Därför missar regeringen de smarta entreprenörerna

Är Sverige en bra grund för att skapa ett nytt Google? Eller är Sverige ett hopplöst fall för akademiskt entreprenörskap? Det var frågorna som en ironisk Mats Benner reflekterade över under en föreläsning som Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, Esbri, anordnade i går eftermiddag.

Google står som symbol för hur en innovativ produkt, sprungen ur akademisk miljö kan bli ett globalt framgångsföretag. Något som regeringen anser att Sverige måste bli bättre på och lade därför fram ny forskningsproposition i höstas.

Men att försöka härma en amerikansk modell som genererar it-succéer är omöjligt eftersom deras entreprenörsanda speglar ett helt annat samhälle med en hundraårig tradition där varje människa är sin egen lyckas smed.

Att svenska lärosäten ska axla rollen som entreprenörskapare är helt enkelt orealistiskt och en alldeles för stor tilltro till deras förmåga som speglar en övertro på outnyttjad kompetens inom de akademiska väggarna, menar Benner.

Forskningspropositionen är visserligen ett snäpp vassare än den förra som han å andra sidan inte ger mycket för.

– Genom ett trollspö skulle universiteten lära sig entreprenörskap. Det kunde bli så att man kontaktade en gammal kemiprofessor som jobbat på ett företag i Perstorp och därför ansågs ha erfarenhet för näringslivet.

Regeringens liggande förslag föreslår till exempel innovationskontor vars uppgift ska vara att se hur forskningsresultat kan kommersialiseras samt inspirera forskare till nya innovationer.

– Kontoren är en retorisk finess men oklart vad dessa egentligen innebär. Dessutom riskerar man att skapa spänningar och överplanering.

Mats Benner har inget ”recept” på hur lärosäten och näringslivet ska kunna komplettera varandra bättre.

– Men man ska inte överskatta betydelsen av akademiskt entreprenörskap. Fler möjligheter finns utanför universiteten. Man ska inte tro att början till tillväxt ligger just där.

Att genom propositioner och handlingsplaner generera entreprenöriella forskare är en svårt uppgift, menar Benner eftersom universitetsforskares motivation är mer komplex.

Istället för innovationskontor borde det finnas en instans utanför universiteten som hade liknande uppdrag men inte bara är kopplade till den akademiska världen.

Ordföranden i Svenska Uppfinnarföreningen,
Peter Jörgensen, håller med Benner. Han kritiserar regeringens förslag om att lägga 150 miljoner kronor på innovationskontor.

– Entreprenörer får man inte fram med konstlade medel, säger han. Att blicka mot USA tror han inte heller på eftersom forskarnas finansiering och patenträtt ser helt annorlunda ut än i Sverige, säger Jörgensen.

– Det gäller att förfina bilden och utnyttja universiteten till vad de är bra på. Förväntningarna på universiteten är jättehöga. Samtidigt är det ingen som har ställt analysen varför de ska vara så höga. Om förväntningarna är för stora riskerar det att bli en bubbla av alltihop.

Varför tror du att det finns en övertro till universiteten?

– Jesuslängtan. Alla vill hitta någon vi kan haka på våra förväntningar på.