inte ställning till vad som är en godtagbar storlek på ersättningen för teckningsåtagandena men vill påpeka att den marknadsmässiga ersättningen till större aktieägare som garanterar emissioner typiskt sett är väsentligt lägre än ersättningen till externa garanter.”

Eniro tar dock inte hänsyn till detta utan föreslår att samtliga garanter ska få rätt till 5 procents arvode eller totalt knappt 23 miljoner kronor.

De huvudsakliga externa garanterna är Bure och Catella.