"Därför lämnar jag Mannheimer Swartling"

Urban Båvestam, 45-årig bolagsrättinriktad ”specialist counsel” på Mannheimer Swartling, byter under januari jobb till Westermark Anjou – med 15 anställda enligt företagsdatabaser. På den nya byrån blir han till skillnad från vad han var på Mannheimer Swartling delägare.

– Jag vill jobba på en mindre byrå där man kan påverka mer själv, förklarar Båvestam bytet från prestigebyrån, från vars webbplats han är borttagen (han finns dock kvar i Googles cacheminne).

Varför började du i så fall inte direkt på en liten byrå?

– Därför att det inte finns någon bättre läroanstalt än de största byråerna, svarar den före detta journalisten rappt: Båvestam arbetade som frilansjournalist innan han blev jurist, och har tillbringat hela sin karriär sedan juristexamen för drygt tio år sedan på Mannheimer Swartling. Som före detta reporter är han för övrigt liksom Ratos vd Arne Karlsson ett bevis på att det kan bli något vettigt även av en sådan (ett av många exempel).

På Westermark Anjou kommer Båvestam att återförenas med en annan Mannheimer-avhoppare: Mattias Anjou, som liksom Båvestam tidigare arbetat i storbyråns aktiemarknadsgrupp.

Vad blir löneskillnaden för dig nu?

– Jag får något högre lön, men annars gäller att som nybliven delägare har man ungefär samma villkor här som på Mannheimer. Men det är klart att för en ”fullpoängare” är lönen högre på en stor byrå än en liten, konstigt vore det ju annars.

Westermark Anjou har liksom Mannheimer Swartling ett ”true partnership”, det vill säga delägarna delar mer eller mindre lika på vinsten (på Mannheimer får de som varit delägare länge lite mer, men hur mycket var och en drar in är inte det avgörande).

Förutom att Westermark Anjou är på gång med en ny hemsida har man nyss flyttat även geografiskt: till hötorgsskrapan närmast Sergels Torg, för Realtid.se:s läsare känd som ny hemvist för listade Scandinavian Clinical Nutrition, bolaget vars hälsokost Mikael Persbrandt går på.

– Vi sitter på 15:e våningen, säger Urban Båvestam och uppger att advokatbyrån har hela våningsplanet: konferensrum mot Sergels Torg och kontorsrum åt andra sidan.

Är det fin utsikt även åt det hållet?

– Jadå, jag står här nu och tittar ut, jag ser faktiskt ner på Mannheimer Swartlings kontor en bit bort, vilket är lite konstigt med tanke på att även det huset är högt, säger Urban Båvestam.

Bland transaktioner Båvestam har arbetat med nämner han introduktionen av ScandBook, som Accent sålde ut i våras till investerarnas olycka. På Mannheimers raderade hemsida om honom framgår även att han var med när Per G Braathens Braganza bjöd på Ticket för nästan ett år sedan.

Christer Gardell berättade om sina drömaffärer igår. Har du några?

– Det skulle vara att sitta som stämmoordförande i börsbolag, det är essensen av vad jag håller på med.

Varför är det intressant?

– Du måste vara duktig på juridiken och samtidigt kunna hantera ett stort antal personer på ett trevligt sätt, och vara lite estradör. Det är lite ena benet av det jag håller på med. Processande i domstol eller i skiljenämnd är det andra, säger Båvestam och nämner att det även i sådana sammanhang krävs att man är duktig på att framföra sitt budskap.

Bland stämmoordförandeförebilder nämner han Mannheimer Swartling-seniorerna Claes Beyer och Beyers lärling Sven Unger. Båda är seniorkonsulter på Mannheimer idag och arbetar aktivt som stämmoordförande, Beyer bland annat vid Swedbanks senaste stämma, som Realtid.se rapporterade från.

– Beyer var ordförande och jag sekreterare vid Carnegies stämmor när det var som värst, säger Urban Båvestam.

Är det välavlönat att vara stämmoordförande?

– Nej, inte för stämmorna som sådana, men däremot kan det ge andra uppdrag beroende på vad som händer på stämman.

Hur stort arvodet för att leda en stämma är går enligt Båvestam inte att säga: det har med komplexiteten att göra. En stämma med enbart rutinärenden behöver inte förberedas så mycket som om det finns kontroverser eller emissionsplaner, förklarar han. Och om man är med i hela processen från Q3-rapporten och framåt kan det bli en hel del timmar.

Båvestam uppger att ungefär hälften av börsbolagen har sin styrelseordförande som stämmoordförande, och hälften en advokat.

Varför har inte alla sin styrelseordförande som stämmoordförande?

– Det kan uppstå jävsförhållanden, eller bli komplicerat om styrelsen har något förslag som alla ska rösta om (Realtid.se besökte i fjol en stämma med styrelseordförande som mötesordförande, en stämma som enligt särskilt en av de närvarande led av detta problem). Men en del säger att det där säger advokater bara för att få uppdrag.